Min väg till Falun Gong

Det är söndag morgon, kl. 02.25, och jag är som vanligt varje veckoslut på Rhein-Main-flygplatsen i Frankfurt och arbetar. Det var under en av dessa nätter år 1997, det måste ha varit i slutet på september/början på oktober, som jag satt på jobbet och bläddrade igenom en tidskrift och läste en så kallad ”rekommendationsartikel” om en qigong-mästare.

Några sidor längre fram hittade jag text som handlade om en ny sorts qigong; Falun Gong. I den stunden gick det inte upp för mig hur den artikeln senare skulle påverka min framtid. Jag vill kort nämna att jag som mest hade köpt den här sortens tidskrifter två gånger i mitt liv och har inte köpt någon sedan dess.

Jag, Peter Recknagel, föddes den 25:e oktober 1971 i staden Suhl, Thüringen i Tyskland. Ända sedan min tidigaste barndom har jag varit intresserad i kampsportsliknande idrotter. Var det här intresset kom ifrån har jag inte klart för mig, men jag kan minnas att jag ibland gick till skogen ensam för att öva kickboxning på träden. Det fanns aldrig någon litteratur tillgänglig som gav instruktioner och inte heller fanns det någon lärare i någon typ av kampsport. Den då kommuniststyrda delen av Tyskland där jag växte upp erbjöd bara en sorts kampsport – brottning. I början hade jag det svårt att övertyga min far att han borde tillåta mig den sortens träning. Orsakerna låg troligen i det faktum att jag inte var den bäste av studenter på min skola och jag var spenslig till växten och svag, inga önskvärda egenskaper hos en brottare. Senare utvecklade jag emellertid, genom sträng träning, en bra fysisk kondition. På grund av skelettbildningsproblem i ryggen var jag tyvärr tvungen att ge upp den här träningen efter några år. Jag drömde fortfarande om att till slut kunna utföra ”riktig” kampsport. Men vid den tiden blev den möjligheten inte verklighet. Efter återföreningen av forna Östtyskland med Väst flyttade jag till Frankfurt. Min första tanke där var att så snart som möjligt bli student i en skola som specialiserade sig på sport, för att uppfylla min dröm sedan länge. Genom att iaktta mina vänner bland eleverna insåg jag senare, att döma av de skador som folk led av, att karate inte heller kunde vara svaret. Jag kom på qigong. Jag var fascinerad av Shaolin-munkarnas konst, de tillskriver sina färdigheter qigong, och jag drogs mycket till denna metod. Det fanns månader i mitt liv när jag var dragen till att leva mitt liv i ett sådant tempel. Det var min träningspartner som utövade alla sorters qigong, akrobatik och kampsporter, som gav mig tipset att köpa den här tidningen som jag nämnde ovan. Han rådde mig att läsa just den artikeln om qigong-mästaren, vilken ledde mig till att läsa artikeln om Falun Gong.

Allt nytt – allt främmande – allt underligt. Med dessa ord kan jag beskriva mitt första intryck av Falun Gong. Inte längre tusentals olika övningar, dimmiga förklaringar och instruktioner; istället, fem set med övningar; och till min fascination, den 5:e i lotusställningen. När jag tittade på bilden av den unge kinesiske sjömannen som satt på skeppsdäcket i lotusställning insåg jag genast – DET HÄR ÄR DET! Men jag måste erkänna att under de första veckorna hade jag allvarliga tvivel om jag någonsin skulle kunna lyckas med att sitta i dubbellotus.

Eftersom min nyfikenhet hade väckts gick jag på videoföreläsningarna, vilka fanns att tillgå i Frankfurt. Jag kunde inte stanna kvar alla nio dagarna eftersom jag måste arbeta nattskiftet på helger, precis som jag gör just nu. Jag kunde fortfarande inte bedöma vid den tiden hur grundligt och väl detta skulle påverka mig. Till och med orden Zhen, Shan, Ren (Sanning, Godhet, Tålamod) var nya för mig. Jag hade aldrig hört dem innan. Under videolektionerna träffade jag en ung man med kinesiskt utseende som egentligen var en svensk medborgare som studerade i Tyskland. Jag frågade honom vad de här tre orden betydde. Han frågade mig om jag hade hört talas om Zhen, Shan, Ren tidigare. Med min rudimentära kunskap i kinesiska svarade jag honom, ”Naturligtvis: Zhenshan är en skjorta, ” – ett uppslagsord som jag hade lärt mig vid den tiden. Efter att han hade återvunnit fattningen talade han om för mig om Sanning, Godhet, Tålamod, ord som markant skulle påverka min framtid. Någonting annat slog mig som underligt: de presenterar en videolektion här men ingen samlar in någon inträdesavgift. I början skapade det faktumet lika mycket tvivel som förtjusning. Kunde det vara så att det fortfarande finns någonting i den här världen som sprids och främjas där människor mål inte är att försöka tjäna en förmögenhet eller binda deltagarna till ett kontrakt? Som det visade sig existerar det verkligen och det kallas FALUN GONG. Senare fick jag mitt första exemplar av ”Zhuan Falun”, vilken jag läste flera gånger och vilken fascinerar mig. Med förståelsen av ett problem dök flera nya frågeställningar upp …

Samtidigt upplevde jag en konflikt i mina tankeprocesser; att vara tvungen att ge upp allt som jag hade utövat innan och bara hålla mig till den här kultiveringsvägen. Jag hade en stark inre påtryckning att avstå ifrån allt som jag hade utövat tidigare, men det tog mig några veckor innan jag hade modet att möta min bekant, han som hade uppmanat mig att köpa tidskriften. Jag måste låta honom få veta att jag inte ville göra alla de gamla sakerna längre, jag hade funnit något nytt. Jag ville inte såra min väns känslor. Vi möttes flera gånger till för att prata, men jag visste att jag hade funnit någonting mycket bra och avsåg att göra det till fokus i mitt liv.

I sinom tid dök ytterligare ett problem upp till ytan. Det hände sig att jag från tid till annan blev måltavla för andras skämt. Då och då frågade människor mig ”när jag ska bli en normal människa igen”. Kunde de möjligen mena den person som ängsligt brukade bevaka börsnoteringarna dagligen, som då och då föll för alkohol och som ivrigt tittade på filmer om mord, lemlästning, sex och förhärligande av brottsligt agerande? Jag är av den åsikten att man inte har någon anledning att vara stolt över sådant beteende och jag är långt ifrån att vilja återvända till det tillståndet.

Ett Xinxing- (hjärtats och sinnets natur) test skulle ske på en managers bankett. Jag tillbringade tre dagar av min Kinasemester i Shanghai där jag mötte många högt uppsatta, inflytelserika personer som var anslutna till det företag som jag arbetar för. Jag hade ansökt om en post i Kina för att fullända mina kinesiska språkkunskaper. De här personerna kunde påverka personer i en beslutsfattande ställning i det avseendet. Under middagen blev jag uppmanad att dricka en skål som innehöll alkohol med en kinesisk manager. Jag hade dessförinnan satt upp ett mål att sluta med alkohol och hade inte druckit en drink på de senaste fyra månaderna. Han försökte energiskt att övertala mig att ta åtminstone en liten tår. Konflikten mellan mitt beslut att hålla fast vid mina ideal och min insikt att jag inte fick låta honom förlora ansiktet framför de andra blev starkare och starkare och allt svårare. Till slut drack jag ett glas mineralvatten vilket de fick mig att dricka i ett svep. Detta skulle upprepa sig flera gånger den kvällen.

Sedan 1997 har jag börjat förstå vad som har betydelse i livet. Jag har förstått att ett stort verk har placerats i mina händer, ett som kan besvara alla ens frågor och hjälpa i ens utveckling, att återvända till sitt ursprung.