Att erhålla Fa

Erfarenhetsberättelse från Fa-konferensen i Sverige 2017
 

Jag växte upp i Uppsala och hade en relativt trygg uppväxtmiljö, men kände alltid att något saknades Mitt tredje öga öppnades under speciella omständigheter när jag var omkring 18 år. Jag förstod att människor levde i en degenerad illusion samt att en stor messias hade kommit till jorden. Jag förstod att jag hade ett uppdrag att rädda människor men förstod inte varför eller hur.

En dag bestämde jag mig och bad till universum om hjälp att på allvar hitta meningen med livet. Några dagar senare träffade jag några utövare som ordnat en Hong Fa. En av utövarna gav mig Zhuan Falun, och jag såg hur min kropp renades i andra dimensioner, hur goda krafter fördrev ondska i andra dimensioner. Jag hade aldrig sovit så gott och upplevde sann lycka.

De första åren av min utövning var jag i ett tillstånd av upprymdhet i kultivering, och upplevde många mirakel. Jag sökte mig till den yrkesgrupp som jag ansåg blev sämst behandlad, lärarna. Jag tänkte att i en sådan miljö går det snabbt att betala av sin karma och nå upplysning. Jag kom även på att det var en perfekt miljö att ständigt kunna förklara sanningen i mina olika klasser.

Att arbeta med media och att samtidigt kultivera genuint

Efter ett några år förstod jag hur våra medier arbetar med att förklara sanningen och ville gärna hjälpa till då jag blev tillfrågad att arbeta för NTD Television. Jag förstod att det krävdes kunskap om man ska göra det ordentligt, så jag hoppade av min lärarutbildning och anmälde mig till en filmproducentutbildning.

Min nya inriktning väckte upp en hel del fasthållanden. Från att ha tagit lätt på anseende, vinning, och att vara någon speciell i samhället, så fick jag plötsligt upp raka motsatsen, jag ville bli någon speciell. Tidigare hade jag haft det relativt lätt att bekräfta Fa, folk i min närhet tyckte jag var lugn, behaglig men nu kändes det plötsligt mycket svårare. Jag kom även att uppleva en hel del konflikter med medutövare som kändes svåra att lösa och ibland t o m förstörde våra gemensamma ansträngningar.

Min insikt av dessa konflikter är att det är skillnad på att upprätthålla formen av kultivering och att utföra genuin kultivering - Trots att man studerat Fa mycket och förstått principen av att titta inåt, så är det svårt att göra det på de plan där ens fasthållanden och koncept är särskilt starka och t o m format delar av ens personlighet. Det räcker inte att känna till principerna på ytan, det kan vem som helst göra och prata om, men man måste ständigt applicera dem i verkligheten när det verkligen gäller, och gå djupt in på anledningen bakom det man stöter på. Det är lätt änt att ens fasthållanden kommer med enkla förklaringar och anledningar för att hindra en att se på djupet. Jag störde mig tidigare på utövare på vissa platser som jag tyckte spillde mycket tid på att prata på en intellektuell nivå om samhället och principer för kultivering, istället för att prata om sin egen kultivering i praktiken, men insåg senare att det var en spegel av denna aspekt hos mig. Jag vill gärna kultivera på mina villkor, men att verkligen se vad Fa kräver av mig och att genuint följa en utövares verkliga standard var svårare.

I det essentiella för flitiga framsteg står det, i ”Samtal med tiden”: ”Gud: En del har kommit och letat efter den del av Fa som de anser vara bra, men de kan inte släppa den del som hindrar dem från att få full förståelse av Fa.

Mästaren: Det finns också sådana erfarna lärjungar. Och en väldigt framträdande yttring är att de alltid jämför sig med människor och med sitt eget förflutna, men kan inte jämföra sig med Fas krav på olika nivåer”

Jag insåg att min begränsning ligger i att aktivt urskilja mina prövningar, och med beslutsamhet se till att motsvara kraven som ligger på mig. Exempelvis har jag ibland haft svårt att se när kvinnliga utövare är dominanta, kontrollerande och behandlar män utan respekt, eftersom jag anser det gå emot Fa och att det är ett beteende som eldar på samhällets degenering. Så när jag mött detta har jag ibland inte kunnat se det som en prövning utan tyckt att det stör Fa och att det ser dåligt ut när män låter kvinnor styra dem Men när jag ser djupare, inser jag att jag att jag ibland missat att se tillfället till höjning. Läraren säger vidare i essentiella för flitiga framsteg:

”Att tala om Fa

Under lång tid har alla kännande varelser inom Dafa, särskilt Dafa-lärjungarna, haft en felaktig förståelse av Fa på olika nivåer när det gäller Xinxing-höjning. Närhelst det kommer en prövning använder de inte den sanna naturen för att förstå den utan använder istället helt och hållet den mänskliga sidan för att förstå. Onda demoner utnyttjar då den här punkten för att störa och skada er oupphörligt, vilket gör att utövare befinner sig i långvariga prövningar. ”

En sak som väckte mig var när jag såg en kvinnlig utövare grovt förolämpa sin man offentligt inför andra utövare, upprepade gånger. Hur kan denna manliga utövare vara så lugn i denna situation, utan rädsla för att framstå som en hon-man och fortfarande vara Shan? Jag förstår nu att det är skillnaden mellan en utövare och vanlig människa, där en utövare kan hantera allt med Shan. Så länge mitt hjärta inte var balanserat i en situation, så har jag själv fasthållanden, även när jag ser andras konflikter.

En upprätt grund i allt vi gör - möte med fundamentala rädslor och drivkrafter

Under åren har jag hittat olika vägar att bekräfta Fa via mitt arbete och inom olika Dafa-projekt. Trots att arbetet inte alltid gått som man tänkt sig, så har processen varit mycket värdefull och vi har nått många människor på vägen. År 2014 hade jag fått en tanke att göra en pastich på en känd reklamfilm som precis kommit ut, där jag hittade ett sätt att uppmärksamma vad som händer med utövare i kinesiska fängelser. Jag producerade filmen tillsammans med andra utövare och sedan samarbetade vi med att få ut den i media, där den nådde ut ganska stort, och även visades i svensk TV. Det var en mycket upplyftande upplevelse att nå ut så brett och att beröra människor med film.

Efter det fick jag tanken att producera en film med temat om hur Dafa-utövare i Kina stått upp mot förföljelsen med upprätta tankar. Om jag kunde göra en kortfilm som var ännu bättre genomförd en den film vi tidigare gjort, skulle inte den kunna beröra människor ännu mer? Jag var inte van vid att dramatisera och skildra en historia på det här sättet så det visade sig att det skulle bli ganska svårt.

Själva inspelningen var väldigt stark och de som var med blev berörda av temat. Jag känner även i hela processen med filmen att det har varit ett mycket djupgående sätt att naturligt prata fritt och öppet om hur storartade Falun Gong utövare är i Kina och att kunna förklara vad kultivering innebär. Men redigeringen av filmen visade sig vara ganska svår. Folk som såg den upplevde den mer som en informationsfilm än en stark filmisk berättelse. Jag var tvungen att lära mig så mycket mer om film för att det skulle kunna nå människor som jag först tänkt. Jag insåg i processen att jag litat för mycket på ett slags mirakeltänk, att bara jag kultiverar flitigt så kommer filmen bli bra, istället för att göra filmen utefter de tillvägagångsätt som finns för att lyckas som vanliga människor etablerat. Jag insåg att det blir ett kryphål som blir utnyttjat och jag såg även detta fenomen i andra stora projekt man vill så gärna nå ett genombrott i sanningsklargörandet, ett mirakel.

Fa-undervisning vid NTDTV mötet 2009:
”Om ni vill driva ett medieföretag väl behöver ni ha ett bra fotfäste i samhället. Vanliga saker kommer inte att vara magiska, och de gamla krafternas faktorer kommer att störa människors räddning. Naturligtvis är arbetet på TV-stationen i sig inte Dafa-kultivering, och det har ingen direkt koppling till Dafa. Stationen drivs av Dafa-lärjungar, och det är med syfte att bekräfta Fa och rädda kännande varelser. Sådant är sambandet. Stationen är inte en del av Dafa självt, utan är snarare ett verktyg som används av Dafa-lärjungar för att rädda kännande varelser. Eftersom den ska få fotfäste i samhället och bli som en vanlig station måste ni, beträffande ledningen av den, använda vanliga tillvägagångssätt som används i det mänskliga samhället. Företagen ute i det vanliga samhället har en massa erfarenheter av det här slaget.”

Jag insåg att jag behöver betona förfiningen av mina skickligheter och min vidareutbildning, och se till att verkligen jobba hårt. Det är en viktig aspekt av kultiveringen.

Dessutom märkte jag en annan aspekt i min kultivering. Jag hade sugit åt mig av en del tidigare beröm, och därmed blåst upp min egen självbild. Tankar på att jag gjort något speciellt och kanske skulle kunna göra ännu längre och starkare berättelser i framtiden började ta form, trots att filmen inte ens var klar. Jag inser att detta med att känna sig speciell på något sätt, verkligen är farligt för en utövare, som vanliga människor säger, högmod går före fall.

Mitt bolag började plötsligt gå väldigt dåligt, vilket gjorde att processen med filmen började halta. När jag ser tillbaka ser jag att när mitt sinne gick ifrån en upprätt grund, att vilja beröra människor och vilja nå ut med och berätta sanningen, till självbekräftelse och uppfyllande av egna känslor, så ändrades allt.

Tack vare många bra utbyten med andra medutövare har jag vågat möta mina fundamentala fasthållanden som släpat med. Vid ett tillfälle hade två medutövare haft i stort sett samma syn, oberoende av varandra som de delade med sig, de hade sett mitt sanna jag i en annan dimension, paralyserat av rädsla. Jag förstod att jag var oerhört rädd för att inte kunna utföra mitt uppdrag här på ett bra sätt. Denna rädsla för att misslyckas gjorde att mitt sanna jag hade svårt att spela huvudrollen och få fram min potential.

Bakom min strävan efter att lyckas och känslan av misslyckande fanns även avundsjuka mot andra utövare som lyckats så bra med sina medieprojekt. Först kände jag att det var svårt att erkänna och möta den här sidan, eftersom vi vet hur dåligt det ärm men successivt förbyttes detta i tacksamhet över att fått möta denna underliggande destruktiva kraft som funnits där och annars kanske aldrig hade kommit fram. Efter att successivt rätat upp mitt sinne, märkte jag att de grundläggande faktorerna i filmprojektet successivt ändrades. Känslan av att det är mitt projekt har bytts ut till att det är Mästarens projekt som jag har chansen att vara med i. Jag träffade då flera duktiga proffs inom filmredigering och regi, som blev berörda av filmen att de ville vara med som samarbetspartners och hjälpa till och göra filmen bättre.

Kultiveringen påverkar alla projekt vi gör

Varje år har jag regelbundet varit med och även hjälpt till att ordna olika aktiviteter under politikerveckan i Visby. Det har varit en bra chans att nå ut till makthavare och en stor mängd svenskar under samma tillfälle. Även om vi pratat med många så har jag lagt märke till att det ibland varit svårt att verkligen nå till höga politiker och även till media, på djupet. Jag har haft känslan att en del fortfarande har ett missförstånd kring vilka vi är och vad vi vill.

I år hade jag inte längre samma koncept, och kände inte samma stress, också en del tack vare tidigare kultiveringsprocess med släppandet av fundamentala rädslor och drivkrafter. Det visade sig också att jag nu fick många fler spontana, djupare möten, mer hjärtliga möten med gamla bekanta osv.

Tidigare år har jag jagat efter ansvariga på olika medier, men detta år kom det istället flera bra naturliga tillfällen att nå ut via media, t ex hade en utövare från Göteborg hört av sig till Sveriges Radio, som sedan ringde upp mig och sa att jag var välkommen dit om en timme.
Precis innan jag åkte så sa kvinnan som var ansvarig för radioprogrammet på telefon att ”ja vi kommer naturligtvis vara mycket kritiska till det här, det är ju bara så vi som media behöver vara”.

När jag var på plats precis innan såg jag att anledningen till detta var att jag fortfarande hade för mycket anseende, jag var fäst vid vad folk skulle tycka. Jag hade också anseende till vad andra utövare skulle tänka.

Tidigare har jag känt en stress att få folk att förstå hur allvarligt det är i Kina och ämnet organskörd, men min förståelse den senaste tiden var i en process av att ändras. Min tanke var att människor behöver både höra om förföljelsen, men de behöver framförallt få kontakt med utövare som är hjärtliga, och genuina, inte fundamentalister som ivrigt måste ut med ett budskap. Folk behöver få höra om det vackra som Dafa gett mig och även känna det av mig. Jag var inte särskilt förberedd på radiointervjun, men kände en stark önskan att nå folk kring detta. Jag upplevde inom mig att inget ska få störa räddandet av människor, framförallt ska mitt fasthållande till anseende inte hindra. Jag kunde se att samtidigt som denna tanke kom fram, så ändrades arrangemanget kring intervjun. Den tanken kunde skingra det mesta av ondskan som ville störa och det blev i sin helhet en rätt bra intervju. Framförallt fick jag en stark känsla direkt efteråt, att även om allt inte varit perfekt och det kunde ha varit smidigare på sina ställen, så hade intervjun haft kraften att rädda människor.

Tittar jag tillbaka på hela den här processen, och temat i min kultivering i olika projekt och inom media, så upplever jag att mina fasthållanden kommit upp med rötterna och jag har fått chansen att göra mitt sinne mer ärligt och genuint. Bara på detta sätt, genom att möta verkligheten, har jag kunnat bli fri på djupet. Jag har nu börjat kunnat se tillbaka och verkligen uppskatta och värdesätta den här vägen, som jag gått och att den verkligen blir mer och mer lysande, och uppskatta all den hjälp jag fått på vägen i varje steg.

Tack Mästaren, tack medutövare!

Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.