Att kultivera ett barmhärtigt hjärta för att uppriktigt bidra till andras bästa

Av en Dafa-utövare

Jag började utöva Falun Dafa i juni 1995. Från den första dagen jag studerade Kinesisk Falun Gong (den reviderade upplagan), har konflikterna i min familj följt med mig i mer än sju år i min kultivering. Från den allra första början tänkte jag definitivt att vad som än händer, kan inte min man förändra min beslutsamma tanke på att kultivera Falun Dafa och kan inte få vara ett hinder för min kultivering. Från att ha uthärdat med ilska till att uthärda med lugn, har jag snubblat på vägen i kultiveringen i mer än sju år. Med andra ord har jag lagt mycket energi på att få min frihet att kultivera under sju år. Min man var extremt chauvinistisk. Allting skulle göras enligt hans sätt. Om han inte fick det på sitt sätt, kunde han göra det ganska svårt för mig. Det mest slående exemplet var att närhelst jag vill gå ut för att studera Fa och sprida Falun Dafa, sa han att det fortfarande fanns mycket hemsysslor som behövdes göra. Han såg till att det fanns svåra jobb och tvingade mig att slutgöra dem innan jag kunde dra iväg. På grund av att jag inte studerade Fa tillräckligt, förstod jag inte Fa-principerna så djupt – jag kunde bara gå igenom svårigheterna med min robusta personlighet. Jag tyckte till och med att jag var flitig och gjorde ett bra jobb.

En gång när vi hade en erfarenhetsträff frågade plötsligt en utövare hur det var med min familj. Jag började beklaga att hur bra jag än var hemma, var min man inte nöjd. Han hade framför allt inte en rätt förståelse om Dafa. Då jag gav exempel, upptäckte jag min brist på medkänsla mot min man. Allting jag gjorde för honom var i själva verket utifrån ett själviskt hjärta. Till exempel när jag skulle åka iväg, kunde jag förbereda maten i flera dagar för min familj. Jag gjorde det verkligen inte för deras skull, utan för att kunna själv kunna åka, för att han inte skulle hålla mig kvar. Jag kände mig plötsligt förskräckt.

Under tiden pratade utövare om sin förståelse om ämnet jag tog upp. En utövare sade, ”Jag tror i själva verket att din man inte hade fel. Allting berodde på dig.” Jag blev chockad av att höra det. Vad som chockade mig ännu mer var berättelsen som en annan utövare berättade. Utövaren kom från fastlandskina för inte så länge sedan. Han berättade om en händelse innan hans lillebror fängslades av den illvilliga kinesiska politiska regimen. En dag köpte hans svägerska några levande sniglar. Efter att ha sett dem tänkte hans bror, ”Min hustru kultiverar inte. Hur kan hon betala tillbaka skulden om hon dödar så många liv?” Sålunda stekte han sniglarna själv. (Han trodde att som utövare kommer de liv vi skadar att välsignas med en god framtid om vi lyckas framgångsrikt med fulländningen av vår kultivering.) Under tiden ville hans hustru laga maten. ”Jag har gjort det”, sade han utan någon vidare förklaring. Under tiden jag hörde det märkte jag att jag hade tårar i mina ögon. Jag kände barmhärtigheten från hans innersta väsen som ville bidra till alla varelser. Jag kände att hans hustru kunde känna det bortom ord. Efteråt var den här utövarens bror under bevakning. När polisen ville att hans hustru hela tiden skulle rapportera om hans uppträdande, vägrade hon bestämt och sade något för att försvara Dafa (Det sades att hans hustru tidigare starkt var mot hans kultivering .)

Jag insåg att vadhelst vi gjorde, var vår första spontana tanke det viktigaste. En annan utövare uppförde sig helt för andras bästa, utan någon själviskhet. Så det sades att efter han ätit måltiden, när han gick för att förena sig med andra utövare för att studera Fa, kände han sig lätt när han cyklade på sin cykel som om någon knuffade på honom. När han studerade Fa med båda benen korsade över varandra, kände han att benen var mjuka och han kropp som om den svävade. Under tiden hjälpte en annan utövare på samma övningsplats hennes man, som hade tagit tid på sig att laga till dom levande fiskarna, för att han skulle kunna förena sig med studiegruppen. Efteråt kunde hon inte korsa benen vid övningsplatsen och det var mycket smärtsamt. Resultatet var olika på grund av olika tankar.

Barmhärtighetens kraft är enorm. Jag kände plötsligt att knuten i mitt hjärta löstes upp, d v s konflikterna i min familj som förbryllat mig i åratal. Det var jag som inte gjorde bra ifrån mig. Jag behandlade inte min man godhjärtat hela tiden och för att inte nämna bristen på medkänsla. De gamla krafterna använde honom för att störa mig och försökte hindra mig från att kultivera, med skälet att testa utövares kultivering. (Gamla krafter är en referens till gamla ondskefulla varelser på höga nivåer i universum som enligt utövares förståelse stör utövarnas kultivering och som också har arrangerat förföljelsen av Falun Dafa) När mitt xinxing (hjärtats moral/natur) höjdes till den erfordrade standarden, hade han ingenting att säga, annars skulle han ha blivit rasande och talat till mig på ett förolämpande sätt. Vi förnekar i grunden alla arrangemang från de gamla krafterna. Emellertid är allting systematiskt arrangerat av de gamla krafterna. Vi måste således rädda alla varelser [se ordlistan] medan vi förnekar arrangemangen av de gamla krafterna. När jag tänkte att min man omedvetet utnyttjades av de gamla krafterna, kom barmhärtighet från djupet av mitt hjärta. Om han således inte kunde förstå det skulle konsekvenserna för honom bli förskräckliga. Jag bestämde mig således för att behandla honom godhjärtat. Senare när jag kom hem märkte jag att min man var annorlunda än tidigare och barriären mellan oss hade försvunnit. Då Fa-upprätandet går framåt nu, är standarden vi måste följa högre. Varje steg vi tar bör vara rättfärdigt, därför att det handlar om att rädda varelser. När vi uppför oss rättfärdigt, har de gamla krafterna inga ursäkter. I själva verket väntar alla varelser på att bli räddade.

Ovan är min personliga förståelse, vilken kan var inkorrekt. Var vänlig att korrigera det som är inkorrekt.

Källa: http://www.clearharmony.net/articles/200301/9661.html
Kinesisk version: http://www.yuanmingeurope.net/articles/200301/16148.html