Under EM i friidrott i Göteborg berättar utövare om organstöld i Kina - Del 3

De sista dagarna av EM i friidrott i Göteborg har det stundtals regnat under vår aktivitet. Men det var ändå många människor som tog flygblad från oss. Många stannade upp mitt i den vardagliga ruschen, tittade, och när väl utövare börjat tala med dem stannade de ofta kvar länge. De flesta hade ingen aning om organstölderna och många kopplade det till nazismen. En kvinna sa spontant att hon ville göra något. Efter att ha sett utställningen insåg hon att Kina inte var något bra land att leva i så hon ville adoptera barn från Kina. Många människor som flytt till Sverige från diktaturer tyckte att detta är jättehemskt. De förstod för de vet hur det är att leva under förtryck.

Det fanns även de som varken kunde engelska eller svenska och de undrade vad som pågick. En man stannade länge och tittade men han talade bara arabiska. Han kom tillbaka senare med sitt barn. Barnet kunde svenska och en utövare förklarade för barnet och barnet för pappan. Även några peruaner som ej kunde engelska undrade vad som pågick. En utövare berättade på knagglig spanska för en av dem som kunde lite engelska. Han berättade för sin vänner. Innan de gick gav de utövaren en kram.

En man satt länge och tittade med stora ögon. En utövare kände sig ledsen över att inte kunnat kommunicera med honom. När han gick därifrån önskade hon att hon hade ett flygblad på hans språk så att hon kunde få veta sanningen. Han kom dock senare tillbaka med sin fru och sitt barn som kunde lite spanska. Han kom tillbaka för att få veta sanningen. Utövaren blev så glad för att hennes önskan slagit in, och hon kunde berätta på spanska för dem. Barnet fick en lotusblomma och vid ett senare tillfälle fick mannen en VCD på spanska.

En kinesisk utövare mötte en äldre kinesisk man. Han är över 90 år och en av de första kineser som kom till Sverige, kanske den förste. Utövaren frågade om han hade läst Nio kommentarer om kommunistpartiet. Det hade han och han hämtade Epoch Times tidning varje vecka i en asiatisk affär. Han tycker den är mycket bra. Utövaren frågade om han hade varit i Kina under alla dessa år. Det hade han inte och han ville inte åka tillbaka för han tyckte inte om Kinas kommunism.

Några idrottskvinnor från Litauen gick förbi oss en dag. En av kvinnorna såg på utövaren som satt bunden med rep och med fejkade skador i ansiktet. Bakom utövaren stod en utövare som agerade polis som låtsades slå henne. Idrottskvinnan blev så ledsen av se detta att hon flera gånger nästan ville slå på polisen med sin vattenflaska.

En idrottskvinna i blå träningsoverall med en stor svensk flagga i sin hand stod länge och lyssnande på vad som sades i högtalaren om organstöld. En utövare undrar om hon ville ta emot information, vilket hon gjorde. Utövaren frågade henne om det finns hopp om svensk seger på kvällen. Hon sa då väldigt bestämt: ”Vem kan bryr sig om seger när man ser på dessa grymheter!” Hennes genuina hjärta att bry sig gick inte miste på.

Under 9 dagar skrev 2244 personer under vår petition. Om man räknar med 4 timmar per dag så blir det drygt ett namn i minuten. Många människor tog sig verkligen tid till att lyssna på vad utövarna hade att berätta. Och deras respons var verkligen slående. Det finns otroligt många goda människor i världen som fortfarande väntar på att höra vad vi har att säga.