En Dafa-utövares brev till Sveriges utrikesminister

Bästa Laila Freivalds,

Jag är 45 år och sjuksköterska. Jag skriver till Er i en angelägen fråga om mänskliga rättigheter. Som ni kanske känner till har Kinas regim med Jiang Zemin i spetsen, misshandlat och torterat otaliga oskyldiga människor till döds, däribland Falun Gong-utövare, katoliker, tibetaner och protestanter som förföljs för sin andliga övertygelse.

Förföljelsen som pågår mot Falun Gong-utövare riktas mot 100 miljoner människor. I januari i Stockholm, talade internationella experter på en NGO-konferens om folkmord, om förföljelsen som ett pågående folkmord i Kina. Se bifogad bilaga från konferensen ”Genocide in the New Era”.

I många år har Kina undvikit att regimens brott mot mänskliga rättigheter tas upp i FN och en resolution har aldrig hittills kunnat antas.

I år har USA återigen lagt fram en resolution och jag hoppas innerligt att Sveriges regering och EU kommer att rösta för resolutionen. En resolution skulle vara ett stort framsteg för alla de som utstår svår förföljelse och lidande i Kina och Tibet, vars mest grundläggande mänskliga rättigheter så brutalt berövats.

Det är välkänt att den kinesiska regimens förtryck av Falun Gong-utövare även pågår utomlands. Själv drabbades jag av detta i Thailand förra året, då jag fängslades den 29 april, samma dag som Kinas premiärminister besökte Bangkok för ett möte om SARS. Jag fråntogs mitt ettåriga visum och immigrationsmyndigheterna ville deportera mig. Min man arbetar i Thailand, och jag har bott med honom där större delen av de senaste tre åren. Jag var oskyldig och hade inte gjort någonting mot landets lagar, Falun Gong utövas också fritt i Thailand, därför överklagade jag till högre myndigheter. Jag internerades under 37 dagar.

Sveriges regering och ambassadören i Bangkok, Jan Nordlander, hjälpte mig oerhört mycket. Men till slut avslogs min överklagan och jag deporterades till Sverige. Tjänstemännen sade att de hade blivit pressade av Kinas regim till att internera mig.

Jag hade det tufft i häktesenheten, både psykiskt och fysiskt. Ofta tänkte jag på mina kvinnliga vänner i Kina som hade det mycket, mycket värre än jag. De blir slagna och våldtagna och torteras med grymma metoder. De tvingas också till slavarbete utan mat och sömn. Jag har vänner i Kina som jag inte får någon kontakt med idag. Jag vet inte om de är fängslade eller om de ens lever.

Idag lever jag och min man separerade, han arbetar i Bangkok och jag bor i Sverige. Han är för orolig för min säkerhet så jag vill inte ens försöka resa till Thailand.

I Kina har otaliga familjer splittrats, där pappan eller mamman har tvingats till landsflykt eller fängslats, vilket även drabbar barnen mycket hårt.

Jag minns en berättelse från Kina som publicerades på Internet. En polis sade till en kvinna som de hade fängslat: ”Ni Falun Gong-utövare tror på tålamod, får se hur mycket tålamod du har när jag våldtar dig”. Därefter våldtog han kvinnan framför sina kolleger. Polisen kan göra vad som helst mot Falun Gong-utövare. De som skall skydda folket, gör värre saker än de kriminella.

Falun Gong-utövare, precis som andra förföljda kristna och tibetaner är goda människor som bara vill ha rätten att praktisera fritt och söker inte någon politisk makt. De har aldrig slagit tillbaka mot sina förövare, utan alltid använt fredliga sätt att vädja för rättvisa.

Vi Falun Gong-utövare tror på och lever efter principerna; Sanning, Godhet, Tålamod. (Zhen-Shan-Ren). Vi tror på den innersta godheten hos människan, vi tror på den dagen när regeringar och alla människor förstår sanningen om grymheterna som pågår i Kina, då kan Kinas regim inte längre föra människor bakom ljuset.

Jag hoppas att Sveriges regering, via FN och med EU, kan hjälpa till att skapa ett värdigt och rättvist liv för alla i Kina. Jag hoppas att Sverige tillsammans med de andra EU-länderna öppet kommer att kräva att Kina följer de internationella normer om mänskliga rättigheter som de själva har skrivit under.

Med vänlig hälsning

(undertecknat)