Zhao Mings tal vid Stockholms internationella konferens "Genocide in the New Era" (Foto)

Jag heter Zhao Ming. Jag kommer ursprungligen från Kina, men är nu statslös med uppehållstillstånd som flykting på Irland. Jag studerar fortfarande. Som Falun Gong-utövare förföljdes jag på ett kinesiskt arbetsläger i nästan två år. Med hjälp av ihärdiga insatser från godhjärtade människor, människorättsorganisationer och den irländska regeringen, släpptes jag i mars 2002. Jag hade lyckan att bli räddad och frisläppt. Idag talar jag inte bara för min egen del utan för de miljontals Falun Gong-utövare som utsätts för förföljelse i Kina. Jag skulle vilja dela med mig av det jag personligen utsattes för på Kinas arbetsläger.

En gång ville polisvakterna att fångarna på Haidian District Detention Centre i Peking, skulle tvångsmata mig när jag hungerstrejkade. En av fångarna höll för näsan på mig, samtidigt som en annan fånge hällde flytande föda i min mun. Jag försökte att få luft genom att vrida bort huvudet, men de höll det fast stenhårt mellan sig. När jag öppnade munnen för att ta ett andetag, satte de in en tandborste för att bända upp käkarna och hällde sedan snabbt ner vätskan. Jag kunde inte andas eftersom jag fick mat både i mat- och luftstrupen. Efteråt hade jag en förskräcklig hosta och det gjorde ont i lungorna i flera dagar. Handlandet är livsfarligt. I flera av fallen som återges på våra webbsajter, har utövare torterats till döds på det här sättet.

Många utövare på arbetslägren torterades till sådan grad att de förlorade förståndet. Under det kinesiska nyåret 2002, kom en sektionschef från "Pekings Byrå för Arbetsläger" till mig på arbetslägret Tuan He. Hans förnamn var Luo och han sa väl egentligen inget särskilt förutom en sak, "Jag hoppas att du kommer att sluta som Wu Jun." Wu Jun var en Falun Gong-utövare som hade torterats till dess han förlorade förståndet. Några utövare hade berättat för mig att de sett Wu Jun slicka upp spott från marken. En annan utövare berättade att några förövare hade utnyttjat Wu Jun sexuellt. Nu ville sektionschefen hota mig genom att direkt hänvisa till Wu Jun. Jag visste att de förr eller senare skulle börja att tortera mig.

Ungefär två veckor innan det att den ett år och tio månader utdragna vistelsen på arbetslägret skulle ta slut, började de. Först fick jag inte sova på 48 timmar. Sedan bad polisen mig ovanligt nog att titta på TV på kvällen till dygn två. Under tiden jag satt och tittade, rusade han plötsligt tillbaka in i rummet, knuffade och drog ut mig i korridoren och till poliskontoret. När jag kom in på kontoret såg jag en "brits" på golvet och det låg några tygremsor på den. Det stod fem polismän i rummet, tre av dem var arbetslägrets sektionschefer. Jag visste att de skulle börja tortera mig med elektriska batonger. De ville att jag skulle ta avstånd från Falun Gong. Jag vägrade. Då lade de mig på britsen och började att binda fast mig så att inte min kropp skulle dra ihop sig i spasm när de gav mig elchockerna. De band fast fotlederna, låren, överkroppen och armarna med tygremsorna och slutligen band de för munnen på mig. Sedan ville de återigen att jag skulle ta avstånd från Falun Gong. Jag vägrade. Då tog en polis fram en bunt elektriska batonger, som var ungefär 0.5m långa och delade ut dem till de andra. De gav mig elchocker simultant. Min kropp skakade våldsamt och okontrollerat. Jag hörde ljudet av elektriska gnistor. En polisvakt höll en batong i vardera handen och började att ge elchocker över min bröstkorg. Han rörde de två batongerna i cirklar parallellt över kroppen och gav mig elchocker med metallindningen på batongen. Dessa elchocker gjorde att min andhämtning blev snabbare. Strupen kändes torr och nästan brinnande. Samtidigt som de gav elchocker pressade de mig att ta avstånd från min övertygelse. Jag var tyst och andades djupt och snabbt. Jag försökte mitt bästa att hålla ut. Plötsligt fick jag kramper i ett av benen, smärtan var oerhörd. Jag kunde inte tänka rationellt längre. Jag gick i det ögonblicket med på att skriva under deras krav.

Dagarna efteråt kunde jag inte sova. Jag vaknade ofta upp mitt i natten. Det kändes som om jag nästan blev tokig. Jag ville ju egentligen överhuvudtaget inte göra det jag hade gjort. Det slutade inte heller med detta. Efter ett tag kom poliserna med en journalist från CCTV för att göra en intervju. Den kvinnliga journalisten hade gjort en mängd program som förtalade Falun Gong. Faktiskt hade hon gjort en intervju med mig tidigare, då hade hon låtsats att vara stödjande till Falun Gong och intresserad av vad jag erfarit och fått ut av övningsmetoden. Hennes verkliga syfte var egentligen att ta foton av mig på arbetslägret så att de kunde använda dessa för att lura omvärlden och tala om hur bra jag hade det och att jag inte alls torterades. Denna gång som hon intervjuade mig var hon inte alls vänlig. Hennes ansikte såg mörkt och ondskefullt ut i det dunkla rummet. Hon höll i pappret som jag skrivit under och frågade: "Vad tycker du nu om Falun Gong?" Jag var väl medveten om att det jag sa till hennes fördel skulle finnas med i sändningarna över Kina och lura över en miljard människor. Jag skulle absolut inte göra det. Jag samlade allt mitt mod och rationella tänkande och svarade på hennes frågor genom att upprepa,"jag har inget att säga." Kanske var det på grund av de stora internationella påtryckningarna som de slutade att tortera mig.

När jag några dagar senare lämnade arbetslägret kände jag varken glädje, hopp eller lättnad. De hade dödat min själ. Jag var inte fri. Jag förföljdes av hemliga agenter varje dag efter min frigivning.

Några av de folkmord som nämnts under historien har alla inriktat sig på att utrota en ras. Det pågående folkmordet av Falun Gong-utövare i Kina riktar in sig på att eliminera en andlig utövning. Polisvakterna torterar oss Falun Gong-utövare för att vi skall ta avstånd från Falun Gong. Under de dryga 20 månader i fångenskap, flyttades jag fram och tillbaka mellan två städer, tre fångläger, två arbetsläger, tre polisstationer och en rehabiliteringsenhet för missbrukare. Upprepat försökte jag att vädja till dem med högre poster att lyssna till klagomålen på överträdelserna som begicks av polisvakter och fångar, men jag förstod så småningom att kränkningarna hade planerats, uppviglats och godkänts av ledningen. Förföljelsen av Falun Gong genomdrivs av polisen i hela landet. Det som pågår faller under "Den internationella Konventionen mot Folkmord". Idag överstiger de bekräftade dödsfallen under förföljelsen 800. Antalet dödsfall är inte uppe i miljontals ännu, men alla tecken som återfunnits i de folkmord som nämnts under historien är manifesterade under förföljelsen av Falun Gong:

• Policyn att rikta in sig på en specifik målgrupp kommer från topparna inom regeringen


• Alla regeringsnivåer, hela det polisiära systemet och säkerhetspolisen har uppmanats att genomdriva förföljelsen


• Ett stort antal oskyldiga människor utsätts för förföljelsen


• Den statligt styrda propagandamaskineriet används för att skapa hat och misstro bland människorna, tystnad hos världssamfundet samt rättfärdiga förföljelsen


• De mest avskyvärda brott har inträffat såsom våldtäkt, tortyr, missbruk av psykofarmaka, mord etc.


• Det finns ingen möjlighet att söka rättvisa eller att reglera ohyggligheterna via något rättssystem inom landet

Om det inte hade funnits motstånd eller ett exponerande bland Falun Gong-utövarna och ett intresse hos världssamfundet, hade en stor förintelse inträffat mycket tidigare under den här förföljelsen. Jag tror inte ens att vi skall ta upp det för diskussion. Nu finns det redan ett pågående folkmord som vi kan identifiera. Vad vi behöver diskutera är hur vi skall gå till väga. Det är dags att agera!

Jag tror att den här konferensen "Genocide in the New Era" är ganska historisk. För första gången samlas de advokater som driver rättsprocesser mot kinesiska förövare runt om i världen för att diskutera den här frågan. Jag har stått som målsägare i flera av fallen. Jag vill ta det här tillfället att tacka mina advokater. Ni hjälper inte bara mig och de andra målsägarna, ni upprätthåller även en rättvisa för de miljontals Falun Gong-utövare som förföljs i Kina. Jag har förståelse för att det finns en del rättstekniska problem, men jag tror att den dagen kommer då vi ser den kinesiske diktatorn Jiang Zemin, upphovsmannen till förföljelsen av Falun Gong, inför rätta vid en kinesisk domstol. Den dagen, kommer människor att anse att det ni gör idag är värdefullt, mycket värdefullt.

Tack.

Zhao Ming
28 januari 2004