Sedan lång tid tillbaka har Kina varit känt som ”Mittens Rike”. Benämningen har en djup innebörd och beskriver ett land där gudomliga varelser och människor en gång i tiden levde sida vid sida. Den traditionella kinesiska kulturen anses vara en ”gudomligt” inspirerad kultur, och är den enda kultur i världen som har 5 000 år av kontinuerligt nedtecknad historia. Den har efterlämnat otaliga litterära klassiker, historiska dokument, kulturlämningar och nationella förteckningar som speglar dess enorma omfattning.
Du Fu, som levde mellan åren 712-770 e.Kr., var en framstående kinesisk poet under Tangdynastin. Nedtyngd av oroligheterna i landet och sin ohälsa levde han mestadels ett fattigt liv. Ändå ägnade han hela sitt liv åt att skriva vackra dikter, varav över 1400 än idag reciteras.
Kinesiska litteraturkritiker delar ofta in Du Fus liv i följande fyra perioder.
Den första perioden börjar tidigt i Du Fus liv då han visade talang för att skriva dikter vid 7 års ålder. Tack vare sin välbärgade familj fick han en traditionell konfuciansk utbildning, och fram till han fyllde 35 njöt han av att resa. Det finns över 20 dikter bevarade från den här perioden skrivna av honom.
Den andra perioden varar från 35 års ålder tills han fyllde 44 år. Under denna period misslyckades Du Fu med att ta statsförvaltningens examen. Han stannade i huvudstaden Chang’an och levde ett fattigt liv.
Efter att ha iakttagit och upplevt korruptionen bland regeringens ämbetsmän och folkets lidande, kände han djup sympati med folket och blev bekymrad över nationens öde.
Innehållet i hans dikter under den här perioden kritiserade orättvisan i politiska frågor och var satirisk mot mäktiga och välbärgade ämbetsmän. Dessa dikter bär spår av de strapatser Du Fu hade under sina tio år i huvudstaden och hans förståelse av den vanliga lilla människans liv. Ungefär hundra av hans dikter är bevarade från den här tiden.
Under den tredje perioden, som varade från 45 års ålder till 48, plågades landet av krig mellan regering och rebeller. Som ämbetsman på låg nivå tvingades Du Fu att gå i exil då och då.
En dag var Du Fu inkvarterad hemma hos ett fattigt gammalt par. Mitt i natten hörde han någon banka på ytterdörren och såg hur den gamle mannen flydde genom att klättra över muren som fanns runt trädgården. Den gamla hustrun gick för att öppna dörren.
Det var militärer som trakasserade invånarna. Från varje hus tog de med sig personer för att de skulle tjäna armén. Den gamla kvinnan vädjade och sade att alla tre av hennes söner hade varit tvungna att gå med i armén och två hade dödats på slagfältet.
Hon hade nu bara en svärdotter med baby kvar hos sig. Men officeren tog ingen notis om hennes vädjan och hon fördes bort till de militära lägren för att laga mat åt dem.
I gryningen lämnade Du Fu familjens hus. Han hann bara säga ett kort adjö till den gamla mannen som hade smugit tillbaka in i huset. Du Fu kunde inte hjälpa på annat sätt än att skriva en dikt om den här sorgliga historien.
Under den här perioden skrev Du Fu många liknande dikter, som skildrade människornas lidande och Tangdynastins förfall. Han kallades således för ”poet-historikern” då han nedtecknade verkligheten på ett objektivt sätt. Från denna period finns mer än 200 dikter bevarade, varav de flesta anses vara kraftfulla mästerverk.
Den sista perioden varade från 49-års ålder till 59 år. Dessa var de sista åren av hans liv och han flyttade ofta. De två sista åren före sin död hade han ingen fast bostad och bodde oftast på en båt. Vintern 770 dog Du Fu på en båt, han var då 59 år gammal. Han lämnade till oss över ettusen dikter från denna period.
Du Fu visade under hela sitt liv på det stora värdet av konfuciansk godhet. Hans dikter omfattade ett brett spektrum av socialt liv från militära taktiker, nationella frågor och regler för folket under inbördeskrigets kaotiska tid. Artikulerade på ett autentiskt sätt visar många av hans dikter en större medkänsla till den lilla människans liv, snarare än till hans personliga svårigheter och lidanden.
Hans inflytande har varit djupgående när det gäller dikters innehåll och stil. I Merriam-Websters litteraturencyklopedi står det att ”hans kompakta, komprimerade språk utnyttjar alla antydande övertoner och all potential i intonationen av det enskilda ordet i en fras, kvaliteter som ingen översättning någonsin kan uppenbara.”
Du Fu beundrades som ”den vise poeten” och många kinesiska litteraturkritiker betraktade honom som den mest inflytelserika poeten i Kinas historia.
Källa: http://www.epochtimes.se/du-fu-den-vise-poeten-i-kina/
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...