Går ut från fånglägret

Går ut från fånglägret med hjälp av upprätta tankar och upplever många vedermödor och faror i en värld av snö och is

Av en utövare i Kina

Fram till den 9 februari 2002 hade jag varit internerad i mer än två månader. Under min vistelse i fånglägret var jag inlåst i en liten cell utan någon värme. Vakterna gav mig endast 2 eller 3 skivor bröd och lite kallt vatten varje dag. Jag fick inte gå på toaletten för att borsta mina tänder, ta en dusch eller byta kläder. På grund av att jag höll mig stadigt fast i min tro på Falun Dafas kultiveringsmetod blev jag torterad.

Den 9 februari var en snöig, kylig dag. Den här morgonen ledde vakterna cellkamrater runt och beordrade dem att skyffla snön. Jag fann att järndörren i min cell var olåst. Så jag öppnade dörren och gick ut från detta ondskefulla fångläger. När poliser och vakter fick reda på att jag hade flytt, satte de upp blockader på huvudvägarna i ett försök att fånga mig. Under hela nästa dygn gick jag genom berg och isiga floder, åt fruset bröd och drack isigt vatten som näring. Eftersom det var djup snö på vägen och min hälsa hade försämrats på grund av de olika tortyrmetoderna som jag utsatts för i detta fångläger, gick jag väldigt sakta. Många gånger kastades jag ner till marken av kastvindar. Senare gick det inte ens att böja ett av mitt ben, så jag fick gå med hjälp av stöd från en trästav. De få gånger jag kände att jag var oförmögen att gå lade jag mig ner på den snöbetäckta marken för att vila. Vid de tillfällena tänkte jag till och med på att dö på det här sättet. Men när jag erinrade mig om att jag är en Falun Dafa-utövare, ställde jag mig upp igen varje gång och fortsatte min resa som var full av vedermödor och faror. Jag gick på det här sättet i ett dygn tills jag hittades och räddades av några godhjärtade människor. Det var vid den här tidpunkten som jag upptäckte att båda mina fötter hade blivit svarta och var svårt svullna på grund av frostskador.

När jag under återvändandet bytte bussar på olika stationer, reste genom olika kommuner och städer, såg jag poliser längs vägarna som tittade överallt efter mig. Jag sände därför ut upprätta tankar med order om att dessa poliser inte skulle se mig och som ett resultat kunde jag på ett säkert sätt passera igenom biljettkontroller och kunde varje gång gå ombord på bussar. När jag märkte att det var några poliser som sökte runt även i bussen sände jag upprätta tankar igen. Jag fortsatte att göra så tills jag utan fara anlände till min slutdestination.

Efter några dagars Fa-studerande (Falun Gongs undervisning), utövande av Falun Gong-rörelser och genom att dessutom få hjälp och stöd från mina utövande kamrater, så tillfriskanade mina skadade fötter väldigt snabbt. Nu har svullnaden i mina fötter försvunnit och jag kan gå utan någon hjälp. Alla dessa återhämtningar skedde utan någon medicinsk behandling. Det är ett ofattbart mirakel ur medicinsk vetenskaplig synvinkel. Om vanliga människor hade samma frostskadade sår som mina, skulle de kanske ha blivit behandlade med amputation. Min erfarenhet gav mig igen klara bevis på Falun Dafas underverk.

5 mars 2002

Källa: http://clearwisdom.net/emh/articles/2002/3/16/19856.html

Kinesisk version: http://minghui.org/mh/articles/2002/3/5/26058.html