Aldrig ge upp

Hälsningar till vår käre Mästare!
Hej medutövare!

Jag har blivit pressad att skriva erfarenhetsartiklar varje gång en årlig europeisk Fa-konferens närmat sig, men jag har alltid nekat till att skriva eftersom jag inte gjort bra ifrån mig på många sätt och därför inte haft något att dela med mig av. 2012 års europeiska Fa-konferens hålls i Belgien. Jag insåg att oavsett hur många aspekter jag måste förbättra så borde jag ändå reflektera över min kultiveringsprocess som pågått mer än ett årtionde. Idag berättar jag för er här om min kultiveringserfarenhet, vilken har erhållits genom att delta i mediaprojekt under drygt tio år. Min berättelse är indelad i tre delar.

1. Starta ett mediaprojekt från grunden

Det var ungefär vid den tiden då FGM TV Group hade startats. En medutövare från DC i USA var på affärsresa till Belgien. Han delade med sig av sina tankar och erfarenheter från deras FGM TV-projekt, och hoppades också att vi skulle kunna bidra med vissa typer av sanningsklargörande program.

Jag var extremt dålig på elektroniska produkter. Förutom att använda e-post och surfa på Mighui så kunde jag inte göra någonting, och att göra film- och TV-program var inte att tänka på. Men jag tänkte att vi i Fa-upprätandet behövde starta TV-projekt. Även om jag inte kunde tekniken så kunde jag bidra med annat. Jag diskuterade det senare med en västerländsk utövare och vi bestämde oss för att arbeta ihop. Det var vid den tiden då KKP:s förföljelse av Falun Gong var väldigt allvarlig, och större delen av allmänheten i Belgien kände inte till sanningen. En borgmästare i en stad erbjöd oss en plats framför stadshusentrén för fotoutställningen Journey of Falun Dafa. Vi spelade in delar av våra Hong Fa-aktiviteter och gjorde vår för första film – Falun Dafa i Belgien.

Kort därefter startades NTDTV. Efter en Fa-konferens i DC tog en lokal utövare med mig till ett möte med NTDTV, där jag hörde några utövare från Hongkong prata om sina erfarenheter från mediaprojekt från grunden. De visste inte ens hur man skulle ställa frågor när man gjorde en intervju. När jag såg hur oskyldiga de var och hur de saknade erfarenhet så kände jag mig lite mer självsäker. Trots att jag inte var akademiskt skolad så var det inte något problem för mig att skriva ett nyhetsbrev.

När jag kom tillbaka från DC köptes en videokamera, tillräckligt bra för att göra TV-program, in med hjälp från en utövare. Jag jobbade fortfarande med västerländska utövare. Eftersom vi inte visste hur man gjorde TV-program tog det flera dagar för oss att göra en minutlång film. Efter en viss tidsperiod blev jag orolig över mina språkkunskaper och tekniska kunskaper. Jag pratade med några andra utövare och bjöd in dem att delta. Ett år senare anslöt sig ytterligare två utövare och vi kunde då göra ett nyhetsinslag på några timmar.

Jag kommer ihåg när vi första gången producerade några nyhetsprogram från EU-toppmötet, när utövare från flera länder jobbade tillsammans i tre dagar och två nätter. Våra nyhetsinslag fick bra kritik beträffande filmning, intervjuer och redigering. Det känns ganska avslappnat när jag pratar om det nu. Men på den tiden när jag första gången höll en filmkamera bredvid massvis med vanliga medier så skakade mina ben under hela processen, kanske på grund av mitt orientaliska utseende eller på grund av jag var kvinnlig fotograf, men mitt sinne var väldigt lugnt. Det var Dafa som gav mig visdom och mod. Trots att jag kände mig nervös när det var många vanliga medier omkring så förändrades min blyghet när jag försökte fokusera på nyheten och den person jag filmade. Jag upptäckte att mitt sinne blev allt klarare och klarare genom de många intervjuerna med betydelsefulla personer och genom mer nyhetsrapporteringen.

2. Tydligt förstå vårt uppdrag att rädda kännande varelser

Eftersom vi ofta var med och rapporterade om stora händelser lärde vissa stora medier gradvis känna oss. För två år sedan insåg jag vilket ansvar och uppdrag jag skulle ta på mig.

Det var ett toppmöte mellan EU och Kina och som vanligt var reportrar från Epoch Times och NTDTV där för att rapportera. Vi stoppades dock i en säkerhetskontroll då några kineser pratade nervöst med säkerhetspersonalen med papper i händerna (möjligen namnlistor). Vi frågade säkerhetspersonalen några gånger om orsaken till att de stoppade oss, men de bad oss bara att vänta. Vi gick då därifrån till en plats i närheten där Falun Gong demonstrerade, och de kunde inte förstå hur detta kunde hända i ett västerländskt land. De erbjöd sig att följa med till platsen för toppmötet för att se hur detta kunde ske.

Tillsammans med reportrar från AP och Reuters stod vi vid säkerhetsdisken och väntade på att deras chef skulle berätta orsaken för oss. Under tiden vi väntade kom jag plötsligt ihåg vad Mästaren sagt i ”Fa-föreläsning på Epoch Times-mötet”: ”Världens Dafa-lärjungar omfattar tillsammans hela jorden, och varje person har en viss utsträckning. Allt det ni stöter på och möter är avhängigt av faktorer som finns inom ert område. Om ni kan ha tillräckligt upprätta tankar kan ni sedan vara resliga och väldiga inom ert område och trycka ner alla dåliga saker som kan finnas där. Om varje Dafa-lärjunge kunde uppnå detta skulle hela världen förändras, eftersom var och en av er tar ansvar för ett stort område i den här världen och representerar ett visst segment av de kännande varelserna.”

Tidigare förstod jag inte orden ”tar ansvar” särskilt bra. Men den här gången fick jag en klar förståelse. Detta stora område i den här världen och detta segment av de kännande varelserna är det vi ska rädda. Jag hade ingen rädsla, och vi väntade där lugnt med dessa upprätta tankar. Efter en stund fick vi komma in, men presskonferensen efter toppmötet hade ställts in. Något ännu mer otänkbart är att presskonferensen vid detta års toppmöte ställdes in redan innan mötet. Från båda händelserna kan vi se hur rädd ondskan är för sanningen. Vår närvaro och det vi gör beträffande att klargöra sanningen skrämmer ondskan. Låt oss utföra våra mediaprojekt bra så att vi fullbordar våra uppdrag. Ty detta segment av kännande varelser väntar på att vi ska berätta sanningen för dem, väntar på att vi ska rädda dem.

3. Kom alltid ihåg: följ vår Mästare och återvänd

För två år sedan vidarebefordrade en chef för Epoch Times ett email till mig från Epoch Times VD, som ville att alla veckovisa tidningar skulle uppnå en månatlig försäljning på 100 000. Jag insåg då att Epoch Times aldrig skulle drivas som det sanningsklargörande material vi vanligen delade ut. Vi måste driva Epoch Times på ett korrekt vis. Med tanke på det jobb jag hade vid den tiden så tyckte jag att det skulle kunna drivas normalt trots att jag inte var med i Epoch Times-teamet. Men ingen fick ansvaret för den lokala utgåvan av Epoch Times vid den tiden.
En dag läste jag ”Fa-föreläsning på Epoch Times-mötet”: ”I själva verket har jag tänkt på det här från den dag ni satte igång. Om ni verkligen kan uppnå det skulle det göra mig allra lyckligast. Jag har inga betänkligheter när det gäller att Dafa-lärjungar tjänar stora pengar. Jag blir glad när era företag växer sig ännu större och ni blir allt förmögnare. Det enda jag oroar mig för är ifall ni inte uppnår det här. Om ni alla hade stora ekonomiska tillgångar, skulle ni inte ha mer kraft att använda för de här sakerna som Dafa-lärjungar gör för att bekräfta Fa? Vore det inte enastående?”

Som lärjunge måste jag jobba hårdare för att göra det som gör Mästaren glad. Med tanke på att jag hade varit i branschen och gjort bra ifrån mig sedan jag steg ombord så trodde jag att om vi bara hade tillräckligt med människor så skulle det inta vara svårt att få den lokala utgåvan av Epoch Times att fungera väl. Kanske tiden var den rätta. Jag var snart med på ett möte för Epoch Times-chefer i San Francisco, och fick ansvaret för Epoch Times lokalt strax efter att jag kommit tillbaka.

Sedan började jag med att sätta ihop vårt lokala team. Vid den tiden var alla medlemmarna i teamet fulla av självförtroende och ville verkligen göra ett försök. Vi sade till och med att om vi gjorde bra ifrån oss så skulle vi åka på semester på Hawaii i slutet av året. Strax därefter upplevde dock en av de heltidsanställda säljarna sjukdomskarma. Dessutom började marknadsföringen för Shen Yun så jag beslutade att stoppa försäljningsarbetet. Alla teammedlemmarna arbetade först med marknadsföringen av Shen Yun under en tidsperiod.

Ett halvår senare var resultatet från försäljningen minimal, och moralen i teamet nådde en lågpunkt. Mitt i situationen hade jag många mänskliga tankar och kunde inte förstå varför vi inte kunde uppnå det som alla lovade att göra. Jag var nedstämd. Snart fick min egen affärsrörelse kort om personal. Jag var tvungen att kompensera för det och lade inte ner tillräckligt med ansträngning på lokala Epoch Times. Som följd blev jag alltid klandrad och fick klagomål, och teamet fungerade helt enkelt inte. Jag blev oroligare och oroligare.

En dag skickade en medutövare en länk till en film med titeln ”Ge aldrig upp”. Första bilden i filmen innehöll några rader med ord: Om man inte lyckas så beror det på att man inte har ett mål, en dröm, självförtroende, ledning, och inte vet hur stor ens potential är.

Det var precis som det beskrevs. Jag brast i gråt och jag såg klart på filmen med uppsvullna ögon. Orden ”vet inte” var så stora på skärmen och orden ”hur stor ens potential är” var så små. Jag insåg då plötsligt att jag var förblindad av mina mänskliga tankar, glömde att jag var en Dafa-lärjunge vars förmågor hade erhållits genom Dafa. Om vi använder mänskliga tankar i våra projekt så avslöjar inte Dafa sin makt för oss, och låter oss inte se vår verkliga potential.

Jag samlade ihop all lokal Epoch Times-personal och delade uppriktigt med mig av mina tankar och framtida mål. Efter drygt en månads ansträngning tillsammas tecknade vi många kontrakt, mer än tillräckligt för att täcka ett helt års tryckkostnader. Dessutom ökade vår upplaga.

Efter ett år som chef för den lokala utgåvan av Epoch Times fann jag det alltför begränsande att jobba deltid, vilket ledde till otillräckligt med tid för Fa-studier och övningarna. Det var avgörande att få in fler heltidssäljare. Vi hade två heltidssäljare som lyckades utföra sitt arbete helt och hållet och arbeta hårt. De arbetade i par och uppmuntrade alltid varandra. Jag tror definitivt att de kommer att kunna hitta sitt sätt att hjälpa Mästaren i Fa-upprätandet.

Under perioden för konferenserna i New York och Washington 2012 var jag med på Epoch Times-mötena, och jag såg stora förändringar i nordamerikanska Epoch Times, medan vi i Belgien låg långt efter. Många saker som inte gjorts bra tidigare hindrade oss, men kultivering är en seriös sak. De mänskliga fasthållanden som vi inte vill ge upp hindrar oss definitivt från att göra det vi ska göra och påverkar de kännande varelser vi ska rädda. Så jag slutade klaga och skylla ifrån mig och använde istället varje minut till att studera och studera. Varje dag på väg till kontoret passerade jag EU:s högkvarter och såg höga byggnader och många människor längs vägen när jag körde. Jag tänkte: för Dafa-lärjungars ansvar och uppdrag ska jag försöka allt jag kan och hitta vårt eget sätt tillsammans med medlemmarna i teamet. Nu är vi nästan i slutet av 2012 och vi har redan fått ytterligare några heltidssäljare. Vårt mål är att driva den lokala kinesiska utgåvan av Epoch Times väl, samtidigt som andra språkversioner utvecklas. Jag tycker att oavsett hur svår uppgiften kommer att bli så har vi gått vår Fa-upprätandeväg i mer än ett decennium. Om vi i det sista skedet håller fast vid det vi ska göra, följer Mästaren med våra upprätta tankar, så kommer våra vägar att bli bredare och bredare.
Till sist skulle jag vilja dela med mig av Mästarens ord från ” 20-årsjubileets Fa-undervisning”: ”Om man ser på det historiskt så är det här verkligen en så stor sak, så tänk efter vilken sorts förberedelser det skulle krävas. De arrangemang som gjordes var faktiskt mycket detaljerade, till den grad att hur en Dafa-lärjunge skulle vandra sin väg; vilka situationer var och en skulle möta; hur var och en skulle gå framåt eller falla tillbaka; och hur saker och ting skulle hanteras när olämpliga tillstånd till sist uppträdde, alltihop var minutiöst arrangerat. Men hur det än är, som ett levande väsen måste det vara så att det du själv väljer är det som räknas. Huruvida du vill kultivera, önska något, vill göra något, inte vill göra något, inte önskar något – allt detta bestäms av personen själv…”.

Tveka inte över att påpeka om det finns något inkorrekt i ovanstående.
Tack Mästare! Tack allihop!