En rysk lamas kropp och tro trotsar tiden

NEW YORK TIMES

1 oktober 2002
En rysk lamas kropp och tro trotsar tiden
Av STEVEN LEE MYERS

VOLGINSK, Ryssland – Ett mirakel har inträffat här i Sibirien. Eller så är det en bluff. Andra tror att vetenskapen kan förklara det. Det är en fråga om tro tycks det.

Berättelsen börjar 1927 då en andlig ledare till Rysslands buddister samlade sina elever och deklarerade sina planer på att dö. Ledaren, Dashi-Dorzho Itigilov, den 12:e Pandito Hambo Lama som då var 75 år och pensionerad, instruerade de som samlades runt honom att ”sök upp och titta på min kropp” om 30 år.
Han korsade sina ben i lotusställning, började meditera och dog medan han skanderade en bön för de döda.

De följande åren var svåra för alla troende i Ryssland, däribland buddisterna här i Buryatia, en sliten och utarmad sibirisk region vid mongoliska gränsen. Sovjetunionen tryckte under Stalin ned de flesta religionsyttringar och dödade hundratals lamor och förstörde 46 buddisttempel och -kloster. Efter andra världskriget mjuknade Stalin något och tillät buddisterna att åter bygga upp sina kloster utanför Ivolginsk, längs en låglänt, enslig dal 35 km från Buryatias huvudstad, Ulan-Ude. Religiös utövning förblev dock hårt reglerad.

När de 30 åren hade gått – det kan ha varit 28, detaljerna är oklara – gjorde Itigilovs följeslagare som han bett dem om och grävde upp hans kvarlevor från en kyrkogård i Khukhe-Zurkhen. Enligt berättelsen fann de Itigilovs kropp, fortfarande i lotusställning, fortfararande helt intakt, trotsande den förruttningen som är naturens gång.

Stalin var död men den sovjetiska makten var fortfarande total, så buddisterna begravde på nytt Itigilov – och hemligheten – i en omärkt grav och packade in hans träkista i salt. (Det kan vara viktigt eller inte.)
”Ingen kunde prata om det då”, sade den nuvarande Pandito Hambo Lama, den 25:e, Damba Ayusheyev. ”Det var förbjudet, omöjligt att föra honom tillbaka till templet. Så han lades tillbaka.” Till skillnad från höga tibetanska lamor, som anses vara reinkarnationer av tidigare lamor och innehar den positionen för livet, så väljs Pandito Hambo Lamor av andra lamor och tjänar under relativt kort tid och är fria att avsäga sig titeln.

Berättelsen kunde ha slutat med ombegravningen om inte en ung lama, Bimba Dorzhiyev, hade vänt sin nyfikenhet till ett sökande att lösa mysteriet med Itiligov. Han fann en 88-årig troende, Amgalan Dabayev, vars svärfar hade varit på plats när kistan öppnades och som personligen hade sett Itigilov. Han förde dem till graven. Den 11 september, 75 år efter Itigilovs död, lyftes kroppen återigen ur jorden. Den här gången dokumenterades händelsen: ett dussin vittnen, däribland två experter i rättsmedicin och en fotograf. Lamorna som öppnade kistan bar operationsmasker men det hade de inte behövt. Itigilovs kropp var fortfarande bibehållen.

Den nuvarande Hambo Lama gav order om att kroppen skulle föras till Ivolginsk, där den hälsades med fanfarer, ringande klockor och stilla sång. Han gav order om att kroppen skulle placeras på andra våningen i ett av klostrets fyra tempel, där den nu finns kvar i hemlighet bakom tunga gardiner och låsta dörrar. Klostrets 150 elever håller vaka på första våningen och ber dygnet runt, trots att bara lamorna får se kroppen. ”För mig är detta livets största mirakel”, säger Hambo Lama Ayusheyev, den andlige ledaren sedan 1995. ”Det visar sig att det finns saker som inte tiden rår på.”

Den 12:e Hambo Lama föddes 1852 i Tsarryssland och blev tidigt föräldralös, enligt buddisternas berättelse. Vid 16 års ålder studerade han till att bli lama och tjänstgjorde i klostret i Buryatia. 1911 nominerades han tillsammans med nio andra kandidater till att bli Hambo Lama och blev till slut utnämnd av tsarens guvernör i Irkutsk. Under sin tid som Hambo Lama sades Itigilov ha stärkt tron, speciellt bland buryaterna, ett nomadfolk av mongolisk härkomst som levt i regionen i mer än 30 århundraden. Han publicerade religiösa skrifter och läror och enade många av religionens fraktioner. De flesta av Rysslands buddister – idag uppskattningsvis en miljon– är anhängare till ”gula hatt-sekten” som är den dominerande i Tibet. Dalai Lama är deras högste andlige ledare.

Sedan Sovjet kollapsade har Buryatia förblivit en republik inom den ryska federationen. Buddisterna har börjat öka i antal igen och bygger upp förlorade tempel, öppnar skolor och drar till sig nya följeslagare, även bland etniska ryssar. Ivolginskklostret är Rysslands Lhasa och samlar hundratals troenden per dag till sina tempel och monument. Hambo Lama Ayusheyev säger att han inte ännu har bestämt vad som ska göras med Itigilovs kropp, men andra säger att den kommer att bli en relik som lär dra till sig ännu fler besökare.

I Moskva säger Vladislav L Kozeltsev, expert vid Centret för Biomedicinsk Teknologi, institutionen som bevarat Lenins kropp sedan han dog 1924 och som ligger på lit de parade på Röda Torget, att saltet i kistan kan ha saktat ned förruttningen, men inte i sig självt kan förklara att lamans kropp bevarats. Andra faktorer kan vara jorden och kistans beskaffenhet. Mer troligt är enligt Kozeltsev att Itigilov led av en defekt i den gen som påskyndar förruttningen av kroppens cellstruktur efter döden. Han tillägger, ”Man kan inte utesluta någon hemlig balsameringsprocess”. Hambo Lama Ayusheyev säger att kroppen bevarades på grund av att Itigilov uppnådde ett högre existenstillstånd genom meditation, känt som shunyata eller tomhet.

Han förstod att det hela skulle mötas med skepticism. När han möttes av det gav han efter på det han själv beordrat och ledde in en besökare i templet, uppför en trappa med smala steg av trä, förbi en låst dörr och in i den mörka kammaren där Itigilov sitter på ett enkelt bord, omgiven av ljus och metallskålar med oljor. Lamorna har klätt hans kropp i en gyllene dräkt, med ett blått skärp tvärs över knät. Hans ögon är slutna, hans anletsdrag är otydliga, även om ansiktsformen och näsan definitivt liknar fotografiet från 1913. Händerna är fortfarande böjliga, naglarna är perfekt trimmade. Hans hud är som läder men mjuk. Huvudet täcks fortfarande av kortklippt hår.

”Många människor ser inte det uppenbara”, säger Hambo Lama Ayusheyev. ”Många människor skulle inte förstå även om de såg honom.”