Mitt namn är Connie Chipkar. Jag är 61 år gammal och har utövat Falun Gong i fyra år. Min son Joel Chipkar for till Beijing i november förra året... Han kom hem med en film han tagit på Himmelska Fridens Torg. Jag inspirerades av detta och har deltagit i en Falun Dafa Truth Walk genom norra Kanada, Europa; Portugal och Turkiet för att vädja om frisläppandet av de förföljda Falun Gong-utövarna i Kina. Det positiva gensvaret från marschen fyllde mig och jag ville ta stödet, uppmuntrandet och lyckönskningarna jag fått med mig till Kina, för att visa att vi bryr oss om dem.
Jag kom så fram till Kina och Himmelska Fridens Torg. Vädret var varmt och det myllrade av människor. Solen sken och jag tyckte att jag befan mig i ett mycket stort ”rum”. Människor ville att jag stod bredvid dem för fotografering och dussintals barn ville ha min autograf. Klockan var 13.30 och jag hade planerat att vänta tills klockan var 14.00, då jag visste att det skulle komma andra människor med banderoller. Jag var dock lite bekymrad över att barnen skulle hamna mitt uppe i något, så jag samlade mig och tog av mig rocken. Under, hade jag sytt fast en banderoll som löd, ”Falun Dafa Truth Walk” på framsidan och ”SOS” på baksidan. Under tiden jag gjorde detta byttes vakterna av. Jag sjöng Falun Dafa-sången och kunde känna ett helt hav av människor som iakttog mig. På en lång stund hände ingenting. Civilklädda poliser kom emot mig, ”Oh, Falun Dafa!” sade han och tog tag i min arm. Han började dra iväg med mig emot Fredsmonumentet, medan en annan polis började dra banderollen av mina kläder. Detta tog dem en tid att göra, så under tiden sjöng jag Falun Dafa-sången och människorna tittade förundrat på mig. De drog mig runtomkring för att hitta en polisbuss. En ung vakt i en stor grön rock var uppenbart förvirrad. Barnen och folksamlingarna med kinesiska människor tittade på. Jag sjöng fortfarande Falun Dafa Hao (Falun Dafa är bra). Polismännen försökte att hålla nere mina armar, men de svävade i luften och jag fortsatte att sjunga. Poliserna var frustrerade och de knuffade mig bryskt in i transportbilen och jag gjorde mig lite illa i ett knä. Jag hade förberett mig för fysiska övergrepp, men det förekom inte mycket.
Polisen körde zicksack genom torget och fick göra en sväng för att undgå en kvinna som tog bilder med en stor kamera. De tog presskortet från henne. De tog mig till polissstationen på Himmelska Fridens Torg, det var fortfarande inget våld […] jag fick sitta i ett väntutrymme med blå stolar och med 10 polismän omkring mig. De frågade om jag talade kinesiska och jag sade de enkla fraser jag lärt under Falun Dafa Truth March, som Falun Dafa Hao. De hade svårt att förstå min “dialekt”. Sedan tog de ett flertal foton av mig och lade min banderoll på golvet för att ta ett foto på på den också. Jag sade, "NEJ, NI FÅR TA UPP DEN OM NI SKA TA ETT FOTO!" De tog kortet med banderollen på bordet. De försökte länge att läsa texten på den som var skriven på engelska.
Jag blev sedan eskorterad till mitt hotell för att jag skulle få hämta mitt bagage. Hotellpersonalen var besvärad på grund av att jag hade polisen med mig, jag sade Falun Dafa Hao till dem och de verkade lite “rädda” för mig. Efter att jag samlat ihop mitt bagage kördes jag genom en fattig del av Beijing och togs till en stor polisstation. Jag fick sitta vid ett stort bord och erbjöds mat och dryck. Jag svarade att jag samtidigt som mina medutövare förföljdes i Kina, av medkänsla inte kunde äta eller dricka. De började att ställa frågor - jag tror att de var ifrån Säkerhetsbyrån. Jag sa “om ni tänker ställa frågor så behöver jag en internationell advokat, då jag är under arrest, annars får ni möjlighet att lura mig då jag inte vet vad ni säger”. De sade till mig att jag inte var arresterad så det hade ingen betydelse. Jag läste med Zhuan Falun [huvudboken i Falun Gong] under bordet medan de bestämde om vad de skulle göra.
Sedan började en kvinnlig polis att tala med mig på engelska. Hon talde på ett mjukt sätt för att vilseleda mig. Hon sade, “jag vill bara säga ett par saker, inte för att övertyga dig utan för att tala om vilka brott du har begått i Kina - du har brutit mot lagen och precis som det är i Kanada så måste du bestraffas”. Om du talar om kriminella så är det nog med en innefattning av Falun Dafa och jag har inget att säga. Så hon fortsatte att försöka prata med mig om Kanada och frågade om mina söner. Jag kände att hon försökte fördunkla mig med sin manipulation (jag blev inte förrän nästa dag medveten om att jag blivit hemligt videofilmad under hela tiden på polisstationen).
Efter det så kördes jag till ett hotellrum i en polisinrättning där jag tillbringade natten. Där var två vakter med mig hela tiden. Den kvinnliga vakten följde även med mig när jag skulle gå på toaletten. Jag var tilläts ingen avskildhet. Polisen som vaktade mig satt och tittade på TV hela natten. Vid varje program som smutsade ner Falun Gong eller som visade lögner om “självbränningen” försökte de säga till mig att detta var sant. Jag sade “er regerings video visar lögnerna om “självbränningen”, det framgår tydligt om ni sätter ned hastigheten på uppspelningen att kvinnan blir slagen i huvudet. Grupper för Mänskliga Rättigheter som t ex Amnesty vet vad som pågår i Kina. Människorätts-advokater undersöker om att föra fram dessa brott”. Efter detta så lyckades jag läsa Zhuan Falun hela natten. […] Jag sov i 1½ timme för att återhämta mig. Jag talade om de rättsliga processerna mot de människor som förföljer Falun Gong-utövare. Nästa dag körde poliserna mig runt, runt, jag tror att de försökte desorientera mig. Slutligen togs jag till Beijings flygplats och eskorterades in i ett flyplan med destination Venedig. Planet mellanlandade på Heathrow och jag fick ett meddelande från min son med en önskan om att jag skulle ta ett plan till Kanada. På gate 3 på flygplatsen möttes jag av en reporter och ett filmteam på fyra personer och de gick med mig genom hallen. Reportern frågade mig om ett citat, på vilket jag direkt svarade “de (syftande på den kinesiska regeringen) är mästare på bedrägeri och manipulation”.
Till sist möttes jag av tre utövare från England som hjälpte mig med bagaget och att ringa min son i Kanada som var orolig för mig och som fick mig att ta ett plan till Kanada som avgick kl 21.
Den 24 januari 2002
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...