Ett nytt liv för mig och min familj

Jag är en utövare från Tyskland som är 26 år och fick 1998 höra talas om Falun Dafa genom min systers klasskamrat. Vid den tiden var jag mycket kritisk mot Dafa. Det tog ytterligare drygt tre månader innan jag bestämde mig för att ge det en chans. Energin som kommer från Dafa påminner mig dagligen om mina tankar som jag hade vid den tiden. Jag kunde helt enkelt inte få det ur mitt sinne.

Kanske kunde jag inte tro att något så bra som Dafa hade kommit i min väg. Under mitt sökande efter meningen med livet och livets ursprung, gjorde jag många negativa erfarenheter. Jag tyckte att det verkade för enkelt att man kunde återvända till sanningen och ursprunget bara med hjälp av en bok och fem kultiveringsövningar.

Även som litet barn njöt jag av att gå ut ensam på kvällen. Jag kunde sitta alldeles ensam i mörkret och känna en längtan och en värk i hjärtat. Jag ville fara någonstans, men visste inte vägen. Världen kändes ytlig och full med motsägelser. Men ändå, djupt inom mig visste jag alltid vad som var rätt och vad som var fel. Det hjälpte mig att alltid vara förnuftig. Men samhället var annorlunda. Å ena sidan ville jag alltid vara flitig, artig och anspråkslös, ville inte sticka ut och hade inte mycket begär efter materiella ting. Å andra sidan jämförde jag alltid mig själv med andra. Vad de hade ville jag också ha. Vad de kunde göra ville jag också kunna lyckas med. Så jag började eftertrakta personliga fördelar och erkännande. I skolan ville jag vara bäst, men på något sätt var det inte längre tillräckligt. Jag ville också ha många vänner och vara populär. Sedan var inte det längre tillräckligt. Jag ville ha spänning, ville samla erfarenheter och bli världsvan och resa. Jag levde i ständig rastlöshet, missnöjd med mig själv, och kunde inte ta hand om min lott i livet. Till slut gick jag ett steg till och började använda droger. I början oroade sig min familj och mina vänner för mig och min framtid, men sedan gav de upp och vi tappade kontakten.

Efter att jag funnit Dafa plågar rastlösheten och osäkerheten mig inte längre. Jag har blivit stabil och känner mig mer balanserad. Jag studerar för närvarande för att bli lärare, för att ge specialundervisning. Det här är något som är viktigt för mig, eftersom jag kan se ett syfte med det. Jag ser en uppgift i den här världen och är fast besluten att gå min väg, och inte tillåta att något stör min kultivering eller avskräcker mig från den. Jag har funnit det som ger mig styrka att handskas med mina känslor och svårigheter och som har besvarat alla mina frågor. Jag behöver inte längre tycka synd om mig själv när jag stöter på en svårighet, och inte heller behöver jag springa bort ifrån mina problem. Jag vet nu hur jag ska ta hand om mina problem och vet också att problemen som jag möter är ett sätt för mig att betala tillbaka en del av mina skulder. Helt plötsligt har saker blivit lätta, enkla och naturliga.

Jag behöver inte längre jaga efter lycka, hälsa, kärlek eller kunskap. Allt jag behöver för att bli lycklig, nå det yttersta tillståndet av lycka, finns i boken ”Zhuan Falun”. Allt som är förutbestämt att komma in i mitt liv ska komma. Jag behöver inte sträva efter någonting. Allt kommer av sig självt.

Jag har fullt upp med mina studier, men tar inte alltid den lätta vägen, utan studerar vad som är relevant och intressant och som verkar viktigt. Jag vill göra ett bra arbete, eftersom jag funnit att det gör mig till en mer nöjd person om man gör det på det sättet. Jag är inte heller så otålig som tidigare. Mina tankar är inte upptagna av att vilja ha det på mitt sätt när jag måste slutföra ett gemensamt arbete. Det visar sig att jag inte måste offra mina egna idéer. Det blir så att jag alltid får en chans att inkludera mina egna idéer. Jag hamnar i en mycket bättre position om jag lyssnar på den andra personen och uppnår harmoniskt samarbete. Jag kan nästan känna hur Medkänsla och Uthållighet slår rot i mitt hjärta.

Tack vare den Stora Vägen har också min familjesituation ändrats till det bättre. Innan jag fick Dafa bodde min syster, min bror och mina föräldrar alla i olika delar av Hamburg. Förutom min syster och jag möttes resten av familjen sällan i en familjekrets. På något sätt levde alla sina egna liv. En del av anledningen till det var det problematiska förhållandet med min far. Vi kunde helt enkelt inte kommunicera. Besöken slutade rutinmässigt i ett ordkrig. Min far skulle inte längre erkänna mig som sin dotter och slängde ut mig hemifrån. Jag kunde inte stå ut med det och undvek honom. Underligt nog hade inte mina syskon de här problemen med honom. Eftersom jag inte kunde lösa det här problemet, tillskrev jag hans ilskna utbrott den mentalsjukdom som han led av, och i processen med detta argumenterande fick jag över resten av familjen på min sida, så att jag kunde hävda min egen vilja närhelst jag behövde något.

Efter att jag började utöva Falun Dafa har vårt förhållande ändrats helt. Nu när jag är villig att stå ut med bråken med honom, nödvändigt som en utmärkt chans att förbättra mitt Xinxing (hjärtats och sinnets natur), så har vi sällan några bråk längre. För första gången märker jag att jag ser honom som den person han egentligen är. Jag ser inte hans sjukdom längre. När han börjar skrika åt mig ut ur det blå, gör det mig inget längre och jag lyckas hålla mig lugn. Det här gör att jag kan se hans sorg och rädsla och hans lidande. Vårt förhållande har förbättrats till den punkt där han erbjöd mig att flytta tillbaka till dem. Först var jag motvillig att ge upp min frihet och var rädd att bli beroende. Men sedan ändrade jag mig och flyttade faktiskt tillbaka till mina föräldrar. Det kan inte vara en tillfällighet att han gav mig det här erbjudandet. Jag ser det som en fin möjlighet att gå framåt på min väg till kultivering. Dessutom är jag glad att jag inte behöver ligga mina föräldrar till last ekonomiskt [att betala för mitt separata boende], och jag trivs med att vara hos dem. Det här arrangemanget underlättar många saker i mitt liv. När jag berättade för min bror om mitt beslut att flytta tillbaka hem kunde han förstå mig med en gång. Sedan föreslog han själv att det vore bäst om vår syster flyttade hem till honom, en bra lösning för oss, eftersom vi då skulle vara mycket närmare varandra rumsligt. Det skulle också förkorta min systers skolresor. Vi var alla mycket rörda, eftersom han tidigare under inga omständigheter ville ha en syster boende hos sig. Han hade värdesatt sin frihet och sitt oberoende högt. Under tiden flyttade båda vi systrar; jag till mina föräldrars hem och min syster flyttade hem till min bror. Det är en stor lättnad för oss. Min syster hjälper min bror med hans hushåll och båda vi systrar ger vår mor ett handtag med hushållsarbetet. Vi äter de flesta målen hos våra föräldrar. När det finns tid gör vi övningarna tillsammans eller läser. Det verkar göra allting mycket lättare. Vi är alla rätt lyckliga, trots det dagliga kivet. Min far tycks för första gången i sitt liv blomstra och är lycklig över att ha sina barn tillbaka. Han är den ende av oss som inte utövar Falun Gong. Men det spelar ingen roll eftersom han låter oss öva i fred och litar på oss. Bara det i sig visar mig vilka positiva resultat Falun Gong kan ha.

Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.