Målning och intervju: Jag vill ha pappa (Foton)

Introduktion: Den 15-16 juli 2004 hölls en konstutställning med temat ”Obevekligt mod”, sponsrad av Föreningen för Falun Dafa i Washington D.C., i Rayburn House Office Building i Washington D.C. Verken hade skapats av Falun Gong-utövare. En del av konstnärerna sitter fortfarande olagligt internerade i Kina. Efter fem års blodigt förtryck, hoppas dessa konstnärer uttrycka glädjen i att genom kultivering av Falun Gong, kunna återvända till sitt sanna jag, deras oförstörbara upprätta övertygelse under denna brutala förföljelse och tortyr, deras uthålliga strävan i att följa Sanning-Godhet-Tålamod och deras övertygelse i att ”rättvisa till slut kommer att besegra det onda”. Dessa konstnärer har alla sina meriter. De har försökt använda traditionella metoder för att uppnå sina mål. Vi kommer att fortsätta dela med oss av arbeten från dessa konstnärer, idéerna bakom deras arbete och processen att skapa dem.

Oljemålning ”Jag vill ha pappa” av Wang Weixing (50 x 75 cm), 2004

Reporter: Zhu, Qingming, reporter för PureInsight Net
Wang: Wang, Weixing, konstnär

Reporter: Din målning ”Jag vill ha pappa” baseras på Jane Dai och hennes dotters historia. Vill du berätta lite om kompositionen av denna målning?

Wang: ”Jag vill ha pappa” visar den mycket "enkla" naturen hos ett barn. Hon har förlorat sin pappa, men vill naturligtvis få träffa honom igen. Beträffande kompositionen, eftersom barnet är väldigt liten, om hon skulle målats för lång ned i förhållande till sin mamma, skulle målningen bli mycket längre och den översta delen bli mycket svår att hantera. Därför ville jag lyfta upp henne så att hon hamnar i mitten av målningen. Man kan anta att barnet står på trappstegen inte långt ifrån sin mamma. Hennes mamma blir på så sätt bara lite längre än henne. På höger sida finns det en dörr som går över hela målningen och det finns lite luftrum ovanför mammans huvud. Högra och vänstra sidan är högre än mitten av målningen. Men jag vill helst inte använda bokstaven ”V” för att beskriva kompositionen. Jag föredrar att analysera den begreppsmässigt. Jag försökte arrangera kompositionen så att den är behaglig att titta på och samtidigt göra det enkelt för mig att uttrycka budskapet.

Vad gäller stora målningar, så är jag inte lika fäst vid att måla stora målningar längre. Förr hade jag konceptet att endast stora målningar kunde uttrycka stora saker. Vilket inte är sant. Många målningar som jag finner vara mycket attraktiva, beror inte på dess storlek, utan snarare på deras djupa meningar. Därför är min syn på ”stora” och ”små” målningar annorlunda än förrut. Jag har börjat uttrycka mina tankar i små målningar.

Det viktigaste i denna målning är flickans ögon. Varje gång modern eller faderns ögon blev iögonfallande målade jag om dem. I verkligheten beror kvaliteten på den här målningen i huvudsak på hur man vill hantera den. Hade jag målat modern och fadern lite mer detaljerat hade man inte lagt märke till flickans ögon vid första ögonkastet. Jag fick torka bort och måla om på många ställen, inklusive en del av flickans kropp. Att göra en målning kräver många efterarbeten. Man måste noggrant överväga hur man vill uttrycka och framställa, vilket kräver mycket ansträngning och tid.

Reporter: Det är sant att vi vid första ögonkastet fångades av flickans ögon och sedan när man kom närmare såg man hennes ansikte. Till slut lade man märke till modern och fadern. Denna målning gör ett djupt intryck på betraktarna.

Wang: Jag har fått göra om den här målningen många gånger.

Reporter: Många berömda västerländska målningar är mycket utsökt inriktade på karaktärernas ögon och ansikten. Fokus sätts normalt på ögonen. Välmålade ögon kan ”tala”, som i den här målningen.

Wang: Barnets ögonbryn är lite rynkade. Jag ville att det skulle vara lite rynkat, för att demonstrera att hennes innersta känslor inte är lugna. Hennes mun är lite öppen. Förr målade jag alltid vackra munnar för att få fram skönheten. Men här uttrycks ett verkligt barn vars pappa har dött, därför har jag målat hennes mun lätt öppen och med rynkade ögonbryn.

Historien bakom målningen ”Jag vill ha pappa”:

Detta verk skapades för att illustrera historien om Fadu, en lite flicka. Fadus pappa dog när hon bara var nio månader gammal. Fadu tycker om att leka med sig själv och låtsas ringa telefonsamtal för att söka efter sin pappa. Hon ställer frågor i luren, berättar för sin pappa om sina tankar och besvarar sedan frågorna själv. Ibland gråter hon efter pappa när hon är ledsen. Hennes pappa, Chen Chengyong, förföljdes till döds i Kina för att han var en Falun Dafa-utövare. Efter hans död har Fadus mamma, en australiensk medborgare vid namn Jane Dai, tagit med henne till dussintals länder för att vädja om hjälp för att för att få ett slut på denna förföljelse.