Så minns jag min kultiveringsväg

Erfarenhetsberättelse från den Europeiska Fa-konferensen 2015
 

Var hälsad vördade Mästare!
Var hälsade utövare!

Jag heter Sergey och jag är 41 år. Jag började studera Fa och klargöra sanningen år 2000.
Efter att ha läst Mästarens ord från "Fa-undervisning vid 2015 år Fa-konferens i New York" kände jag att jag ville dela med mig av mina erfarenheter på en konferens.

Där sade Mästaren: "Jag har faktiskt talat med de europeiska koordinatorerna om att Dafa-lärjungarna i Europa i början av förföljelsen hade en stor inverkan och åstadkom verkliga resultat i sitt arbete mot förföljelsen. Era hjärtan var verkligen enade på den tiden. Men gradvis har ni glidit ifrån varandra och har med tiden blivit slappare." (Fa-undervisning vid 2015 år Fa-konferens i New York)

Jag skulle vilja dela med mig av några händelser och min mognad under kultiveringsprocessen och när jag bekräftade Fa, som en av utövarna i Lettland.

Enligt min förståelse är Fa-studier och övningar i grupp den form som Mästaren har lämnat åt oss och det är mycket viktigt att anstränga sig och verkligen vilja göra på det viset: att studera Fa och dela erfarenheter tillsammans. Och i så fall kommer man att hålla jämn takt och nå framgång med Fa-upprätandet i stort.

Att åka till Europa för första gången

Den första gången som jag och gruppen med lettiska utövare åkte på Fa-konferens var 2001 i Sverige. Känslan när hundratals personer gjorde övningarna tillsammans var helt ny och oförglömlig. Det hölls också en parad och andra aktiviteter. Mästaren skickade också en hälsning till konferensen och det var svårt att föreställa sig att den faktiskt var adresserad till mig också.

Mästaren sade i "Elever vid den Nordiska Fa-konferensen": "Beträffande Dafa-lärjungar, Fulländning är avslutningen på kultiveringen, Fas upprätande är det stora ansvar som historien har tilldelat er under perioden med Fas upprätande. Så, under det pågående klargörandet av sanningen och avslöjandet av ondskan är allt vi gör Yuanrong Dafa. Vare sig vi klargör sanningen, avslöjar ondskan, eller deltar i andra Dafa-aktiviteter, inklusive vår Fa-konferens, borde Dafa-lärjungarnas barmhärtighet uppvisas, såväl som Shan som manifesteras vid Fa-upprätande kultivering.
(Elever vid den Nordiska Fa-konferensen: )

När svenska utövare frågade om vi skulle följa med och fika, tackade vi bestämt nej eftersom vi inte hade några pengar och ville inte att de skulle behöva betala för oss. Vi var rädda för att förlora dygd som ersättning för fikat. Situationen hade arrangerats så att vi skulle inse att vår förståelse var felaktig. De svenska utövarna hjälpte oss också vid flera tillfällen att upptäcka våra brister avseende klargörande av sanningen och att hålla jämna steg med Fa-upprätandet. Som exempel genomförde vi vi aktiviteter i vår hemstad vid ett tillfälle. Vi gjorde övningarna och delade ut materia och många politiker passerade förbi. Vi tänkte att det var tillräckligt om de bara fick information om Dafa och förföljelsen i Kina. Men de svenska utövarna reagerade snabbt och förklarade för oss att vi borde förklara sanningen på djupet och erbjuda dem en möjlighet att aktivt stå upp emot förtrycket.

Varje gång vi åkte iväg på aktiviteter som vi arrangerade under den perioden så blev jag alltmer mogen i min kultivering medan jag förklarade sanningen om Dafa och vi mognade som grupp. Vi arrangerade många aktiviteter i regionen och åkte också till andra länder som exempelvis Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Estland. Varje år reste vi till Genève för att delta i aktiviteter framför FN's högkvarter och vi åkte till alla europeiska Fa-konferenser. Då kändes det som att de europeiska utövarnas hjärtan var ett, även om vi fick kämpa mot flera svårigheter och språkbarriärer.

På den tiden behövde jag lära mig många saker och utföra saker som jag aldrig hade gjort förut. Jag fick lära mig att arbeta med datorer, förbättra min kommunikation, arrangera olika aktiviteter, skaffa mig yrkeskunskaper inom massmedia med mera.

När jag tog på mig ansvaret att arrangera olika aktiviteter och uppgifter inom projekt så noterade jag detaljer hos utövare. En utövare tillstånd under arbetet med ett projekt, påverkades av tillståndet och förståelsen i kultiveringen. Det vill säga att när en person tar ansvaret på allvar, är i Fa, assimilerar sig till Fa och korrigerar sina brister när han utför uppgifterna, kommer de att bli framgångsrika oavsett alla svårigheter. Men om man inte tittar inåt, inte rättar till sina brister så kommer man att känna en enorm tyngd och det blir svårt att ta sig igenom störningar och konflikter.

Jag märkte samma sak när jag talade med utövare från andra länder. Det fanns alltid utövare som tog på sig ansvar för projekt eller koordinering och de kände Dafas gränslösa kraft, inspiration och var positiva. Men det fanns också en annan typ av utövare som inte brydde sig om självkultivering eller att rätta till sina brister när de utförde uppgifterna de tagit på sig i projekten. De kände en enorm tyngd och trötthet. De drabbades av sjukdomskarma, utsattes för olika prövningar och kunde inte ta sig igenom allt. De skyllde ofta på andras dåliga koordinering, pekade på andras brister och ibland slutade de att kultivera helt.

Jiangs ankomst

År 2002 kom ondskans överhuvud till Europa. Han besökte Lettland och två länder som inte hade några utövare vid den tiden: Estland och Litauen. Vår koordinering och regelbundna Fa-studier tre gånger per vecka tillsammans med många sanningsklargörande aktiviteter var framgångsrika.

Vi talade inom gruppen om hur svårt det kunde vara att komma till Fa-studierna. Ibland kändes det som om man behövde göra andra saker, vid andra tillfällen kunde man vara trött eller irriterad på någon. Det kunde kännas som om någon läste för långsamt, eller för fort, andra pratade mycket, eller var för tysta och så vidare. Ibland var vi bara några få personer på Fa-studierna, men vi höll ändå fast vid att studera Fa tillsammans.

Under tiden när ondskans överhuvud besökte Europa utsattes utövare för enorma störningar. Det fanns hot om att bli arresterade när man sökte tillstånd hos de lokala myndigheterna för sanningsklargörande aktiviteter. Utövare togs av polisen när de försökte komma i närheten av ondskans överhuvud och så vidare. Vid den tiden kontrollerades fortfarande handlingarna när man reste över en del europeiska länders gränser och alla tullkontor hade en fått en svart lista från de kinesiska myndigheterna med utövares namn. Vid ett tillfälle kom utövare från olika länder med minibuss och de skulle korsa en landsgräns när gränsvakterna tänkte arrestera några av utövarna eftersom de fanns med på listorna. Men på grund av att vi tillsammans sände upprätta tankar och klargjorde sanningen så kunde vi till sist resa säkert över gränsen. Jag tror att vi kunde ta oss ur svårigheterna på grund av våra regelbundna Fa-studier och jag minns att en del utövare från andra länder blev lite förvånade eftersom de på den tiden bara studerade tillsammans en gång per vecka.

Jag minns också en händelse som ägde rum efter att jag hade tagit på mig ansvaret för att arrangera en demonstration utanför den kinesiska ambassaden i Estland. På den tiden var vi ofta framför den kinesiska ambassaden i Lettland och vi hade lärt oss att hantera svårigheterna som orsakades av ambassaden eller från andra dimensioner som ville störa våra aktiviteter. Då fanns det redan några i Estland som hade börjat kultivera och som ville klargöra sanningen om förföljelsen. Vi ansökte om tillstånd och skickade inbjudningar till medier. Många av de lettiska utövarna stödde aktiviteterna och deltog i dem, men det fanns också några som inte höll med och som inte ville delta. Jag hade precis fått mitt körkort och skulle för första gången köra 300 kilometer. Så snart jag åkte hemifrån började ryggen att värka så att jag nästan inte klarade att köra och jag fick stanna. Det var första gången jag någonsin kände en sådan smärta. Jag förstod att jag förföljdes och att jag absolut inte fick acceptera det. Jag tittade inåt och sände upprätta tankar. När jag tittade inåt upptäckte jag lite självbelåtenhet och en önskan att visa att det jag gjorde var framgångsrikt. Jag sände upprätta tankar. Jag kom knappt ur bilen men gjorde den första övningen och all smärta och stelhet försvann så jag kunde köra vidare.

På vägen gjorde jag ett misstag när jag körde och höll på att råka ut för en olycka, men Dafas kraft fick min fot att stampa på bromsen så att bilen stannade. Först då upptäckte jag den andra bilen som jag inte såg först. Om jag inte hade bromsat så hade vi krockat. Mästaren räddade mig från olyckan på ett mirakulöst sätt. Jag kom fram i tid och aktiviteterna var framgångsrika. Vi klargjorde sanningen för massmedia och många estländare fick veta sanningen om förföljelsen.

Störningar från "sömndemoner"

År 2005 var det flera Fa-konferenser och andra aktiviteter i Europa och under en av konferenserna gjorde jag en reflektion som var ganska negativ: det var bara några hundra deltagare på konferenserna, det var ungefär samma deltagare varje gång och hälften av dem sov under konferenserna på grund av hög arbetsbelastning.

Och även om jag förstod att det inte var så lätt för dessa utövare så kände jag mig väldigt missbelåten. Hur kunde man sova när någon läste upp sin erfarenhetsberättelse? Därefter började jag själv att somna på konferenser när andra läste sina erfarenhetsberättelser. Efter en tid missade jag några europeiska konferenser och oavsiktligt slutade jag uppskatta dem som något heligt.

År 2006 lyckades jag för första gången åka till Washington och fick se Mästaren. Jag önskade från djupet av mitt hjärta att Mästaren skulle hjälpa oss att lösa konflikterna som fanns i vår kultiveringsmiljö. Jag kunde inte alls förstå varför utövare inte förstod varandra och varför vi råkade ut för konflikter med varandra.

På den konferensen sade Mästaren: "En massa konflikter och spänningar uppstår när utövare kultiverar. När det finns många, många fasthållanden som inte kan släppas kommer er [kultiverings-] miljö inte att vara bra. Om det är tvärtom kommer det att vara utmärkt. Om ni inte söker inåt när vissa problem och konflikter kommer till ytan så intensifieras de, och det händer på grund av era egna fasthållanden. En del blir mer och mer intensiva, och de orsakas i själva verket av att personen inte har kultiverat väl. Det fortsätter tills [konflikten] inte kan lösas och personen blir förvirrad och störd av det tillstånd han befinner sig i. Vad ska då göras? [De beslutar]: ”Låt oss söka upp Mästaren.” Varje gång saker och ting spårar ur går människor och letar reda på Mästaren. Det är alltid på grund av att de inte kan övervinna det, eller inte vill övervinna det, som de går och söker efter Mästaren. Är det så att ni försöker hjälpa Mästaren att kultivera? Eller är det ni som kultiverar?"(Fa-föreläsning vid Fa-konferensen i den amerikanska huvudstaden )

Och vid det tillfället lade jag märke till att Mästaren tittade på mig. Plötsligt insåg jag att försökte lägga mina svårigheter och mitt missnöje med andra på Mästaren och jag skämdes.

Jag förstod att man, oavsett hur svårt det var, måste göra de tre sakerna och koordinera med andra utan förbehåll och alltid titta inåt efter orsaker till problem. Även om man tycker att man har rätt, så måste man ändå söka sina egna brister. Under dagarna kring konferensen var det några utövare som kom till mig och berättade att de gjort bra ifrån sig men att andra inte hade gjort det. Och jag insåg att det var Mästaren som tog hand om mig så att jag skulle se bristerna som fanns djupt inom mig - att jag ofta tyckte att jag var bra och att jag var bättre än andra.

Problem och depression

År 2007 började problemen med världskonjunkturen visa sig även i vårt land och jag hade precis påbörjat ett ideellt heltidsarbete för vår massmedia. Arbetet gav bara en mycket liten inkomst och jag började få svårt att få pengarna att räcka till för alla utgifter. Samtidigt uppstod en del familjeproblem och min pappa blev allvarligt sjuk. Jag fick inte ihop det i huvudet - hur kom det sig att jag hade kultiverat mig, studerat Fa och arbetat hårt för att hjälpa andra, men befann mig i en situation där jag inte kunde hantera min vardagssituation och till och med gjorde en del dåliga saker? Jag förstår det fortfarande inte. Koordineringen i den lokala gruppen och med europeiska utövare var inte heller så bra och jag började känna mig isolerad och passiv, trots att jag hade väldigt mycket att göra med massmediaprojekten.

Det var väldigt svårt. Jag blev djupt deprimerad och förstod att jag behövde åka till New York. Där började jag arbeta för NTD:s huvudkontor. Allt i New York var väldigt intensivt och några år passerade passerade som om de var några månader. Förutom att arbeta med massmediaprojekt så deltog jag i lokala aktiviteter, uppstarten av Free China-projektet och marknadsföring av Shen Yun under nästan sex månader per år och jag arbetade på byggarbetsplatsen vid Berget varje vecka. Jag grubblade mycket över om det var rätt att göra så många olika saker. Kanske skulle jag ha valt att fokusera på en sak, vilket verkade vara rätt enligt flera koordinatorer för olika projekt.

Ibland kunde jag inte förstå vilket håll jag skulle gå åt, även bokstavligt talat, eftersom alla sakerna var väldigt viktiga och måste göras väl och framgångsrikt och det behövdes resurser överallt. Jag behöll dock ett lugnt sinne, studerade Fa och önskade följa Mästaren och det visade sig att jag inte bara orkade med att göra alla sakerna utan det stod klart för mig att allt hängde ihop.

När jag exempelvis arbetade med mediasändningar eller arrangerade aktiviteter för medier så träffade jag personer som behövde kanaler för att göra reklam. Och när jag letade efter kunder som ville göra reklam så hittade jag personer som jag kunde bjuda in till visningar av Free China eller vägleda dem till Shen Yun. På fritiden arbetade jag tillsammans med mina vänner som frivilliga på byggarbetsplatsen och med att göra i ordning teatern och lokaler för musikerna. Att hantera saker på det viset verkade okej för det mesta men det var inte alltid på det viset bland utövare.

När jag var flitig och studerade Fa väl så försvann alla störningar så snart jag höjde mitt Xinxing. Men när det jag hade svårt att koncentrera mig på att studera Fa eller svårt att stå emot "sömndemonerna" och ville sova så blev störningarna ett hinder för koordinering och genomförande av flera saker. Det är väldigt svårt för mig att titta inåt och leta efter brister då när jag befann mig i en konflikt. Då var det lätt att tänka att den andra utövaren hade fel och begick misstag. Missnöjet med mig själv och med andra är en sak som ligger djupt inom mig och som utgör ett hinder för mig.

När vi till exempel skulle filma en aktivitet en gång så meddelade en utövare i sista minuten att han inte kunde komma för att han inte kände sig så stark. Det var för sent att hitta någon ersättare och dessutom kändes det som om vi svek de vanliga människorna om vi inte gjorde vad vi hade lovat. När jag befann mig i den situationen så kunde jag dock hålla mig lugn och titta inåt och jag lyckades släppa strävan efter resultat och missnöjet med den andra utövaren. Jag ville bara från djupet av mitt hjärta att han skulle kunna göra det han behövde för Dafa, för hans egen skull. Och det skedde ett mirakel: utövaren blev snart bättre, alla problemen med utrustningen löstes, han lyckades komma i tid och allt gick bra.

Det föll sig så att jag i stort sett tillbringade de senaste fem åren i New York. Jag arbetade med massmedia och för Shen Yun. I den situationen insåg jag hur viktigt det var att koordinera väl bland utövare från olika länder och att hjälpa Mästaren med allt som hängde ihop och med att rädda levande varelser. Och även om någon inte visste hur man skulle göra en viss sak så skulle han ändå försöka göra dem. Han skulle lära sig med tiden, kultivera sig själv väl, alltid delta i gruppstudierna och allt skulle lösa sig på ett bra sätt till slut. Jag kände verkligen att jag gjorde saker som behövde göras under den tidsperioden.

Efter konferensen i New York 2015 åkte jag tillbaka till Lettland igen. Även om det arrangerades flera sanningsklargörande aktiviteter i vår region så kände jag mig slapp avseende min kultivering. Min känsla när jag är här i Europa är att vi ligger efter i Fa-upprätandet, vilket är skälet till att vi inte har så många Shen Yun-föreställningar och att Shen Yun inte får så stor uppmärksamhet i media. Jag tror att nyckeln är regelbundna Fa-studier och bra koordinering, trots våra olikheter avseende länder, språk och mentaliteter.

Detta är min personliga förståelse just nu. Påpeka gärna eventuella felaktigheter.

Tack Mästare! Tack ska ni ha!

Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.