När hon skickades till lägret, frågade fångarna henne häftigt om varför hon fängslats. Hon svarade med ett leende, ”För att jag övar Falun Gong.” När de hörde detta sa fångarna vänligt och förvånat ”Åh! Du är också en Falun Gong-utövare.” Sen pekade de på en kvinna som verkade vara i trettioårsåldern och mycket vänlig (senare upptäckte hon att kvinnan faktiskt var över 40 år ), ”Hon är också en Falun Gong-utövare!” Från den stunden började fångarna hela tiden att försvara dem: polisen på interneringscentret beordrade strängt ordningspersonen i cellen, Wang, att söka igenom Falun Dafa-utövarnas kläder. Wang sa till henne med hög röst att ta av sig kläderna för inspektion, men sa sedan tyst till henne: ”Var inte rädd. Jag låtsas bara. Du behöver inte ta av dig dina kläder.” På natten hade utövaren inte någonstans att sova, så fångarna pressade tillsammans frivilligt ihop sig för att lämna plats åt henne. De visade inte samma hänsyn mot de vanliga fångarna som kom in. Den natten sa Wang till Falun Dafa-utövarna: ”Om ni inte var Falun Gong-utövare, skulle vi verkligen ställa till besvär för er. En annan kvinnlig fånge som var under 20 år: ”Vi borde faktiskt ha förstått att hon var en Falun Gong-utövare. Hon log när hon kom. Bara en Falun Gong-utövare skulle kunna komma med ett leende!”
Senare sa Wang flera gånger till andra fångar, ”Jag vet inte vad Falun Gong lär ut, men jag tror att Falun Gong är bra, för alla utövarna är bra människor. Inte bara är de bra människor utan alla som övar är också friska och lyckliga. Falun Gong är verkligen mystiskt!
Sedan berättade hon för utövarna hur hon fått lära sig om Falun Gong: ”När jag först kom hit förstod jag mig inte på Falun Gong eftersom min kunskap kom från TV. Sedan kom Falun Gong-utövare på 50 år till vår cell. I början pratade jag inte med henne, jag betraktade henne bara kritiskt. Gradvis förstod jag att hon var helt annorlunda mot vad som sägs på TV; hon var en verkligt bra person! Eftersom saker är väldigt dyra här, brukar andra fångar gömma sina köpta nödvändigheter och inte låta andra använda dem. De brukar även använda andras saker i smyg, när ingen är i närheten, så att de kunde spara på sina egna. Emellertid, hon var inte sådan. Eftersom hon övar Falun Gong förstår hennes familj henne inte och hennes barn kommer heller inte och besöker henne. Hon spenderade alla sina pengar på att köpa dagliga nödvändigheter och lämnade dem framme och lät vem som helst använda dem. När det inte fanns något kvar, använde hon hellre ingenting, än lånade av andra. En gång kom en Falun Gong-utövare för att träffa henne och gav henne 50 Yuan [500 Yuan är en medelinkomst för en stadsarbetare i Kina]. Hon spenderade återigen alltihop på dagliga nödvändigheter och lämnade dem framme för allmän användning. Ingen behövde be henne att städa. Enligt reglerna i cellen ska nykomlingar städa och diska. Sedan hennes första dag slutade hon aldrig att göra detta, vare sig det var hennes tur eller inte. Hon klagade från början till slut aldrig . Vid den tidpunkten kände jag bara att hon var fantastisk. Senare kom Falun Gong-utövare en efter en och var och en av dem uppträdde lika bra. Detta har fått mig att inse att Falun Gong verkligen är bra!”
”Falun Gong är verkligen mystiskt! Innan du kom, fanns här en äldre syster vid namn Yang som var över 50 år. Hon hungerstrejkade från fösta dagen hon var här. På den 18 dagen av sin hungerstrejk, tog hon en dusch och bytte kläder. I början var vi mycket oroade och erbjöd henne hjälp, men hon insisterade på att klara sig själv. Den 22 dagen började vi oroa oss för hennes säkerhet, så vi sa till polisen att hon inte kunde röra sig och de gick med på att släppa henne. Dagen då hon släpptes, bad vi henne att låtsas att hon var svag för att undvika ytterligare kvarhållande av polisen, men hon gick ut som en normal, frisk person. Hon var den mest mystiska figur jag någonsin bevittnat i hela mitt liv: en 50 år gammal kvinna promenerar ut ur fängelset i ett sådant starkt tillstånd efter att ha hungerstrejkat i 22 dagar!”
Wang pekade på en fånge vid namn Gu och sa, ”När hon först kom hit drömde hon mardrömmar varje natt och skrek högt i sömnen. Efter det att Falun Dafa-utövare kom hit, har hon gradvis blivit av med mardrömmarna.”
Eftersom dessa fångar hade en mycket positiv bild av Falun Dafa, kunde de lätt acceptera det utövarna sa när de berättade sanningen [om Falun Gong och förföljelsen]. Guo var fängslad för att ha sålt falska cigaretter och alkohol. När en utövare berättade om principerna i Falun Gong för henne, sa hon ångerfullt, ”Om jag hade vetat detta tidigare, hade jag inte gjort så. När jag kommer ut ska jag bedriva laglig verksamhet. Jag ska inte göra olagliga saker mer. I det förflutna såg jag en person som läste Zhuan Falun [Huvudboken i Falun Gong] nära mitt hem, jag visste inte vid den tiden vad det var. När jag kommer ut ska jag gå och leta upp honom, jag vill också lära mig Falun Gong!” De följande dagarna började hon till och med lära sig de fem övningarna i Falun Gong av medutövaren.
Gu var fängslad för slagsmål. Hon berättade för en Falun Dafa-utövare att hon ofta gör irrationella saker när hon blir arg. Till exempel, en gång bråkade hon med sin make och så tog hon en kökskniv och skar sig själv i huvudet, som började blöda rikligt. När en Falun Dafa-utövare berättade för henne om principerna Sanning, Godhet, Tålamod och bad henne behandla andra och sig själv med vänlighet, sa hon, ”Jag förstår nu. Jag ska inte göra de där sakerna igen!”
Några dagar senare startade två Falun Dafa-utövare en hungerstrejk för att protestera mot förföljelsen. Från och med den andra dagen tillät inte de andra fångarna Falun Dafa-utövarna att arbeta. Ibland diskade Falun Dafa-utövarna, men när Wang såg detta sa hon åt andra att göra det och skällde dessutom på dem som hade låtit dem göra det.
På morgonen på den 4 dagen av hungerstrejken upptäckte en fånge av en händels att täckena som Falun Dafa-utövarna använde var mycket kalla. Hon sa högt, ”De har sovit en hel natt och det här täcket är fortfarande kallt som is.” Alla fångarna diskuterade sinsemellan och bestämde slutligen att be polisen att släppa Falun Gong-utövarna. De bad också att de skulle tillåta fångarna att sova tillsammans med utövarna så att de kunde värma upp dem med sin kroppsvärme.
Den dagen berättade de även för polisen att Falun Dafa-utövarna inte hade ätit eller druckit någonting under en vecka och att deras kroppar därför var iskalla. Interneringscentret gav ingen respons. Nästa morgon gick de för att träffa polisen igen och blev rejält utskällda. De fortsatte på eftermiddagen men kunde fortfarande inte få polisen att ändra sig. Men de gav inte upp och diskuterade frågan på natten och bestämde slutligen: ”Vi ska fortsätta att fråga imorgon.” Den tredje dagen började de ropa på poliserna och gjorde det känt i hela byggnaden att två Falun Dafa-utövare hade hungerstrejkat i mer än 10 dagar och inte kunde röra sig. Klockan fem på kvällen den dagen, släpptes de två Falun Dafa-utövarna.
Översatt från:
http://clearharmony.net/articles/200302/10150.html
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...