Ett mirakel hände i slutet av mitt liv

Efter alla de obotliga sjukdomar jag samlat på mig under hela mitt liv befann jag mig i september 1996 vid dödens rand, när kultiveringsmetoden Falun Gong återställde min hälsa.

Jag återhämtade mig från år av sjukdom och blev sinnebilden för hälsa.

Innan jag började öva Falun Gong var jag mycket svag och sjuk och låg till sängs med alla typer av sjukdomar; såsom hjärtproblem, lågt blodtryck och svår ledgångsreumatism.

När jag var 12 år fick jag hjärnhinneinflammation och jag hade konstant huvudvärk, men inga mediciner, injektioner eller akupunkturbehandlingar hjälpte.

1980 fick jag missfall och blev dödssjuk av läkarens felmedicinering. Jag fick permanenta biverkningar, samtidigt som jag blev konstant beroende av läkemedel.

I slutet av hösten 2004 krossades mitt vänstra ben i en bilolycka och vadmuskeln förtvinade. Sedan dess haltar jag en aning.

Mina medicinska problem förvärrades efter 40 års ålder. Ibland kunde jag plötsligt hamna i chocktillstånd.

Jag hade besökt många lokala sjukhus, från välkända till mindre välkända. Jag hade också besökt alltifrån välutbildade läkare till kvacksalvare.

Jag var provinsregeringens kader. Alla på min enhet var väl medvetna om mitt fysiska tillstånd.

Mina kollegor försökte hjälpa mig och gav olika förslag. Jag sökte efter och övade många olika slags qigong, men ingenting fungerade. Jag blev bara sämre.

Innan det kinesiska nyåret 1995 var jag inlagd i en sluten vårdavdelning och hade feberhallunicationer, samt flera olika dropp. Eftersom jag redan hade fått allt för många injektioner i min bakdel, var läkarna tvungna att använda mina ben.

Min man arbetade som lokalpolis. Han fick ta nyårsskiftet och hade redan skickat iväg min mamma att vara med min äldre bror, och min 12-åriga dotter blev ensam kvar hemma.

Sjukhuset lät mig åka hem till nyår, så min dotter beställde en taxi och släpade mig från sjukhussängen och hem.

Väl hemma förvärrades mitt tillstånd. Jag fick problem med min mage, och när jag urinerade kom det ut blod.

Min mamma återvände hem efter nyår och när hon såg mitt tillstånd kände hon sig helt förtvivlad och hjälplös.

En kontroll vid provinshuvudstadens sjukhus avslöjade ett chocktillstånd på grund av nervinklämning eftersom benvävnaden var skadad.

Jag betalade för alla mina sjukvårdskostnader, men det lindrade inte den hopplösa känsla jag kände att det vore bättre att vara död än levande.

En septemberdag 1996 spred en grupp Falun Gong-utövare övningsmetoden och visade några videofilmer i parken som jag passerade till och från jobbet.

Jag stannade för att titta. Det var en video där Falun Gongs Mästare själv lärde ut övningar. Jag fick en stark känsla av att Falun Gongs Mästare måste ha utomordentliga krafter.

Flera dagar senare kände jag ett starkt behov av att lära mig övningarna och fick tag en kopia av ett övningsband och en bok vid namn Falun Gong.

Jag började lära mig övningarna hemma och läste boken till långt in på småtimmarna.

Kort därefter gick jag till övningsplatsen för att göra övningarna tillsammans med de andra utövarna. Senare deltog jag också i deras Fa-studiegrupp.

Jag kände att min kropp blev bättre och bättre för varje dag. Efter cirka tjugo dagar var mitt hälsotillstånd återställt och alla mina fysiska problem var som bortblåsta.

Människor började kommentera, ”Hur kommer det sig att du ser så ung ut? Vad har du gjort för att se så frisk ut? Du ser fantastisk ut!”

Jag svarade dem, ”Jag övar Falun Gong nu. Det är Falun Gong som har tagit bort alla mina sjukdomar och gjort så att jag mår bra. Jag känner mig så lycklig och lätt. Jag känner mig så välsignad! Jag kommer vara evigt tacksam Falun Gong och dess Mästare!"

Närhelst jag har tid går jag ut med mina medutövare för att sprida Fa. Vi har redan täckt många län och städer i vårt område, och andra städer.

Fler och fler människor blev Falun Gong-utövare. De blev friskare och godmodiga. De blev mindre själviska och självupptagna, och deras familjerelationer förbättrades avsevärt.

Att ha en fast tro till Dafa och Mästaren trots svårigheter och prövningar

Den 2 juli 1999 påbörjade Jiang Zemin sin galna och brutala förföljelse av Falun Gong, och förtalade utövare och kränkte Falun Gongs grundare.

Jag bestämde mig för att tänka; ”Jag är en Falun Gong-utövare och har tagit fördel av den här kultiveringsmetoden. Jag måste göra någonting.”

Jag gick till mina chefer för att förklara sanningen, men fick till svar att det fanns inget de kunde göra eftersom det var en order från högsta toppen.

Två dagar senare kom polisen och lokala tjänstemän från olika myndigheter och förhörde mig, och tvingade mig att skriva på ett garantiuttalande där jag lovade att sluta utöva Falun Gong.

Under enormt hot och stark manipulering anslöt sig min familj till att sätta press på mig. De använde också fysiskt våld på mig för att få mig att ge upp Falun Gong.

Jag förblev ståndaktig och vägrade bestämt.

Den 15 oktober tog jag ledigt i 20 dagar för att åka till Peking för att stå upp för Falun Gong.

På den tiden var jag naiv och trodde att regimen hade gjort ett misstag, då de inte förstod vad Falun Gong är och vad det står för. Så jag ville berätta för regimen om mina personliga erfarenheter.

Jag insåg först efteråt att den exempellösa fruktansvärda förföljelse som drabbade Falun Gong var en välplanerad politisk kampanj ledd av Jiang Zemin.

Jag blev bortförd från Himmelska fridens torg och skickades till Pekinganstalten.

Senare kom polisen från min stad och förde mig till min lokala polisstation.

Där sade polisen att allt jag behövde göra var att säga "jag kommer inte att utöva", därefter skulle de låta mig gå.

Jag vägrade att ge efter. Jag skulle aldrig ge upp min tro.

Detta var mitt standardsvar: "Allt förtal och alla ärekränkningar mot Falun Gong och vår Mästare är skapad av regimen. Jag övar Sanning, Godhet och Tålamod. Jag kan inte ljuga. Jag kan inte göra något som är i strid mot mitt samvete."

Så polisen fortsatte att jaga mig, även efter det att jag släppts fri.

Jag fördes ständigt bort och kastades in i polisstationen, häktet och hjärntvättscenter.

Jag var också inlåst två gånger, varje gång under tre år, för att omskolas genom tvångsarbetsläger och där utsattes jag för alla typer av tortyr.

När jag för första gången släpptes från det ökända Nanmusi kvinnotvångsarbetslägret i Sichuanprovinsen i slutet av januari 2004, kände ingen igen mig. Min ursprungliga vikt på 59 kg hade sjunkit till 40 kg. Mitt hår hade blivit vitt.

Jag såg suddigt.

Efter flitiga Fa-studier och övningar återvände mitt tillstånd slutligen till det normala. Andra gången jag släpptes från samma arbetsläger genomgick min kropp en allvarlig manifestation av sjukdomskarma.

Även om jag bar lager på lager av ylletröja, dunjacka och en tjock filt var jag frusen ända in i benen. Allt jag åt kastade jag upp. Hela min kropp var i smärta.

Min man bad mig åka till sjukhuset, men jag vägrade.

Han sade: ”Ditt tillstånd är allvarligt, om du inte åker till sjukhuset kan du dö.” Jag svarade: ”Jag kommer att bli bra. Jag litar på Mästaren. Jag litar på Falun Gong.”

Jag fortsatte att studera Fa och gjorde övningarna, och återigen återhämtade jag mig och jag var tillbaka till det normala.

Alla i mitt distrikt, från högt uppsatta tjänstemän till ledande kadrer inom den allmänna säkerheten, åklagare, domstol och kanslienheter, till kadrer på lägre nivå och alla vanliga människor, var medvetna om mitt fysiska tillstånd före och efter Falun Gong.

När jag kom ut från arbetslägret välkomnade alla mina överordnade mig tillbaka till arbetet på min ursprungliga enhet.

De visste att jag övade Falun Gong och var en god människa, och de var alla oroliga för mig.
De sade till mig: "Falun Gong är bra. Vi vet det. Varför inte bara öva hemma? Låt dem inte kasta dig i fängelse igen. Det är inte värt det."

Alla respekterade mig. Alla avundade de min familj. Både min dotter och min svärson har anställningar på stora företag. Jag sade till dem att jag är välsignad eftersom jag utövar Falun Gong. De höll med mig.

Människor runtomkring mig visste att jag är en utövare, men många kände inte mig personligen.
En dag besökte jag en släkting och det fanns andra gäster närvarande. De talade om en Falun Gong-utövare. De nämnde mitt namn.

De sade, "Hon utövade Falun Gong och var så modig. Hon var inte rädd för att hamna i fängelset. Hon tog inte medicin när hon var sjuk. Jag hörde att hon dog."

Jag frågade: ”Känner du henne?”

Hon svarade: "Nej vi hörde just talas om henne."

Jag sade: "Du tittar på henne just nu. Jag lever och mår bra. Min kropp är i ett perfekt tillstånd.
Det är för att jag ärligt och uppriktigt utövar Falun Gong. Jag följer och lever efter Dafas principer Sanning, Godhet och Tålamod för att vara en god människa. Alla Falun Gong-utövare gör det.

Det du hör från tv-sändningar och propaganda från alla andra medier som kommunistpartiet kontrollerar, är alla falska. Den så kallade självbränningen på Himmelska fridens torg var en bluff, skapad för att sätta dit Falun Gong och bedra folk.

När vi gör allt i enlighet med vad vår Mästare säger då kommer alla goda ting att uppstå.

Om du övar Falun Gong på det sättet kommer du också ha en frisk kropp, ett lyckligt liv och en ljus framtid, som jag."

Gynna hela familjen genom genuin kultivering

Efter att jag började utöva Falun Gong har jag inte tagit någon medicin, men har god hälsa. Hela min familj har dragit nytta av min kultivering.

Min make hade leverproblem som aldrig botades trots att han var inlagd på sjukhus. Han stöder mitt utövande av Falun Gong och försöker alltid att hjälpa till. Hans leverproblem försvann senare.
Min dotter drabbades hela tiden av förkylningar och var tvungen att ta medicin. Efter att jag började utöva Falun Gong har hennes symptom försvunnit.

Efter att jag gifte bort min dotter återhämtade sig min svärson från en långvarig sjukdom utan någon ytterligare medicinsk behandling.

Mitt barnbarn är också mycket friskt. Min dotter säger ofta: "Min son är inte knubbig som andra barn, men han blir inte sjuk eller är förkyld längre."

Jag sade till min familj: "Jag utövar Falun Gong och hela vår familj är välsignad."
De höll alla med. De förstår alla sanningen om Dafa och alla stöder mig i min kultivering.

Min make har också drabbats av en hel del lidanden under de år jag har förföljts. Till exempel: När jag åkte till Peking för att vädja, råkade han vara på tjänsteresan utanför stan. De lokala myndigheterna och polisen kontaktade och pressade honom vid hans hemkomst. De erbjöd honom en summa pengar och gav honom en månad att hitta mig och överlämna mig till dem.

Han tänkte på deras hot och bestämde sig för att det inte var rätt. Så han gick till sina överordnade och sade till dem: "Jag skickades iväg på tjänsteresa utanför stan. Vad har ni gjort med min fru under min frånvaro?"

Myndigheterna slutade trakassera honom. I själva verket gav hans arbetsenhet honom senare samma år priset för "Individuellt framsteg".

2002 pressade polisen honom att han skulle skilja sig från mig. Han berättade detta för mig när han besökte mig på tvångsarbetslägret.

Jag sade till honom, "Beslutet är upp till dig. Gör vad du tycker är rätt." Han tänkte noga igenom saken och tyckte inte att det var rätt.

Han pratade också med vår dotter som också avrådde honom från det genom att påminna honom om att jag är en god människa. När polischefen och den politiska kommissionären talade med min man igen om skilsmässan och berättade för honom om deras önskemål och att ett enhälligt beslut hade fattats av styrelsen för kommittén, så vägrade min make blankt detta.

Han sade utan omsvep till dem: "Falun Gong är min frus beslut. Att skiljas från henne eller inte är mitt beslut. Min fru är en bra person. Hon är ärlig och upprätt. Jag kommer inte att skilja sig från henne."

Han utmanade dem också: "Överlämna styrelsenkommitténs beslut till mig. Jag kommer att överklaga beslutet till den nationella folkkongressen. Jag kommer att anklaga er för att försöka förstöra min familj. Är inte detta kommunistregimens sätt att påverka de oskyldiga?"

Polischefen och den politiska kommissionären fick båda tunghäfta.

När jag levde med min dotter, blev jag också bortförd och kastad i häktet av den lokala polisen för att jag delade ut Dafa-material.

Fångarna i fånglägret var alla förgiftade av partiets propaganda och behandlade mig först med förakt.

Flera dagar senare, efter att de hört mina ord och sett mina handlingar, kom de till insikt att Falun Gong-utövare inte är vad ryktena hade gjort dem till.

Jag fick reda på att de aldrig hade varit i kontakt med Falun Gong innan och inte heller hade de läst något Dafa-material.

De sade till mig: "Bara genom att titta på dig och prata med dig, vet vi att Falun Gong är riktigt bra." När polisen sändes till mitt hus för att trakassera mig sade polisen: "Du har en sådan bra familjemiljö, varför utövar du Falun Gong?"

Jag sade till dem: "Det är just för att jag utövar Falun Gong som jag har en sådan välsignad och underbar familj. Vi är alla friska och lyckliga."

Jag fortsatte att klargöra sanningen för dem.

De lämnade mig utan att gå vidare med sina trakasserier. Några poliser och folk från 610-byrån sade till mig: "Falun Gong är bra, men stanna hemma och öva."

Jag sade till dem: "Falun Gong-Mästaren lär oss att tänka på andra. Vi måste sprida Falun Gong till alla så att fler människor kan bli välsignade.

”Vi klargör sanningen för er för ert eget bästa. Jag riskerar att bli fängslad eftersom jag vill att ni ska veta sanningen så att ni får en ljus framtid.

Om jag stannar hemma och inte kommer ut för att prata med folk, hur ska jag hjälpa fler människor att förstå sanningen, hur kommer folk veta att Falun Gong är bra?"

En gång klargjorde jag sanningen för en kvinnlig polis. Till slut förstod hon att Falun Gong är bra.

Jag bad att få träffa hennes chef. Hon sade att han var alltid ute och upptagen. Så jag bad henne att vidarebefordra ett meddelande till honom.

Efteråt fick jag faktiskt möjlighet att träffa hennes chef och klargjorde personligen sanningen för honom, och hjälpte honom att lämna kommunistpartiet och alla dess underorganisationer.

Jag gör mitt bästa för att alltid vara osjälvisk och att tänka på och sätta andra först. I gengäld visar Mästaren mig hans oändliga barmhärtighet och omsorg.

Jag var utan jobb när jag kom ut ur arbetslägret i 2007. Jag sökte upp min tidigare enhetschef. Man enades om att jag kunde återta min tidigare tjänst, men jag fick inte ersättning för min förlorade lön under de åtta år jag från och till suttit fängslad.

Ett år senare nådde jag pensionsåldern och lämnade mitt jobb helt och hållet. År 2015 deltog jag i rörelsen som stämde Jiang Zemin och lämnade min personliga brottsanmälan mot den kriminelle huvudansvarige för förföljelsen av Falun Gong.

En dag gick jag till min bank att ta ut pengar och blev förvånad när jag fann att mitt pensionskonto hade ökat.

Senare fick jag veta av kamrern från min förra arbetsplats att jag hade fått löneersättning för de åtta år som tidigare hade nekats mig.

Det var så Mästaren välsignade mig med allt som borde tillhöra mig. Jag har utövat Falun Gong i 20 år. Jag skriver om min utövning för första gången. Jag vill tacka Mästaren och Falun Dafa för att ha gett mig och min familj hälsa, lycka och harmoni.

Alla de som förstår Falun Gong vet att Falun Gong är bra och att Falun Gong är den högsta Buddha-Fa, att den lär ut principerna Sanning, Godhet och Tålamod, att den vägleder människor till att vara goda, att den ger människor god hälsa och är till stor nytta för samhället.

Kära vänner, jag hoppas att ni kommer att tro mig och ofta ärligt och uppriktigt recitera "Falun Gong är bra! Sanning-Godhet-Tålamod är bra!"

Ett annorlunda liv väntar er!

Engelsk version: http://en.minghui.org/html/articles/2016/8/5/158116.html