För tjugo år sedan hade ettbarns-policyn fullständigt införts i Kina. Som ett resultat blev frågan om man bar en pojke eller en flicka snabbt mycket känslig och var även av stor praktisk betydelse. På min arbetsplats gifte sig en kvinna mycket sent. Då hennes man var den enda mannen i familjen så ville hon ha en pojke som kunde föra familjenamnet vidare. Så fort hon blev gravid så sökte hon upp den äldre journalisten och bad honom att ta pulsen på henne för att se ifall det var en pojke eller en flicka. På den tiden tvivlade jag på att man skulle kunna avgöra en sådan sak genom att ta pulsen på någon. Efter ett par minuter förklarade journalisten för henne att fostret var en pojke. Efter flera månader så födde kvinnan och var mycket glad över sin nyfödda pojke. En dag frågade jag fundersamt den gamla journalisten Hur kunde du tala om ifall fostret var en pojke eller en flicka så tidigt under graviditeten? Journalisten svarade lugnt Det är mycket enkelt, manligt är Yang och kvinnligt är Yin. Om en kvinnas puls beter sig som en mans så blir det en pojke, annars blir det en flicka. Det är väldigt exakt, så att känna på pulsen är en väldigt bra metod för att avgöra om det är en pojke eller en flicka.
Jag blev ganska imponerad. Medan andra var tvungna att gå till sjukhus för att genomgå olika test så kunde han klart tala om svaret bara genom att känna på kvinnans puls. Men jag tänkte aldrig på hur många djupa teorier som låg bakom denna enkla pulsundersökning. Senare så gifte jag mig och blev gravid. Jag brydde mig inte om ifall det var en pojke eller en flicka, jag tänkte att det skulle bli en överraskning längre fram. Oväntat blev det så att jag var tvungen att vänta länge mellan varje undersökning som gjordes under min graviditet och jag blev allt mer uttråkad under undersökningarna. En dag under en ultraljudsundersökning frågade jag doktorn om han försökte se om det var en pojke eller en flicka. Doktorns svar förvånade mig. Han sa att ibland var det svårt att se med hjälp av ultraljudet. I vilket fall så var det inte alltid som det stämde. Som förväntat så tittade han på bilden från ultraljudet länge men kunde ändå inte avgöra om det var en pojke eller en flicka. Han sa att fostret var mycket stort men barnets ben hindrade honom från att se könet. Senare när det började närma sig den dagen då jag skulle föda så var det fortfarande svårt att se vilket kön barnet hade, på grund av fostrets position.
Men jag tvekade fortfarande inte på den västerländska medicinens skicklighet. Jag tvekade inte det minsta på den västerländska medicinen innan jag hade följande upplevelse. Faktiskt så är historien enkel. En dag så födde den västerländska kvinnan som jag delade rum med en pojke. Efter att ha lugnat ner sig från den första upphetsningen så sa paret till mig lite besviket Det är synd att vi förberedde så många saker för en flicka. Varje gång efter ultraljudsundersökningen så sa doktorn att det var en flicka, så vi hade redan gett barnet ett flicknamn. När hon sa det så blev jag konfunderad. Med en sådan avancerad utrustning så misslyckades de ändå med att könsbestämma barnet. Den gamla journalistens metod verkade vara mycket effektivare, även om han inte hade fått någon speciell träning.
Idag när jag läste om Falun-symbolen, föreläsning fem i Falun Gong-boken Zhuan Falun, angående Qi (essentiell energi) av Yin och Yang i Tai chi-teorin så tänkte jag på historien då den gamla journalisten kunde bestämma könet på ett ofött barn bara genom att känna på mammans puls. Jag fann att det inte var så mystiskt som jag först trodde. En pojke har rent Yangqi medan en flicka har rent Yinqi. Då ett befruktat ägg blir ett manligt foster i moderns livmoder så kommer Yangqi att visas på den gravida moderns puls. Vilket kommer att vara fullständigt olik det rena Yinqi som moderns puls annars skulle uppvisa. Därför så visar Yangqi i den gravida moderns puls att fostret är manligt. Medan ett kvinnligt foster skulle uppvisa Yinqi, och den gravida kvinnans puls skulle fortsätta att visa Yin. Då är naturligtvis fostret kvinnligt.
För tvåtusen år sedan så kunde Hua Tuo (En välkänd kinesisk doktor) se en tumör i Cao Caos hjärna utan att använda någon som helst utrustning. Han vågade till och med utföra en operation och öppna Cao Caos huvud för att ta bort den. Den äldre journalisten på min forna arbetsplats hade bara lärt sig några trick på sin fritid. Men han kunde ändå bestämma könet på ett foster under det tidigaste skedet i graviditeten endast med hjälp av sina fingrar, medan västerländsk medicin än idag inte säkert kan bestämma könet på ett foster. Är inte den äldre mannens sätt att könsbestämma mer avancerat? Kanske borde vi tänka över det här noggrant. Ska vi bara strunta i kinesisk kultur, eller borde vi på nytt undersöka den forntida kinesiska civilisationen och kulturen? Är vi förhäxade av ett litet föremål utan att kunna se skattkistan framför oss? Är det möjligt att vi tittar långt borta och struntar i det som befinner sig precis framför oss, eller ännu värre, missar en underbar och helig skatt i den mänskliga världen?
Översatt från: http://clearharmony.net/articles/200305/12801.html
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.