Att gräva grottor för att kultivera Tao

Hao Datong är en av de sju sanna Taoisterna av Quanzhen-taoismen. Hao är välkänd i Kina och enligt Feng Bi i samlingen Taigu (finns att tillgå i ”Orthodox Taoism Scriptures”, en samling från Mingdynastin) reste han en gång tilll Wozhou där han satt i meditation under bron Zhaozhou i sex år. Under den tiden gjorde busiga ungar narr av honom men han stördes inte. Barnen staplade till och med sten på hans huvud utan att han stördes. När vattnet steg i floden flyttade han sig inte men klarade sig ändå bra. Med andra ord var han en person med hög moral och övernaturliga förmågor.

Hao följde Quanzhen-taoismens mästare Wang Chongyang. Efter att Wang avlidit blev han en odödlig och hans sju lärjungar splittrades för att vandra omkring. Hao reste till olika platser och överlevde genom att tigga mat. Efter att han kommit till Zhaozhou satt han varje dag under bron och mediterade. En dag tog Wang Chongyang formen av en ung man och berättade för honom att han bara kunde nå upplysning om han grävde en grotta i berget för att kultivera i den..

Att gräva grottor i berget

Hao följde sin lärares ord och begav sig till berget Hua. Han ägnade där tre år åt att gräva i Baidouping. När han grävde grottan fick han hjälp av två lärljungar, Meiliang och Zhuqing. De två lärjungarna var mycket flitiga och Hao tog ansvar för dem. När grottan precis blivit klar kom det en gammal Taoist som sade: ”Din grotta ser riktigt fin ut. Jag vet inte hur man gräver grottor, kan jag låna din för att kultivera i?” Hao gick med på det och gav bort grottan till mannen. De två lärjungarna blev upprörda men kunde inte göra något eftersom deras lärare redan gett bort grottan. Hao och hans två lärljungar gick således till en annan plats för att gräva en ny grotta. Precis när den andra grottan var klar kom en annan Taoist och frågade om han kunde få den. På det här sättet grävde Hao och hans två lärljungar ännu en grotta och en ny Taoist kom och fick den och efter att ha grävt ännu en kom en annan Taoist. Efter att mer än 40 år gått hade de avslutat mer än 70 grottor men hade fortfarande ingenstans att kultivera.

Ångerklippan

Hao och hans två lärjungar begav sig till klippan Nieniechuan, en underbar plats att kultivera på. Han bad sina två lärljungar att hålla ett rep medan han sänkte ner sig för stupet och grävde en grotta i klippan. Dessa två lärjungar hade ursprungligen tänkt följa honom med avsikt att kultivera till gudomliga varelser men genom åren hade de inte gjort något annat än att gräva grottor som de sedan gav iväg till andra medan de inte lärde sig någonting om Tao. De planerade att lämna Hao men ville inte att han skulle se dem lämna honom. Detta verkade vara en bra chans så de skar av repet, tog sin packning och gav sig av, lämnande Hao på klippkanten. När de hade vandrat till Qianchichuang och passerade en klippa såg de Hao vandra emot dem. De två lärjungarna förstod att deras lärare redan blivit en gudomlig varelse och kände sig skamsna. När han såg att de ångrade sig tog Hao de återigen som lärjungar. Klippan kallades efter det ”Ångerklippan”.

Hao och hans två lärjungar återvände senare till Nantianmen där de började gräva en ny grotta. En dag när de grävde kom någon. De två lärjungarna sade till sin lärare: ”Någon kommer mot oss.” När han hörde det gick Hao in i grottan, avled och blev en odödlig. Grottan färdigställdes aldrig och kallades därför ”Den ofärdiga Grottan”.

Det mest grundläggande i kultivering är att kultivera sin moraliska karaktär. Vissa förstår inte detta och undrar: ”Varför delar Falun Gong-utövare ut flygblad, håller parader och uppträdanden? Är detta kultivering?” Faktiskt, att vandra omkring och överleva genom att tigga mat kan kultivera ens moraliska karaktär, likaså kan att sitta under en bro och meditera eller gräva grottor. Formaliteten är inte det grundläggande. Vad som är grundläggande är hur man i processen höjer sin moraliska karaktär.