En medutövare ringde mig för att diskutera hur Fa-upprätande utövare kan göra bättre under denna speciella historiska period. Innan vi lade på tackade jag henne uppriktigt. Oväntat lade hon inte på. Hon sa, du behöver inte vara så hövlig mot mig. Varför ska du tacka mig? Detta är någonting alla utövare bör göra. Jag var mycket rörd och sa till henne, jag har verkligen tackat dig uppriktigt. Kanske var det inte så att jag är speciellt tacksam för hur några andra personer har hjälpt mig, utan mest tacksam mot Dafa som samlat alla dessa människor som annars inte skulle känna varandra. Vi hjälper alla varandra, vilket i sin tur hjälper oss att bli mer generösa och osjälviska. Detta är verkligen rörande."
Vissa utövare säger aldrig nej till andra när de tillfrågas om att hjälpa till med Dafa-relaterat arbete. Oavsett hur upptagna de är finner de tid att göra det. Dessutom är de vanligen förmögna att göra det mycket bra. De säger när andra ber mig om hjälp, då är det när de behöver det mest, annars skulle de inte ha bett mig. Så hur kan jag neka dem vid ett sådant kritiskt läge? Närhelst jag hör detta blir jag mycket berörd. Detta uppmuntrar mig att ännu mer värdesätta denna ytterst sällsynta möjlighet att vara en Fa-upprätande utövare.
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.