Med lite godhet i våra hjärtan

Som en del av vår aktivitet i klassen igår där det berättades om principerna ”Sanning, Medkänsla och Tålamod” för barnen, så gav läraren alla i klassen ett bokmärke med texten, ”Har du varit snäll mot andra idag?” Efter lektionen, så drog Andy (ett namn som jag gav en pojke i min klass) ut bokmärket och skrynklade ihop det. Jag sa till honom att inte göra så, men han brydde sig inte om mig och gick ut. Utan att inse vad han gjorde, så när han tog första steget utanför klassrummet föll han ner i en grop som grävts för ett träd. Han jämrade sig och gned sin bak när han kravlade upp ur gropen. Då såg vi att gropen var full av hästmyror. Han blev biten i hela baken av myrorna.

Jag gick fram till honom och sa åter igen, ”Värdesätt bokmärket som din lärare gav dig.” Fortfarande arg gick han sin väg utan att visa mig någon uppmärksamhet. Konstigt nog så hade han knappt tagit mer än ett fåtal steg innan ytterligare ett högt skrik hördes från honom. Den här gången snubblade han över ett lågt staket. Jag blev förvånad. Det var ett lågt staket och vem som helst kunde se det. Han kunde med lätthet ha klivit över det. Hans näsa blödde efter fallet. Jag tänkte att det måste ha gjort ganska ont.

Tillbaka i klassrummet så verkade Andy rastlös, han gnölade och gnällde. Läraren frågade honom vad som hade hänt och han svarade: ”Ingenting.” Men, så snart lektionen var över så hoppade han upp från sin stol. En hästmyra föll ner från hans kropp. Han var så arg och lyfte sin fot för att stampa på den. Jag stoppade honom snabbt. Jag ville inte att han skulle begå ytterligare misstag.

När jag senare berättade om Andys två incidenter för läraren så var också hon förvånad över vad som hänt. Tillbaka i klassrummet upprepade läraren på nytt hur viktigt det var att vara snäll mot andra människor och bad oss att värdesätta det lilla bokmärket som hon delat ut tidigare.

Efter att ha lyssnat till hennes ord så tänkte vi att Andy säkert hade lärt sig en läxa. Istället tog han en sax och klippte itu bokmärket. Vi blev alla arga på hans attityd. Men sedan fick han omedelbar bestraffning - han klippte sig själv i fingret.

Konstiga saker fortsatte att hända. Efter lunch spelade Andy ett bollspel med oss. Han stod till vänster om mig. När jag kastade bollen till en annan pojke som stod till höger om mig så ändrade bollen på något sätt riktning och träffade Andy i ansiktet, vilket fick hans näsa att börja blöda igen. Alla var förvånade över vad som hänt. Men, den här gången blev Andy inte arg.

Under gymnastiklektionen berättade Andy för mig att han var ledsen för att han klippt sönder bokmärket. När vi kom tillbaka till klassrummet hjälpte jag honom att sätta ihop bokmärket igen och berättade för honom att till och det där lilla bokmärket hade ett liv.

När jag sedan berättade historien för min mamma, så uppmuntrade hon mig att skriva ner denna historia för att dela den med andra barn. Jag tror att den person som blivit mest gynnad av denna erfarenhet är Andy.