Under de senaste två decennierna har forskning och studier inom beteendevetenskap funnit bevis att beteende-, sociala- och biologiska faktorer påverkar dödlighetsfrekvensen. Vetenskapsmän antog som hypotes, att som en av många faktorer inverkade människors föreställningar och tankar kring vad som är bra eller dåligt deras livslängd. Undersökningar av dessa hypoteser påvisar att förväntningar hade en hög sannolikhet att förverkligas. Denna slutsats baserades på forskning mellan 1976 – 94, i en långtidsstudie av L.F Berkman och S. Leonard Syme med stöd från Yale School of Medicine, John Hopkins University School of Hygiene and Public Health, National Institute of Mental Health och National Center for Health Services Research. Befolkningsdata som användes i denna studie kom från California State Department of Health of Alameda County och innefattade de som var bosatta där 1965. Inledningsvis mottogs 6 928 besvarade frågeformulär av 8 023 stycken. Den uppföljande studien inkluderade 2 229 män och 2 496 kvinnor mellan 30-69 års ålder.
Premisserna för denna nioåriga uppföljningsstudie över invånare i Alamedas kommun, inkluderade om äktenskapets inverkan, kontakt med nära vänner och anhöriga, religiös anslutning, tillhörighet till sammanslutningar och föreningsverksamhet påverkade dödligheten hos människor. Resultaten från denna forskning visar att livslängden är kortare för individer som är isolerade och saknar kontakt med social anknytning, har antisocialt beteende, är slutna och reserverade och som har ett excentriskt beteende jämfört med dem som har nära och varaktiga sociala band. Även om kyrkligt deltagande ansågs som en viktig faktor i dessa dödlighetsresultat, var ett tillfredsställande äktenskap, band till nära vänner och sociala relationer något som gav starkare inverkan.
Den förenklade rubriken för denna forskningsstudie är ”Hur sociala relationer påverkar människors livslängd”. Studien visar klart att sunda sociala relationer påverkar livslängden positivt. Faktiskt påvisas att de som uppvisar medmänsklighet, hjälper andra, kan umgås och lätt komma överens med andra och som lever ett harmoniskt liv, förlänger sitt liv bortom längden för dem som har ett motsatt beteende eller uppförande. Överraskande nog påvisades även att mäns livslängd förkortades mer än kvinnors då inga sociala relationer förekom. Det är slående att de som är elaka och stygga, otrevliga, har ett illvilligt och ondskefullt beteende och är själviska, såväl som de som gärna tar fördelar på andras bekostnad och som har svårt att komma överens med andra, befanns avlida vid en mycket yngre ålder än de som uppvisade ett sunt socialt beteende. Dessa resultat ger även belägg för att rastillhörighet eller inkomst, vara involverad i fysiska aktiviteter eller ett annorlunda levnadssätt inte har en märkbar effekt på livslängden. Vad säger dessa resultat kultiveraren? En kultiverare förstår att sunda sociala relationer erfordrar att man är osjälvisk, välvillig och tänker på andras bästa. En kultiverare tänker på hur ens agerande, uppförande och kommunikation påverkar andra. Säger därför inte dessa forskningsresultat oss att det finns människor som strävar efter att vara goda människor och att den grunden redan finns inom dessa människor? Stödjer inte denna forskning kultiverarens insikt om att ett positivt beteende och uppförande inverkar på den fysiska och mentala hälsan?
Denna undersökning visade att vid en jämförelse mellan olika slags relationer påverkar giftermål livslängden allra mest. Faktiskt så hade civilståndet stor betydelse för dem som dog innan 60 års ålder. Michigans universitet genomförde en undersökning på 165 stycken äldre människor, 55 år och mer, som låg på sjukhus på grund av kroniska sjukdomar. Resultatet bekräftade att de som var gifta eller levde med familjemedlemmar var vid bättre hälsa och behövde mindre sjukhusvård än dem som levde ensamma.
Både Michigans och Harvards universitet genomförde också undersökningar som var relaterade till dödlighetsfrekvensen. I en studie som genomfördes av Harvard School of Medicine såg deltagarna på en dokumentärfilm som handlade om en västerländsk kvinna som levde i Calcutta, Indien. Hon var en hjälparbetare som brydde sig om de fattiga och handikappade i Calcuttas slum. Många berördes djupt av hennes medkänsla. Deltagarnas saliv samlades in och den analyserades omedelbart efter att filmen tagit slut. Analysen från proverna, som var tagna före och efter filmen, jämfördes. Resultatet visade att immunoglobulin A, ett naturligt försvar som skyddar människor mot alla bakterier och virus, ökade markant efter att ha sett filmen. Immunoglobulin A, en typ av antikroppar, förhindrar infektion i andningssystemen. Medicinska undersökningar visar också att människans immunsystem är starkt påverkat av åldrandet och blir mindre effektivt. Som exemplet ovan visar kan immunsystemet bli stimulerat av ett positivt socialt beteende. Således kan slutsatsen dras av ovanstående studie, att de som är medkännande och toleranta mot andra kan förlänga sitt liv på naturlig väg.
Undersökningar har också visat det som är uppenbart för en kultiverare. Människor som har dygd, är ädla, moraliskt upprätta och ärliga lever längre. Alltså spelar psykologiska faktorer en stor roll för livslängden. När en person glatt och villigt hjälper andra får han ett positivt gensvar. Folk kommer att vara tacksamma och vänliga tillbaka och han kommer därför få ta emot värme och positivitet från andra människor. Detta hjälper honom att slappna av och minskar stressen i hans dagliga liv. Det kommer också, som beskrivet ovan, att gagna människans immunsystem.
De som hyser illvilliga avsikter, skor sig på andras bekostnad och som det är svårt att komma överens med, har å andra sidan befunnits leva ett kortare liv. Som ett exempel på detta har det påvisats i ett antal immunologiska studier och studier kring åldrandet, att för de människor som var aggressiva, ovänliga och argumentativa och som uppvisade en fientlig attityd förvärrades immunsystemsrelaterade sjukdomar. En sådan person lider oftare av sådana sjukdomar än dem med ett positivt socialt beteende. De som tenderar till att förlora humöret, vara argsinta hela tiden och alltid har en fientlig inställning gentemot människor kommer att märka att det påverkar deras blodtryck. Sorgligt nog kommer detta att leda till olika svårbotade blodtrycksrelaterade sjukdomar. Genom studier av tjänstemän som begått allvarliga brott, som t ex förskingring, så befanns de ofta lida av sömnlöshet, blev lätt upprörda, var nervösa och spända. Det är känt att sådana psykologiska faktorer är resultatet av ett dåligt samvete. De befanns alla ha dött tidigare än de människor som inte begått sådana brott.
Översatt från: http://pureinsight.org/sci/sci/eng/newscontent.asp?ID=14998
Kinesisk version: http://www.zhengjian.org/zj/articles/2002/6/29/16604.html
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...