The Epoch Times: Kinesisk polisman vittnar om organstöld

En kinesisk före detta polisman vittnar om att myndigheter stjäl organ från människor som hålls häktade i Kina. Han beskriver en utarbetad plan av kvoter, sidoinkomster och centralregeringens involvering i organstölderna.

"Organskörd i Kina har nått en extremt och otroligt tillstånd", säger Zhang Jianhua i en intervju med New Tang Dynasty Television. "Regimen är utom kontroll. Den bryr sig inte om huruvida människor lever eller dör."

Zhang gick ut med sin berättelse efter de rapporter som vittnar om att Falun Gong-anhängare, fängslade av kommunist-regimen för sin tro, har fått sina organ stulna och sålda för profit på en lukrativ organmarknad. En rapport som släpptes förra månaden av Kanadas förre utrikesminister för Asienfrågor, David Kilgour, och människorättsadvokat David Matas, fann stöd för att organstöld verkligen pågår i Kina.

Zhang, en före detta officer vid Shenzhens allmänna säkerhetsbyrå, PSB, i Guangzhou-provinsen, gjorde ett tv-framträdandet iklädd sin gamla uniform, med sitt polis-ID-nummer tydligt synligt. Han berättar att han flydde till USA efter att ha blivit straffad för ett försök att exponera polisens misshandel av fångar, inkluderat häktade Falun Gong-utövare.

"Kroppen var tom"

Zhang berättar att han personligen bevittnade att organ stulits ur en avrättad fånge.

1998 stod en knarklangare från Zhangs distrikt på listan över dödsdömda. Mannen hette Chen Longzhai. Zhang hade mött hans familj i Hongkong, med vilken han hade blivit vän.

Före Chens avrättning hade fångens bror tagit kontakt med Zhang och bad om hjälp med att få se Chens kropp efter avrättningen. Zhang berättar att brodern var orolig att Chens organ skulle avlägsnas. Kinas folk har enligt tradition trott på att kroppar ska hållas intakta efter döden.

Zhang godtog broderns begäran. Han lånade honom en överbliven uniform och körde till avrättningsplatsen. Enligt Zhang lastades fångarnas kroppar in i minibussar direkt efter avrättningen och kördes sedan till krematoriet; en två timmar lång färd.

"Operationen utfördes inuti en minibuss", berättar han. "Fordonet kördes sakta och stadigt, troligtvis för att underlätta operationen. Beväpnade polisfordon eskorterade minibussarna."

Vid ankomsten till krematoriet fann Zhang och hans följe att polisen hade förseglat likpåsen. Efter att de två hade övertalat en vakt att få se kroppen, öppnade en officier väskan.

"Vi stod två meter från kroppen", säger Zhang. "Så snart han öppnat väskan strömmade blod ut därifrån. Vi kunde se att kroppen var tom och att alla organ var borta. Ögonen var också borta - kanske behövdes hornhinnor."

Fångens bror ville avslöja historien för media, men Zhang övertalade honom att vara tyst, av rädsla för sin egen säkerhet. Han berättar att tystnad köps av många som är involverade i organstölder, med pengar, berömmelse eller skräck.

Zhangs redogörelse är som ett eko av andra vittnen, inkluderat Gao Peiqi, en annan före detta PSB-officier, som vittnade vid amerikanska senatens förhör 1995. Amnesty International och Human Rights Watch har yttrat liknande saker i sina rapporter.

Kapital tillgängligt

Enligt Zhang fastslår Säkerhetsministeriet avrättningskvoter åt lokala säkerhetsbyråer beroende på områdets beräknade kriminalitet. I hans distrikt, Shenzhen City, berättar Zhang att kvoten var mellan tio och tjugo per år. En föreskrift tillade att "ju fler desto bättre".

Zhang säger att hans kontor hade betydande press på sig från ovan när de hade problem med att fylla det han kallar för den "årliga dödande-kvoten".

Enligt Zhang är uppfyllandet av kvotsystemet en ekonomisk sporre.

"Vårt distrikts partisekreterare Liu Zhigeng sade: När ni avrättar en kriminell kommer vårt Longgangdistrikt att belöna er byrå med 30 000 yuan", eller omkring 3 700 US dollar, berättade han.

Zhang säger att ursprunget till den här sortens fonder finns i centralregeringens finansdepartement, som delar ut pengar för organsstölder till departementet för allmän hälsa.

Hälsodepartementet överlåter sedan fonderna till åtskilliga stora sjukhus. Dessa har rapporterats använda dem till att köpa specialiserade minibussar, som används till att avlägsna fångarnas organ mellan platsen för avrättningen till krematoriet. Zhang säger att de här fonderna ofta ökar i oktober och november, under hårda strejk-kampanjer då arresteringarna är fler.

Fonder från utlandet

"Många redskap kommer från utländska institutioner som är specialiserade på den här sortens utrustning," säger Zhang. "Dessa institutioner lånar ut pengar till er och ger er vilken utrustning ni än behöver, genererar en betydande cirkulation av pengar."

Förutom inkassering, berättar Zhang att läkare, inklusive utländska läkare, är indragna i Kinas bottenlösa organhandel av skäl som forskning och karriärklättring.

"Deras (medicinska) forskning kan fortskrida på grund av att Kina har så många organ för dem att studera," säger Zhang, och lägger till att ifall operationen misslyckas får läkaren helt enkelt ett organ till och kan försöka igen.

"Andra länder kan inte göra så här," säger Zhang, då läkare ställs inför rätta om de gör ett fuskjobb vid operation. Men, "...vart kan du vända dig för att ställa någon inför rätta i Kina?"

"Allting är under det kinesiska kommunistpartiet," berättar han. "Åk till Peking för att ställa någon inför rätta, men då kan det hända att dina egna organ blir borttagna."

Medan Zhang gav en utförlig beskrivning av organstölder från avrättade fångar, visar det sig att praktiserandet även har brett ut sig i Kinas enorma system av koncentrationsläger, där kineser - ofta religiöst troende eller människor med politiskt avvikande åsikter - kan hållas inspärrade i åratal utan rättegång.

Kilgour och Matas noterade i sin rapport att det har blivit en svallvåg av organtransplantationer från oförklarade donatorer efter att förföljelsen av Falun Gong tog fart 1999. De beräknade att 41 500 organ hade blivit avlägsnade från Falun Gong-utövare fängslade i koncentrationsläger.

http://www.theepochtimes.com/news/6-8-10/44795.html