En legend om ilska

Det var en gång en Gud som när han såg hur människorna hade vänt sig bort från sina onda gärningar ändrade sitt sinne angående den katastrof som han förberett och tog bort den oundvikliga katastrofen så att den inte drabbade dem.

En man som var invånare i detta forntida land var inte lycklig över denna vändning som saker tagit. Eftersom han kände sig ångerfull över sina förra missgärningar så förväntade han sig att bli straffad. Han talade arg till Guden och sade till honom att han inte var nöjd med hur detta hade utvecklats och att han hellre ville dö än att fortsätta leva, som ett straff för hans förra överträdelser. Denne man tillerkände samtidigt att denne Gud var långsam med att döma, långsam till att utmäta straff och oändligt tålmodig och tolerant.

Guden sade vänligt till honom,
–Har du rätt att bli arg?

Mannen gick sin väg bort från Guden, ut på landet, gjorde i ordning ett skydd och väntade.

Guden tyckte synd om honom då det var så hett. Utifrån medkänsla gjorde han så att en buske började växa precis där för att ge mannen skydd och skugga och lindra hans besvärligheter. Mannen var glad över busken, gjorde sig hemmastadd och lade sig att sova.

I gryningen nästa morgon gjorde Guden så att en mask attackerade busken och den började vissna ner. När solen steg upp vaknade mannen och såg att busken var döende. Mannen skällde argt på busken för att den vissnade och var döende och skakade sin näve mot himlen. Solen gassade ner på mannen och fick honom att känna sig rätt så illa till mods. En kvav vind blåste upp och fick honom att lida så mycket att han bad Guden om att få dö på fläcken hellre än att utstå lidandet.

Guden sade vänligt till honom.
– Är det rätt av dig att bli arg på busken? Du gjorde ingenting för att denna buske skulle växa, men busken gav dig välbefinnande. Busken växte på natten och dog på morgonen utan din förskyllan. Tycker du att det är rätt av en Gud att engagera sig i bara en arg människa när det är så många andra som behöver honom, som aldrig blir arg på sin Gud utan bara visar honom sin vördnad, tacksamhet och lovpris?

Mannens samvete vaknade plötsligt, han skämdes, tackade Guden för tillrättavisningen och gjorde ett löfte till sig själv och Guden om att bli en god människa och hålla sina känslor under kontroll.


Översatt från http://clearharmony.net/articles/200302/10198.html