Många lyckosamma sammanträffanden hjälper de svenska utövarna i Portugal - Del 2

Torsdagen den 7 februari 2002

Den andra veckan i Portugal var vi med om underbara sammanträffanden

Tisdagen var vår första dag i Portugal och vi letade efter ett ställe där vi kunde introducera Falun Gong. Efter att vi letat ett tag så hittade vi äntligen ett välkänt gym. Vanligtvis hyr de inte ut gymmet till andra men de gjorde ett undantag för oss. Så vi bokade tisdag och onsdag kväll veckan därpå och gjorde 4000 informationsblad.

Nästkommande söndag gjorde tidningen Correio da Manha en intervju med oss vid Torre de Belém. Länk: http://www.correiomanha.pt/showNews.php?id=25264. Denna artikel var med i måndagstidningen.

På tisdagens introduktion var det fler än 25 människor där. Allt gick väldigt bra och vi förstod att många hade kommit på grund av tidningsartikeln. Det fanns också några där som inte prövade på övningarna. Senare fick vi veta att den ena var en radioreporter och hon intervjuade mamman till den portugisiske utövaren som vi av en händelse hade träffat på gatan när vi delade ut informationsblad. Denna mamma, som fortfarande betraktade sig själv som nybörjare, var mycket förvånad över sig själv, men hur som helst, hon var glad att hon kunde hjälpa till. Hon hjälpte också till som tolk när vi lärde ut rörelserna och hon gjorde det väldigt bra. Den andra kvinnan som väntade, var en forskare som hade hållit föredrag om Falun Gong vid Fakulteten för Politisk Vetenskap en vecka tidigare. En av oss hade av en händelse fått veta detta, vi ville träffa henne men hade fortfarande inte haft möjligheten att kontakta henne och så var hon där och ville träffa oss. Alla verkade mycket glada. En man sade efteråt att han aldrig brukade läsa just denna tidning, men den dagen gjorde han det och det var därför han var där.

Nästa dag var det likadant. Vi var återigen fler än 25 människor, men denna gången fanns stora kameror på plats och många människor stod vid sidan om de 25 som lärde sig övningarna. Vi fick veta att de var från TV-stationen RTP. Denna TV-station är statsägd och en av de största i landet. De hade också läst artikeln i tidningen och hade ringt direkt till gymmet för att få tillstånd att komma. Vi frågade människorna som var där om det var okey att TV gjorde ett reportage om oss och att vara med i TV. Alla samtyckte. Den portugisiske utövaren blev intervjuad medan vi övade. Senare fick vi veta att det sändes direkt och att 4 miljoner portugiser hade sett oss. Reportern frågade varför denna metod förföljdes i Kina. Efteråt ringde den portugisiske utövarens vänner honom och sa, att om detta var vad han övade så vill de också lära sig.

Under dessa två dagar bestämde de portugisiska utövarna att de fortsättningsvis ville öva på söndagarna vid Torre de Belém. Efter vi hade kommit hem, skickade de ett meddelande om att de var ca 20 personer vid övningsplatsen.

När det gäller kineser, så träffade vi på en hel del av dem på gatan och vi fortsatte med att förklara sanningen för dem. En dag kom en av dem tillbaka till oss efter att vi hade lämnat honom material. Han frågade oss om det var vi som hade delat ut materialet klockan 3 på morgonen till hundratals kineser. Han sade att några av hans vänner och han själv inte fick något eftersom allt till sist tog slut, så vi gav honom mer informationsmaterial till hans vänner och han tog tacksamt emot detta. Vi fick också många positiva responser.

Vi kom att tänka på alla informationsblad som vi hade delat ut under veckan. Det var inte många som kom till introduktionen, men en dag berättade utövaren som hade sitt telefonnummer på bladen, att det fungerade. Många hade ringt för att få veta mer om övningsplatserna. Telefonnumret fanns inte med i tidningsartikeln.

Det var också några frivilligorganisationer och företag som vi ville komma i kontakt med medan vi var där, men några av dem hade vi inte lyckats få kontakt med. Innan vi lämnade Portugal ville den portugisiske utövaren veta vad han kunde göra efter att vi hade åkt. Medan vi pratade om dessa kontakter sa han att den personen kände han vid det företaget och den vid ett annat osv. och vi förstod att han hade ett brett kontaktnät. Han hade också kontakt med just den journalist som vi ville komma i kontakt med. Skall vi nämna att vi inte hade kunnat lämna dessa uppgifter till en bättre person än honom? Vi visste också att han hade förklarat sanningen på egen hand innan vi kom till Portugal.

Vi kände att vårt hjärta var i Dafa (den universella lagen) och att Dafa ledde oss dit vi skulle. Ingenting verkade vara svårt och allt gick väldig smidigt. Vi var säkra på att nyckeln till att allt gick så väl var vår beslutsamhet att varje dag studera Fa (studera de universella principerna som står i Falun Dafa-litteraturen), och då blev vägen framför oss alltid upprätt och full av förundran.