20 januari 2003
Inga nyheter är inte nödvändigtvis goda nyheter för Hongkong. Innan dess återförening med Kina, förväntade sig många människor att den forne brittiska kolonin skulle dra åt sig rubrikerna medan Peking succesivt berövade friheterna. Istället försvann Hongkong i stort från världsnyheternas radar efter 1997. Fem år sedan dess övertagande och tvärt emot förväntningarna, bibehåller Hongkong sina rättigheter.
Men detta kan komma att förändras. CH Tung, Hongkongs högste ledare, började sin andra period förra året med att föreslå nya säkerhetslagar, vilket orsakat oro. Lagförslaget är tänkt att foga sig efter Artikel 23 i den grundläggande lagen, mini-konstitutionen som styr Hongkong och det kräver att regeringen antar lagar mot förräderi, uppror, omstörtning och stöld av statshemligheter.
Artikel 23 har varit en känslig fråga från den stund Hongkong återgick till Kina, därför att dess införlivande i grundlagen kom i släptåget av Hongkongs befolknings starka stöd för demokratirörelsen i Peking 1989. För att upprätthålla politisk stabilitet, sköt både Kinas och Hongkongs regeringar beredvilligt denna fråga under Tungs första period. Isamband med hans omval bestämde de sig snabbt att de väntat tillräckligt länge och skulle anta Artikel 23:s säkerhetslagar innan mitten av 2003.
Med sin oklara innebörd och breda omfattning, utlöste de nya lagarna omfattande rädsla att Artikel 23 kommer att leda till minskning av grundläggande rättigheter. Advokater varnar om att den personlig friheten hotas via stämning. Journalister hävdar att försvarandet av allmänhetens intresse ibland kräver att statshemligheter rapporteras. Lärare oroar sig att förbudet av innehav av uppviglande material kommer att underminera akademisk frihet. Religiösa och sociopolitiska föreningar fruktar att deras globala band kommer att slitas av och deras existens hotas om deras motsvarighet utomland förklaras som omstörtande i fastlandet Kina.
Hongkongs invånare förkastar inte alla säkerhetslagförslag. De kräver bara att de förslagna lagarna blir mindre godtyckliga och att omfattningen minimeras. Men regeringstjänstemän upprepar blott om den politiska korrektheten av den förslagna anti-omstörtningslagen. I en av de mer desperata och beryktade exemplen, tillskrev Säkerhetsminister Regina Ip, Hitlers uppgång till makten utifrån brister i det demokratiska arbetet och antyder att regeringen kommer att rätta till liknande misstag.
Heta utbyten mellan myndigheterna och motståndare till lagen ledde många till att tro att "djävulen verkligen finns i detaljerna". Vad som uppkommit är ett nästan enhälligt krav att Tung-regeringen publicerar ett detaljerat utkast av lagarna för ännu en runda av överläggning. Regeringen, under tryck från Peking för att anta den välsignade versionen, betecknar det som onödigt.
Blockerade i deras försök att ändra lagen genom överläggning, har Hongkongs invånare tagit till gatorna. Vid en demonstration marscherade 60000 deltagare mot Artikel 23 – den största protest i Hongkong sedan demokratidemonstrationerna1989. En motdemonstration som mobiliserades av Kina-stödjande krafter fick en mindre anslutning. Regeringen hävdar utökat stöd, men enkätundersökningar visar konsekvent att en överhängande majoritet av Hongkongs människor motsätter sig lagförslaget.
Överläggningsperioden på tre månader, innan någon bit av lagförslaget träder i kraft, slutade i december. Kommer Tung-regeringen betrakta de opponerande åsikterna när Artikel 23-lagarna formuleras på nytt? Med den odemokratiska naturen hos det lagstiftande rådet, är det nästan säkert att regeringen har tillräckliga röster att anta nästan vilken lag den vill. Men det allvarliga i den nuvarande situationen når bortom specifika lagar, hur skadliga de än kan vara. Att nonchalera allmänhetens mening på detta direkta sätt kommer att ha mer omfattande innebörder för Hongkongs framtid.
För det första har Tungs upprepade politiska misslyckande under de senaste fem åren orsakat att det allmänna självförtroendet i hans administration försvunnit. Att ignorera den allmänna opinionen som berör en fråga så avgörande som säkerhetslagarna, kommer bara att fjärma medelklassen ytterligare och öka förbittringen och ifrågasättandet om dess legitimitet.
För det andra har Hongkong ett internationellt ryckte att upprätthålla och vad som uppfattas i internationell politik är ofta lika viktigt som vad som verkligen händer. Summan av kardemumman är att Hongkongs rykte som ett öppet samhälle har blivit måltavla, med kritik som kommer från internationella rättighetsorganisationer, akademiker och den globala median. Den här skadan kommer att bli permanent om de som opponerar sig mot säkerhetslagarna fullständigt obeaktas.
Slutligen representerar Hongkong en prövning av “modellen ett land två system"som tillkännagavs 1997, och sålunda även om möjligheten att Kina applicerar samma plan för sin återföreningsplaner med Taiwan. Den rådande attityden i Taiwan mot återförening är ytterst skeptisk; antagande av strikta säkerhetslagar i Hongkong kommer knappast att ses som lugnande.
Hongkongs invånare har talat. De väntar på att man lyssnar på dem. Ett kortsiktigt beslut från Tung-regeringen kommer att få allvarliga negativa efterverkningar inte bara i Hongkong, utan för Taiwan och runt om i världen. En härskare i sitt rätta sinnestillstånd borde vara intresserad om huruvida att göra ett sådant drag inte slutligen kommer att skada snarare än att befordra de egna intressena. –DT-PS
Joseph Man Zhan är professor i kommunikation på Chinese University of Hong Kong
Översatt från: http://www.clearharmony.net/articles/200301/9704.html
http://www.dailytimes.com.pk/default.asp?page=story_19-1-2003_pg3_4
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...