Hur jag blev av med fasthållandet till datorspel

Jag har varit intresserad av datorer sedan jag var liten. Från att inte ha kunnat något om datorer, lärde jag mig så småningom att ta isär, montera ihop och laga en dator, jag har lärt mig mycket men det har också känts som en hobby. Datorn blev som en vän under min uppväxt och det kändes som att jag kunde stressa ner genom att spela datorspel, och lära mig saker, och jag klarade mig inte utan min dator. Senare började jag vara med i sanningsklargörande projekt för att rädda människor. Det kunde t.ex. vara projekt för att ta sig förbi Kinas brandvägg eller olika medieprojekt, och i dessa projekt användes återigen datorer. Dessutom var en del av detta lite långtråkigt, så ibland när jag hade tid ville jag sitta och spela en stund, för att kunna slappna av lite.

I dagens samhälles stora färgningskar har onlinespel redan blivit ett socialt verktyg för dagens barn och ungdomar. Det är helt normalt att fördriva tiden genom att spela. De stora spelbolagen gör också allt de kan genom att år efter år lägga ner stora summor pengar på att utveckla och förnya alla möjliga sorters spel, för att ständigt locka människor till att spela deras spel. Särskilt sedan jag fått ett heltidsjobb så fick jag ännu mindre ledig tid. Jag jobbade dels i Dafa-projekt och så hade jag ett jobb och jag kände mycket press. Att spela blev ett sätt för mig att stressa ner. Jag intalade mig själv om att jag hade koll på tiden och hur mycket jag spelade, men det var bara en undanflykt för mitt fasthållande. Ju mer jag spelade desto svårare blev det att sluta. Mästaren gav mig flera vinkar men jag ville inte upplysas. Sakta började jag studera Fa mindre och öva mindre och mitt kultiveringstillstånd var inte alls bra. Jag var inte alls flitig, men Mästaren gav ändå inte upp hoppet om mig utan arrangerade plötsligt mirakulöst en ny lättsammare tjänst för mig så att jag kunde få mer tid till att studera Fa, och påminde mig i många drömmar om att jag måste lägga vikt vid min kultivering. Medutövare i min omgivning gav inte heller upp mig utan visade mig omtanke på olika sätt, studerade Fa med mig och delade med sig av kultiveringserfarenheter. Jag har också flera gånger velat nå ett genombrott och försökt radera spelen, men det har alltid slutat med att jag börjat igen.

I år deltog jag på Dafa-konferensen i New York vilket skakade om mig. Särskilt när Mästarens föreläste för Europeiska utövare. Jag väcktes verkligen av Mästarens allvarsamma ord. Kultivering är enormt seriöst. De gamla krafterna håller stenkoll på alla människor. Jag kan verkligen inte ta Mästarens barmhärtighet för givet längre, annars kommer jag verkligen att ångra mig. Samma dag raderade jag alla spel i min mobil och när jag kom hem tog jag också hand om alla spel jag hade på min dator. Det har sedan dess dykt upp tankar i mitt huvud flera gånger om att börja spela igen, men jag har väldigt snabbt kunnat ta bort dem med upprätta tankar. Särskilt på mina lediga dagar har jag flera gånger känt en stark känsla av ensamhet, och förr så brukade jag fylla denna tomhet med datorspel, så jag hade aldrig haft den här känslan förut. Stundtals kunde jag känna ett starkt sug efter att spela en stund, för att ta död på denna ensamhetskänsla. Men istället gick jag ut och tog en promenad, för att komma ifrån datorn. Sedan använde jag tiden jag brukade spendera på datorspel för att studera Fa och göra övningarna. Varje gång jag gjort övningarna känner jag värme och lättnad i hela kroppen. Jag vet att det är Mästarens barmhärtiga uppmuntran.

Senare ville jag göra mig av med min vassa speldator, för att slippa se den mer. Mästaren måste ha sett min beslutsamhet för plötsligt berättade en kompis till mig att han ville köpa min dator, så jag sålde den till honom direkt. Sedan gav jag också bort en del spel och en väldigt dyr spelkonsol till honom på köpet. Det var en sådan spelkonsol man använder i motorspel men för över ett år sen slutade den fungera när jag spelade med den. När det hände blev jag arg över hur en så dyr konsol kan gå sönder så lätt när jag inte ens hade hunnit använda den så mycket. Men det blev aldrig av att jag gick och lämnade in den för lagning så den har bara legat där. Så när jag gav bort den till min kompis berättade jag att den var trasig och att han kanske kunde testa att laga den och han blev otroligt glad! När han kom hem och kopplade upp den fungerade den utan problem! Det var inga konstigheter! Jag förstod genast att Mästaren hade hjälpt mig. Trots att jag bara gjort ett väldigt litet framsteg så fick jag denna uppmuntran. Det förstärkte min beslutsamhet i att släppa fasthållandet till datorspel. Kultivering är allvarsamt och jag måste ta ansvar för mig själv.

Som en Dafa-utövare måste vi verkligen sluta spela datorspel. Jag ser det som något som de gamla krafterna har arrangerat för att förstöra Dafa-utövares kultivering, och det är en enorm störning i kultiveringen, speciellt för unga Dafa-utövare. När vi fastnat i spelberoendet så leder det samtidigt till utvecklingen av andra fasthållanden. Vi slösar bort mycket värdefull tid som är till för att Dafa-utövare ska kunna rädda människor och kultivera till fulländning. I fortsättningen kommer jag att värdesätta denna dyrbara tid ännu mer, och kultivera mig själv väl och göra de tre sakerna väl och rädda fler människor!

Tack Mästaren! Tack alla medutövare!

* * *

Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.