Berättelser från läkekonstens område: Kultivering i olika kultiveringsskolor (Del II)

Del I:Berättelser från läkekonstens område: Kultivering i olika kultiveringsskolor (Del I)

Bobby berättade för mig att hon började göra sin sittande meditation, men hon kunde inte berätta något speciellt för mig om sin meditationsutövning, eftersom hennes mästare hade sagt till henne att hålla det hemligt för utomstående. Men hon kom snart för att fråga mig, ”vad bör jag göra om jag ser dåliga saker och scener under den sittande meditationen?”

”Vad sa din mästare att du skulle göra?” frågade jag.
”Min mästare är sjuk”, svarade hon bekymrat.
”Min lärare sa till oss att inte alls låta oss påverkas av dem. Tänk inte på dem. Ignorera bara deras existens och håll ditt sinne lugnt och fokuserat,” svarade jag.

Senare talade Bobby om för mig att hennes mästare hade dött och reinkarnerat som en annan man. Innan han dog berättade han för dem att han skulle reinkarnera som någon i
30- till 50-årsåldern. Hittills hade två eller tre människor gjort anspråk på att vara deras reinkarnerade mästare. Lärjungarna var alla mycket förvirrade. Det verkade som att alla som hade gjort ett sådant anspråk hade en eller två saker som bevisade detta, men det kan bara finnas en genuin mästare, så de visste inte vem som var den riktige.

När jag såg att Bobby var så smärtsamt förvirrad gav jag henne ett exemplar av Zhuan Falun, Falun Dafas huvudbok. Hon tog respektfullt emot den. Jag sa till henne att hon fick behålla boken och att hon var välkommen att diskutera eventuella frågor hon hade med mig.

Många dagar passerade blixtsnabbt. I Kina hade Jiangs regim trappat upp sin brutala förföljelse av Falun Dafa-utövare, så jag började flyga runt i världen med förhoppning om att öka medvetenheten och för att få ett omedelbart slut på förföljelsen. Ena dagen var jag mycket upptagen med att samla underskrifter från kongressledamöter i Washington D.C. och nästa dag förklarade jag sanningen vid FN i Geneve. Bobby frågade någon gång emellanåt, ”du tänker väl inte ge upp läkaryrket för att bli en lobbyist?”

Jag berättade fakta för henne om den brutala förföljelsen och då även om de olagliga fängslandena och den brutala tortyren av Falun Dafa-utövare i Kina. Jag berättade för henne om hur våra medutövare i Kina hade förlorat sin frihet och till och med sina liv, men att de aldrig förlorade sin andliga övertygelse. Jag förklarade för henne att jag måste besöka regeringarna i hela världen, frivilligorganisationer och internationella organisationer för be om deras hjälpa att avsluta den brutala förföljelsen av Falun Dafa-utövare. Falun Dafa-utövare har inget intresse av politik. Vi var tvungna att nå regeringarna av den anledningen att vi behövde deras hjälp för att rädda liv. När hon lärt sig förstå vår situation sa hon till mig, ”ni är verkligen beundransvärda.”

När jag var upptagen med anti-förföljelseaktiviteter så adopterade Bobby en sjuk hund. Hunden började snart bli en påfrestning i hennes liv. Hunden led av diabetes och sedan av njurfel. Hunden behövde gå på dialysbehandling en gång i veckan och fick insulininjektioner varje dag. Att gå med hunden till veterinären blev en del av Bobbys dagliga rutin. Ena dagen skulle Bobby hämta medicin till hunden och nästa dag skulle hon fara med hunden för att ta ett blodprov. Både hennes energi och besparingar på banken blev snart uttömda av denna hund. Eftersom det inte fanns några medicinska försäkringar för husdjur, så tärde detta hårt på hennes bankkonto.

Ibland brukade jag råda henne att inte bli alltför emotionellt fäst vid hunden. Hunden var i alla fall ett djur. När hundens livstid här är slut så kan den återfödas igen. Det kanske inte skulle vara en dålig sak att låta den gå tidigare. Om du insisterade på att förlänga dess liv med dyra mediciner, så kanske du skulle försena dess nästa reinkarnation. Jag sa lite retsamt till Bobby att hunden kanske till och med är förbittrad gentemot dig.

En dag så dog Bobbys hund. Hon sörjde djupt i flera dagar. Under de sista åren har Bobby spenderat alla sina besparingar på hundens veterinärräkningar. Det verkade som om hunden varit hennes skuldinkasserare.

Dessa mindre kultiveringsskolor och kultiveringsskolor som tar sidovägar har aldrig kunnat ge klara förklaringar om ens värdsligt ägande i sina doktriner. Jag såg att Bobby kultiverade så hårt, men efter en lång tid av kultivering kände hon fortfarande inte till meningen med livet och vad syftet med kultivering var. Hon höll fast vid kultiveringens ytliga former, men var ganska villrådig i sitt sinne.

Jag var vid ett tillfälle tvungen att lämna staden i affärer och jag fick ett röstmeddelande på min mobiltelefon. Det kom från en medarbetare på kliniken som talade om för mig att Bobby hade fått en hjärtattack och hade förts till akuten med ambulans.

Jag skyndade till sjukhuset direkt från flyglatsen, men de lät inte någon träffa henne då hon låg på intensivvårdsavdelningen. Jag fick träffa Bobby när hennes tillstånd hade stabiliserats och vi hade följande samtal:

”Berätta, hur är jag på något sätt annorlunda jämfört med en icke-utövare eller någon som aldrig har utövat någon kultiveringsmetod? frågade Bobby mig.

”Självklart finns det en skillnad.”

”Vad är det? Du vet att jag var tvungen att bli hämtad med ambulans!”

”Du tänker efter i ditt inre! Du söker alltid inåt för att förbättra dig själv,” sa jag i ett försök att trösta henne.

”Jag är vegetarian. Jag utövar sittande meditation. Jag adopterade ett övergivet djur. Jag respekterar min mästare. Men varför känner jag att jag inte ens har gått genom dörren till kultivering?”

”Att kultivera är att kultivera ens hjärta. Bara när man verkligt försöker släppa sina fasthållanden kommer man kultivera på riktigt.” Jag berättade detta för henne, men jag kände det som jag påminde mig själv också.

”Du vet att jag alltid avundas dig. Jag ser att du alltid är lugn och avslappnad i allt du gör. Du är lugn och avslappnad när du träffar patienter. Du är lugn och avslappnad när du gör sittande meditation. Du har aldrig jetlag även om du flyger runt hela jorden. Du har god hälsa och är avspänd. Jag skäms så över mig själv. Först trodde jag att du snart skulle sluta med din kultiveringsmetod eftersom du inte är vegetarian, men du höjde dig lätt över denna fråga. Det var otroligt.” Hon erkände, avundsjukt och något generat.

Jag visste inte vad jag skulle säga och lyssnade bara tyst på henne.

”Jag läste aldrig boken Zhuan Falun som du gav till mig, för det första jag såg när jag öppnade boken var Falun-symbolen. Jag blev rädd (eftersom Falun-symbolen liknar nazismens symbol). Jag stängde boken och rörde den aldrig igen. När jag kommer hem idag så ska jag läsa den på allvar,” tillade hon.

”Åh, du måste ursäkta min brist på omtänksamhet. Jag skulle förklarat Falun-symbolen när jag gav dig boken. Det är Wan-symbolen (svastika) från Buddha-läran. Den har funnits i många tusen år i vår mänskliga historia, långt före nazismen skapades.” Innan jag hade avslutat min förklaring, berättade Bobby upphetsat för mig att när hon fick sin hjärtattack och tänkte att detta var slutet på hennes liv, så såg hon gyllene Falun som flög omkring överallt i luften. Först trodde hon detta berodde på att hon svimmade och att hon såg stjärnor. Men då började hon höra musik och se vackra Falun-symboler som hela tiden ändrade storlek medan de flög förbi framför hennes ögon. De var verkliga, tredimensionella och färggranna. Hon suckade längtansfullt att det var omöjligt att förklara med ord.

Mina ögon "blev stora". Jag sköt upp mina glasögon en bit. Jag var så rörd att jag inte visste vad jag skulle säga förutom: ”Lärare, du har till slut lett denna person med ödesförbindelse tillbaka till kultiveringens väg!”