Erfarenhetsberättelse från Fa-konferensen i London, januari 2005.
Jag heter Alexander Sieber. Jag började min kultiveringsväg våren 1999. Jag kommer från Burgenland Österrike och jag arbetar med mitt magisterarbete i musik, i El- och jazzgitarr på Wiens Universitet för musik och uttryckande konst.
Jag har ofta funderat på vilket ämne som kan vara av intresse för mig – utifrån att se på saker ur Fas synvinkel – inom mitt intresse område, modern musik. Jag ville veta var jag skulle passa in under den här historiska perioden. Jag funderade på orsaken till att mitt intresse under detta liv var modern musik och inte klassisk musik. Österrike är känt för sin musikhistoria. Mozart och Haydn var från Österrike. Idag finns det många utövare från hela världen som studerar klassisk musik i Österrike. Tyvärr har jag ingen förmåga att komponera klassisk musik. Jag kan inte tolka klassisk musik tillräckligt bra med min gitarr eller sång.
Jag tror att en av orsakerna till mina kunskaper och goda förståelse av modern musik under dagens Dharma-slutperiod är att idag finns det mycket få människor som är experter i klassisk musik. Jag är nog här för att försäkra mig om att de inte ska lyssna till musik utan kvalitet. Jag tror att min väg tillåter mig att använda modern musik för att föra Fa till den här sortens människor.
Utifrån vår egen nivå och förståelse av Fa grundade vi våren 2003 en kvartett, med avsikt att komponera musik och text, vilket ska berätta om Dafa eller rättare sagt om förföljelsens grymhet. Vårt mål var att använda det som ett medel för att förklara sanningen.
Under en kort tid hade vi skapat en tillräcklig repertoar. Vi lyckades göra några uppträdanden. Gensvaret vi fick visade att vi blev mycket bra mottagna. Publiken uppskattade musiken och blev ofta berörda av våra uppträdanden. Det värdefullaste för vår grupp är att Mästaren har gett oss den här underbara kultiveringsmiljön.
Innan en repetition såg vi till att studera Mästarens artiklar eller göra övningarna. Dock hade vi efter uppträdandena en känsla av obehag. Detta hände för det mesta efter den kritik vi fick från våra medutövare. Vi var tvungna att titta inåt för att hitta vad vi hade försummat. Detta motverkade allt det beröm vi fick från vår publik. Varenda gång insåg vi svårigheten i att uppnå vår nyligen erkända standard i Fa. Speciellt under sommaren 2003, när Mästarens artikel ”Fa-undervisning vid diskussionen om skapandet av konst” publicerades, blev det än svårare. Min förståelse om musik ändrades dagligen. Alla andra musiker verkade förstå allt mycket klart och var mycket säkra i hur de skulle fortsätta sin musikaliska karriär. Jag svävade en lång tid i dunkel, men efter en tid började det att gå upp för mig.
Idag tror jag att när helst det finns möjligheter, ska vi delta på informationsdagar, så som vi gör idag eller under andra liknande arrangemang. Det är ganska underbart att vi som är så litet land med så få utövare, har ett relativt stort antal utövare som är musiker. Det är också förvånansvärt att den största delen av utövare som sjunger i ”Coming for you-kören" kommer från vårt land. Detta har gett oss goda möjligheter att kunna vara med på informationsdagar.
Det är också viktigt att NTDTV kontinuerligt kan ta emot ny musik. Jag ser att ett av mina uppdrag är att skriva musik, eftersom publiken också behöver modern musik.
Efter min examen har komponering av gitarrmusik förändrats för mig. På universitetet var huvudämnet uppdelat i två separata delar. Jag studerade både El- och akustisk gitarr. Det var till en stor hjälp för att komponera Dafa-musik, eftersom jag lyckligtvis studerade klassisk gitarr. På det här sättet kan det här musikinstrumentet användas till något gott, istället för att korrumpera en publik. Förutom allt detta, har det också skett en stor förändring inombords, vad beträffar stilen och djupet i min komponering.
Jag vill också dela med mig den erfarenhet jag hade på universitetet. Instruktören är en känd österrikisk sångskrivare, han producerade nyligen en CD med en ny österrikisk sångskrivare.
Studenterna på hans seminarium skulle skriva en sångtext. Med andra ord så skulle en sångtext skrivas och därefter musikaliska ackord.
Vi blev uppdelade i grupper av tre. Vi skulle bestämma oss för ett tema, något som gjorde stor inverkan oss, något som berörde oss. Det blev klart för mig att temat vi skulle ha var Falun Gong. Men sedan slog det mig att det måste vara ett tema som berör hela gruppen. Vi pratade om det och samlade våra tankar – men inget intressant kom upp. Jag var både överraskad och ledsen över att vi inte kunde finna ett tema som berörde oss alla. Instruktören gjorde det lite lättare för oss genom att föreslå att var och en av oss kunde presentera ett eget tema. Mina kolleger bad mig att börja diskussionen. Jag såg detta som ett bra tillfälle att prata om Falun Gong och sanningen om förföljelsen. De lyssnade noga och med ett stort intresse. Sedan fortsatte de med sina teman.
Senare bad instruktören oss att berätta för honom om alla våra individuella teman. När turen kom till mig, introducerade jag Falun Gong och gjorde en sammanfattning av förföljelsen. Instruktörens intresse väcktes och han ville höra mer. Det blev en djup diskussion om Falun Gong och om förföljelsen. Alla i rummet gagnades av den här diskussionen. Han tycktes bli mycket motiverad efter min presentation och fortsatte att visa ett sådant beteende även när han frågade de andra studenterna om deras teman. Plötslig uppstod en känsla av stor lättnad. Jag hade tidigare haft fjärilar i magen och var frestad av att inte diskutera om förföljelsen. Men efter de första orden kände jag som om en dörr öppnades sig till en helt ny dimension.
När instruktören hade lyssnat på några studenter sade han till oss att våra individuella grupper skulle bestämma sig för ett tema som man skulle vara delaktig i. Vi gjorde så som han hade gett oss i uppdrag. Sedan pekade han på mig och nämnde om temat – Falun Dafa och sade att han tyckte att det var ett perfekt tema, som kunde utvecklas till en komposition. Han fortsatte att säga att detta tema inte bara hade en stor potential, utan presenterade också ett mycket djupt och intressant tema. Han trodde att studenterna skulle lära sig mycket genom att arbeta med detta tema. Detta resulterade i att båda mina kamrater föreslog att vi skulle göra våra uppdrag kring det här temat.
Jag fann detta mycket tillfredställande, att kunna använda sådan social pretext som den här lektionens miljö, för att forska djupare inom detta tema. Inte bara det, men alla närvarande hade hört om Falun Gong. Vilken lycka det var för mina kolleger att kunna arbeta med denna produktion tillsammans med mig. Vad gäller den här produktionen, så vet jag inte vad resultatet blir än. Men jag är ganska säker på att en CD kommer att produceras och troligtvis kan den köpas av allmänheten. Därutöver kan vi få möjligheter att framställa musikvideo i samarbete med filmakademin.
Den dagen blev det mycket uppenbart för mig att jag ska följa min egen kultiveringsväg. Jag måste fullfölja alla mina löften som jag gett, i den mån jag kan känna igen dem. Vad som krävs av mig är att jag gör alla de tre sakerna väl och bedömer allt jag gör enligt Fa.
Under den tiden jag och mina kolleger arbetade med texten blev jag förbluffad över att båda kunde känna på samma sätt som utövare känner. På detta sätt upptäckte jag deras djupa känsla för ärlighet. Jag tänkte – detta är underbart – de förstod betydelsen av att djupt tro på någonting och hur det berör människan. Antagligen för att texten är om en utövare.
Under efterföljande möten såg jag hur min flitighet i kultiveringen påverkade dem. När jag inte studerade Zhuan Falun flitigt, blev atmosfären i gruppen negativ och påverkade också den dagens arbetsresultat. Vissa gånger under diskussion hade jag mänskliga tankar om temat. Förslagen var ibland löjliga. Störningar kom när mina kolleger föreslog, “…Oh, detta tema är alltför komplicerat…” eller “…vi borde göra detta till en kärleksberättelse…” eftersom vi i texten pratade om en kvinna. Jag förstod att vissa delar av texten var löjliga. Olyckligtvis så störde detta utvecklingen.
Jag lärde mig en läxa från det här. Jag måste vara mer flitig i min kultivering för att kunna fullfölja mina löften och göra de saker väl som jag hade lovat göra. Miljön förändrades till det bättre under de två till tre sista mötena.
Till slut blev vår sång klar. Jag tillfrågades om att presentera den själv. Alla, inklusive instruktören tyckte om den. Han gjorde inga förändringar i den. Men han sade att han skulle lägga in några ackord, för kommersiellt bruk. Endast på det här sättet skulle det kunna kommersialiseras? Några av mina kollegor lade in ett veto. “Var snäll och gör det inte, det skulle bli en stor förlust för en sådan vacker komposition. Jag skulle inte förändra något och låta den vara så som den är.”
Förutom studioproduktion, kommer jag också ha möjlighet att framföra det live med mitt band. Vi har redan komponerat en del sångnummer om Falun Dafa och förföljelsen och kommer att ta med dem i den här presentationen. Jag kommer ihåg goda resultat. När vi presenterade dessa sånger, var publikens reaktion mycket motiverande, då våra sånger hitills blivit väl mottagna och sagts vara bland de bästa de har hört.
Jag hoppas att jag kan fullfölja min uppgift inom detta område ännu bättre och uppfylla Mästarens krav och kraven på Fa-upprätande under min kultiveringsväg, efter min bästa förmåga.
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.