Wang Wei (700 ─ 761 e.Kr.) var berömd poet, målare och musiker under Tangdynastin. Han hade också en stark känsla för rättvisa och var respekterad av folket.
Uppfostrad av endast modern, som var hängiven buddhist, visade Wang Wei stora diktartalanger när han började skriva dikter vid nio års ålder. När han var 21 år låg han överst på den kejserliga examinationslistan och snart hade han skaffat sig ett rykte inom de kejserliga familjerna.
Wang Weis talanger var inte bara inriktade på poesi utan också på musik, kalligrafi och måleri. Han skrev många utmärkta dikter om olika ämnen och hans landskapsdikter har hänvisningar till målningar och musik. Senare generationer beskriver Wang Wei som en poet med ”måleri i poesin och poesi i måleriet”.
I kinesisk historia betraktas Wang Wei som grundare av den stil som kombinerar litteratur och teckningar. Sedan dess har poesi och kalligrafi gradvis integrerats i kinesiska målningar. Stilen har dominerat fram till idag, och kinesisk målning återfinns i poesi, kalligrafi och stämplar.
Det finns en berättelse som handlade om Wang Weis känsla för rättvisa. En av kejsarens bröder tog en pitabrödssäljarens hustru med våld och hyste in henne i en herrgård som en av sina älskarinnor. Efter den dagen varken log eller talade kvinnan och prinsen var inte glad.
Vid en bankett, där Wang Wei också var närvarande, sade prinsen till kvinnan:
– Jag slår vad om att din man redan har gift om sig med en annan kvinna och att han har glömt dig. Tänk om jag skulle få honom att leverera pitabröd till dagens bankett så kan du själv se.
Så snart maken kom sprang hustrun fram till honom och de såg på varandra med tårar i ögonen. Gästerna blev berörda men ingen vågade säga något av rädsla för den makt som prinsen hade.
Wang Wei reste sig och improviserade en dikt med hänvisning till en historisk berättelse där oegentligheter av makthavarna kritiserades. Prinsen blev förlägen och kände sig tvingad att släppa paret och skyllde sedan på sina underordnade för de felgärningar som begåtts.
Under sina tidiga år umgicks Wang Wei med landets rika och mäktiga elit. När han var i trettioårsåldern dog emellertid hans hustru och han drog sig långsamt bort från sitt tidigare liv, till ett ensligt liv och ägnade sig åt buddhistiska studier. Han gifte aldrig om sig utan levde ett buddhistiskt liv.
Hans kultivering av buddhismen återspeglades i hans landskap- och poesimålningar, som är fulla av friska, lugna och naturliga teckningar. Under den här perioden färdigställde han också många av sina bästa dikter.
Det viktigaste som Wang Wei uppnådde var att införliva den buddhistiska sfären till konstnärliga verk, därför är han känd som ”Buddhapoeten” i Kinas historia.
Källa: http://www.epochtimes.se/wang-wei-kand-som-buddhapoeten/
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...