Livet ter sig som en kort och tillfällig resa. På dessa korta resor, under våra många liv, vet ingen hur många dimmiga platser vi måste passera för att slutligen nå våra himmelska hem.
När en lätt bris drar genom den dimmiga dalen och solstrålarna bryter fram, klarnar saker på jorden upp på en sekund. Fåglarna tar återigen ton och de vita molnen flyter vidare på en blå himmel. Vi lämnar sorgsenhet och modfälldhet bakom oss och musiken återspeglas återigen i våra liv. I detta sanningens ögonblick, ser vi tydligt vägen framför oss. Dafa (den Stora Lagen) är den bris som skingrar dimman. Dafa är solstrålen som bryter fram och låter människor se vägen hem.
Vår resa startar på den här kultiveringsvägen. Vi passerar genom soluppgång efter soluppgång. Från ett fjärran förflutet möter vi varandra på nytt efter att ha levt åtskilda under så lång tid. Vi utbyter förstående leenden då vi vet varför vi är här. Ibland gör vi ett kort uppehåll på resan för att rätta till oss själva innan vi fortsätter. Ibland passerar vi vattendrag där vi friskar upp våra sinnen för att gå vidare.
När brisen drar genom dalen och solstrålarna bryter igenom dimman, packar jag ihop och vandrar vidare. Jag vandrar över tusen och åter tusen berg och floder, där jag erfar otaliga test och prövningar. Aldrig saktar jag ner på stegen på vägen mot gudomlighet.
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...