Presidentens hotell till höger i bild
Det var anmärkningsvärt hur det tidigare så mycket varma och soliga vädret helt plötsligt slog om under denna stund. Det bildades nästan som en svart tratt på himlen och krafterna började rasa. Moln bildades och det började regna. Lätt regn övergick i fullständigt skyfall. Himlen, tratten, öppnade sig och blixtar korsade himlen i riktning mot hotellet, vilket ligger mycket nära, som Presidenten och hans följe hade tagit i besittning, som om det vore deras eget hotell. Blixturladdningarna lät nästan som bombnedslag över torget. Rädsla och kyla hör samman. Det som föll ned var så kallt - det kom is från himlen, vid Palatset blev regnet delvis till hagel. De lettiska poliserna och säkerhetsfolket kunde inte undgå att bli genomblöta. Man tyckte nästan synd om dem då de kände sig tvungna att rusa ut från de skydd man försökte få under träd eller tak vid uteserveringarna. Det var ganska patetiskt när man inte kunde tillåta de som lämnade arbetsplatser eller restauranger vid torget att få springa raka vägen genom skyfallet, utan jagades av allt blötare springande poliser och tvingades att vika av några meter mot husfasaderna för att komma vidare. Folktomt var direktivet, och i denna förtryckande maktutövning finns ingen flexibilitet.
En President som är en folkets man borde känna det naturliga i att möta människor och visa sig - inte slå mot människors livsföring i ett land han är gäst i. När bjudningen var över och bilarna snabbt lämnade entrén lättade regnet för att strax upphöra helt.
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.