Vad har kommunistpartiet tillfört det kinesiska folket?

Jag tillägnar denna artikel alla mina kinesiska landsmän

1. Min utbildning

Jag föddes under den Stora kulturrevolutionen. Den var över då jag började grundskolan. Jag kommer ihåg att över dörren på en statsägd mataffär nära vårt hem stod det, "Återupprättar vårt fokus på den ekonomiska utvecklingen." Då jag bara var en liten pojke visste jag inte att detta var ett tecken på en enorm utveckling i Folkrepubliken Kinas historia. Därefter började nationens policy förändras och den politiska kampen tonades ner. Studenter fick helt nya möjligheter till utbildning än den tidigare "reformeringen" som ägde rum i bergen och på landsbygden. Mina föräldrar sa ofta till mig att vi var den lyckligaste generationen eftersom vi var födda efter de nya reformerna och landets öppnande. Dessutom kunde man nu tjäna pengar efter egen förmåga och kunde till och med åka utomlands för att studera. Jag tyckte också att vi tillhörde den lyckligaste generationen.

Mina föräldrar och bröder studerade vetenskap och ingenjörskonst som huvudämne, vilket jag också gjorde. Jag kom in på den mest prestigefyllda seniorhögskolan och det mest prestigefyllda universitetet för teknologi i min provins efter att ha klarat en ingångsexamination. Efter examen arbetade jag för ett högteknologiskt företag. Läxan från den Stora kulturrevolutionen hade gjort att kineserna tröttnat på politik. Apropå generationen som föddes efter den Stora kulturrevolutionen, vad de hade i sitt sinne var att få kunskap och tjäna pengar för att leva ett lyckligt liv. Så jag brydde mig inte om politik överhuvudtaget.

Båda mina föräldrar är intellektuella. Min far var professor och min mor en ingenjör. I Kina tillhörde mina föräldrar också den lyckliga generationen. Eftersom de var yngre än de äldre intellektuella, vars liv vändes upp och ner under den Stora kulturrevolutionen, var de förskonade. Men de kom innan de intellektuella vars utbildning hindrades av den Stora kulturrevolutionen. När den Stora kulturrevolutionen började, hade de tagit universitetsexamen. Därför fördes de inte till bergen eller landet för att bli reformerade. Under den Stora kulturrevolutionen var de engagerade i politiska studier. Enligt min åsikt utförde mina föräldrar den största prestationen genom att de framgångsrikt uppfostrade upp sina barn. Efter genomförandet av politiska reformer och öppenhet, hade alla deras barn växt upp och deras liv var ganska behagligt. De var nöjda med sina liv och uppskattade det kinesiska kommunistpartiet väldigt mycket. Enligt min åsikt var det synd om dem eftersom de aldrig hade fått möjlighet att tänka självständigt, att välja sin egen övertygelse och de märkte inte ens att deras liv hade förvrängts. Om någon i Kina vill förskonas från förföljelse måste han absolut böja sig efter politiska riktlinjer och propaganda från det kinesiska kommunistpartiet.

Jag var en mönsterstudent som utbildades under det kinesiska kommunistpartiets utbildningssystem. Jag gick med i kommunistpartiets ungdomsförening för många år sedan. När jag var en seniorstudent, var jag sekreterare för min årskurs. Efter examen arbetade jag hårt för ett statligt företag i fem år. Innan 1989 trodde jag uppriktigt på kommunismen och betraktade kommunistsamhället som det bästa samhället. När jag var förstaårsstudent handlade den första terminens slutliga examen om ämnet "kinesisk revolutionshistoria", som bestod av en frågeställning och att skriva en uppsats. Jag kommer fortfarande tydligt ihåg att jag vann det enda specialpriset för min årskurs, på grund av att jag i uppsatsen nämnde att socialism var den mest välutvecklade formen av ett samhälle. Nu inser jag slutligen att kunskapen, synen på omvärlden och attityden i livet som en student kan lära sig i skolorna i Kina, inte är någonting annat än vad som ryms i det kinesiska kommunistpartiet ideologi. Eftersom den Stora kulturrevolutionen har utrotat andra tankar och kulturer, hade människor inte tillgång till någonting från världen utanför. Stereotypen för det kinesiska folket för flera generationer efter grundandet av Folkrepubliken Kina, formades under det kinesiska kommunistpartiets strikta propaganda. Människor tränades att vara likgiltiga inför politik. I själva verket är alla kineser en manifestation av det kinesiska kommunistpartiets politiska ideologi.

Jag vet också att den Stora kulturrevolutionen förde med sig hårda tider för kineserna av den generationen. År 1980 var det mesta inom kinesisk litteratur en sorglig reflektion av den Stora kulturrevolutionen. Jag har emellertid aldrig dömt det kinesiska kommunistpartiet.

Människor i min generation var trötta på politik och ville ta avstånd från det. Till min bestörtning förföljdes jag tidigt 1999 och fängslades i ett tvångsarbetsläger i nästan två år, enbart på grund av att jag utövade Falun Gong. Jag har emellertid aldrig tänkt på att utmana det kinesiska kommunistpartiet. Vad jag gjorde var enbart att välja min egen livsväg och jag ville åtnjuta den grundläggande mänskliga rättigheten att utöva qigong. I det avseendet fick människor i Kina inte använda sin fria vilja och välja sin egen livsväg. Efter att ha lämnat Kina frågar västerlänningar mig gång på gång: "Varför förföljer den kinesiska regeringen Falun Gong?" Jag har sålunda inget val än att fundera över några av dessa saker, att titta tillbaka på mina föräldrars och mitt liv i det förflutna och begrunda kinesisk historia. Under processen har jag gradvist insett hur det kinesiska kommunistpartiet var.

Orsaken till att jag avslöjar dessa saker har varken politiska motiv eller avsikter att störta den kinesiska kommunistregimen. Nu för tiden tror ingen, inklusive partiets ledning, på teorierna som kommer från det kinesiska kommunistpartiet. Det är helt enkelt så att jag märkte att det kinesiska kommunistpartiets propaganda resulterar i att den mänskliga naturen förvrängs. Vad som är än värre är att människor har blivit verktyg för att skada varandra. Jag skulle också vilja klargöra här att det jag nämner här är bara mina egna reflexioner, baserade på egna personliga erfarenheter i förföljelsen och det är inte liktydigt med Falun Gongs synpunkter.

2. "4 juni-incidenten":

Enligt mitt synsätt var "4 juni-incidenten" 1989 den enda storskaliga brutala förföljelsen som satts igång av det kinesiska kommunistpartiet, innan förföljelsen mot Falun Gong började.

Jag var en förstaårsstudent vid Qinghua Universitet det året. Innan jag började träna Falun Gong, var min hälsa väldigt dålig. Fastän jag tog hand om mig själv väldigt omsorgsfullt, led jag ändå av flera sjukdomar. I slutet av min första termin på Qinghua Universitet var jag väldigt sjuk. Jag lades in på sjukhus med en akut hepatit. När den andra terminen började kunde jag inte vara med på gymnastiklektionerna. Beträffande övriga lektioner, kunde jag knappt hänga med de andra.

Efter att Hu Yaobang dog, visade sig minnesaktiviteten vara en storskalig anti-byråkratisk protest och anti-korruptionsdemonstration. Med allt fler studenters deltagande och stöd från lärare, stängde många universitet. Jag deltog också i demonstrationen och åkte till Himmelska Fridens Torg. Eftersom min hälsa inte var så bra, deltog jag inte i den här sortens aktiviteter så ofta.

Det som studenterna vädjade om på den tiden, var väldigt anspråkslöst och borde inte ha kritiserats. Alla medborgare som var trötta på den korrupta byråkratin var självklart på studenternas sida och önskade att de skulle fortsätta. Det är inte rätt att säga att man utnyttjade studenterna. Demonstrationen stöddes vida omkring av alla samhällsklasser och fick många bidrag. Vidare fortgick demonstrationen väldigt fridfullt från början till slut. Efter vad jag kommer ihåg, hamnade jag och några andra studenter på efterkälken en dag när vi marscherade vid Tong-er-huan. Många stod vid vägkanten intill bostadsområdet för att titta på demonstrationen. Några applåderade för att stödja oss. Andra nickade med sina huvuden för att visa sitt samtycke. En kvinna och hennes 4- eller 5-åriga dotter höll en tekanna och en skål med vatten som de gav till studenterna. De som var törstiga kunde stanna för att dricka lite vatten. Fast hon inte sa något, kunde vi ändå känna hennes stöd och välsignelse. På torget fick vi två flaskor läskedryck av några andra. En del köpte kartonger med dricka och gav dem till oss utan att säga ett ord. Alla Pekings medborgares hjärtan var tätt sammanbundna, likt tråden på ett rep. Därefter förenade sig studenter från andra provinser med oss och stannade på Himmelska Fridens Torg. Tälten de satte upp, syntes över hela torget. Antalet studenter uppgick till över 100000.

Från regeringens sida sa man ingenting under en lång period, efter att Zhao Ziyang åkt till torget för att se vad som pågick. Studenterna stannade på torget dag in och dag ut. De visste inte vad som skulle hända härnäst. Eftersom demonstrationen krävde energi, kunde jag inte klara av det på grund av mitt fysiska tillstånd. Jag började få feber i juni och kände mig väldigt dålig. Därefter bestämde jag mig för att åka hem till Changchun. Mina föräldrar var glada över att jag kom hem. De tyckte att jag behövde vila hemma efter att ha vårdats på sjukhus för hepatit.

Några dagar efter att jag återvänt hem, på morgonen efter jag gick upp, sa min far till mig att myndigheterna i Peking hade öppnat eld (mot studenterna). Jag ställde genast in kortvågskanalen Voice of America och hörde oavbruten eld från automatvapen! Jag var chockad och undrade om jag hade kunnat återvända hem levande om jag hade stannat i Peking. Den centrala TV-stationen rapporterade att det var ett upplopp. I själva verket visste alla studenter där och alla medborgare i Peking hur fridfulla vi var där. Rapporten var ingenting annat än förtal för att sätta dit studenterna. Stridsvagnar hade till och med placerats ut på Himmelska Fridens Torg, så situationen var mycket allvarligare än någon "massaker" som ägt rum under den period som styrdes av Kuomintang, som beskrivits i moderna historieböcker.

Jag kan än idag inte förstå hur de som hade makten kunde använda stridsvagnar på gatorna i huvudstaden för att ta hand om problemet, vilket kunde ha hanterats på många andra sätt. Det visar att de saknade grundläggande mänskliga värderingar. Det värsta var att de inte ens skämdes för sin grymhet. Studenterna vill helt enkelt göra någonting gott för sitt land baserat på osjälviska motiv. Vad regeringen utförde var emellertid en massaker. Sedan "4 juni-incidenten" 1989 har människor fullständigt förlorat sitt förtroende för den kinesiska regeringen. Sedan dess har många studenter på Qinghua Universitet ägnat sig åt studier i engelska och med att förbereda sina prov för att kunna studera utomlands. De som inte ville åka utomlands fokuserade bara sin uppmärksamhet på att tjäna pengar. Kineser bryr sig inte längre om politik. Qinghua Universitet grundades 1911 och var en förberedande skola för studenter som skulle skickas till USA för att studera vidare. För närvarande är halva min universitetsklass i USA. Faktum är att de mest begåvade av de intellektuella i den yngre generationen, har flyttat utomlands efter den Stora kulturrevolutionen.

Några sa att utvandrare som jag själv är opatriotiska. I själva verket tillhör de flesta som tyckte det den yngre generationen, som inte bevittnade "4 juni-incidenten" och de som inte förstått kinesisk historia efter att de hjärntvättats grundligt av det kinesiska kommunistpartiets propaganda. De som deltog i studentrörelsen 1989 fick fly landet på grund av patriotism, eller hur? En del gillar inte att man är patriot och andra är rädda för din patriotism, på grund av att de gör dåliga gärningar. Om andra verkligen är patrioter har de själva ingenstans att ta vägen.

3. Hur jag kom i kontakt med Falun Gong

Jag tänkte också på att åka utomlands på den tiden, men jag var ganska upptagen med mina studier vid Qinghua Universitet. Om jag studerade engelska för provet, kanske jag inte skulle klara av det av hälsoskäl. Hade jag åkt utomlands skulle trycket på att få ett stipendium vara mycket stort och mitt hälsotillstånd skulle definitivt inte tillåta mig att göra det. På grund av det här lät jag bli att göra provet och ansöka om inträde till utländska universitet.

Efter examen arbetade jag för ett högteknologiskt företag i Peking. Det första året ansvarade jag för hantering av programvara. Jag brukade ha problem med att sova och mitt arbete gjorde att jag fick ett nervsammanbrott. Min hjärna var ofta så stressad av allt som hände mig under dagen, inklusive arbetet med programmeringen. Allt snurrade i mitt huvud fast jag legat i sängen i två eller tre timmar. Mina sömnsvårigheter tillsammans med min dåliga aptit, gjorde att min dåliga hälsa blev allt sämre. Jag kände mig alltid trött och kraftlös. Min dåliga hälsa tvingade mig att titta noggrant på mitt dagliga liv. Jag åt och gick till sängs regelbundet; jag noterade temperaturförändringar; jag brydde mig om min kost väldigt mycket. Dessutom försökte jag med olika träningsmetoder, men min hälsa förbättrades inte alls.

Efter att jag arbetat i ett år, reste Falun Gongs grundare Li Hongzhi runt i Kina för att sprida övningsmetoden. Jag fick höra att Falun Gong var väldigt effektivt mot sjukdomar. Jag bestämde mig således för att vara med på kurserna i Dalian. Jag kommer ihåg att Mästare Li upprepade att han inte tänkte behandla sjukdomar, men att han skulle rena kroppen för de som verkligen ville kultivera sig själva. Vad som gjorde störst intryck på mig var: "Många människor har glömt hur det känns att inte ha några sjukdomar." (Inofficiell översättning av Mästare Lis ord under föreläsningarna.) Han sa också att bara de vars kroppar renades, skulle veta det. Det är verkligen sant. Efter att ha medverkat på kursen och återvänt från Dalian, förändrades mitt fysiska tillstånd totalt. Min tidigare trötthet hade försvunnit helt; i stället kände jag mig väldigt lätt och energisk. Dessutom var min sömnkvalitet exceptionellt bra och mitt magvärk hade försvunnit. Förut var oron jag brukade ha beträffande hälsan, något som gjorde mig väldigt nervös. Jag var rädd för att bli sjuk; jag oroade mig för att maten jag åt inte var så bra för min mage. Vidare var jag rädd för att få förkylningar och undvek att bli för trött. Nu behövde jag emellertid inte oroa mig längre. Mitt liv hade blivit enklare och jag var alltid full av energi. Bland utövarna jag känner har många upplevt samma sak. Det är ett tillstånd av lycka som kommer inifrån och det är ett tillstånd där kropp och sinne är fullständig harmoniserade. I själva verket kommer hälsa, lycka, fridfullhet, förnuft och visdom aldrig genom materiellt välstånd. Det här är bara en del av fördelarna med att utöva Falun Gong. Vad som spelar roll för mig är att Falun Gong är en genuin sanning baserad på vetenskap, vilket gör att jag förstår frågor jag brukade ha i mitt liv.

Varje morgon gjorde jag först Falun Gong-övningarna på Qinghuas universitetsområde och åkte sedan till arbetet efter att ha ätit min frukost i en cafeteria. Min arbetseffektivitet var väldigt hög. Som en ungkarl var min inkomst tillräckligt bra. Jag brukade besöka mina föräldrar i min hemstad eller resa runt under helgerna. Det var många unga på vår övningsplats. Vi var väldigt friska, glada och uppriktiga. De första åren efter att jag börjat utöva Falun Gong var den lyckligaste tiden i mitt liv.

Under den andra halvan av 1998 gick mitt kontrakt med företaget ut. Med andra ord hade jag klarat kraven på att arbeta fem år för företaget, vilket täckte alla mina universitetskostnader. Sedan dess har jag kunnat åka utomlands fritt utan att behöva oroa mig för att bryta något kontrakt eller krävas på garantier för återbetalning. Därför sökte jag inträde till några europeiska universitet. Slutligen blev jag antagen till en forskarutbildning på Trinity College på Irland.

När jag var 28 år blev jag student igen. Jag kom till detta örike på den europeiska kontinenten för att studera till min magistergrad i datavetenskap. Det är det äldsta universitetet på Irland, med klassiska byggnader och ett underbart universitetsområde. När jag var ledig lärde jag ofta ut Falun Gong gratis till människor på Irland.

När förföljelsen mot Falun Gong-utövare i Kina började juli 1999, stördes dock mitt och mina medutövares fridfulla och lyckliga liv.

(Fortsättning följer)

Översatt från: http://www.clearharmony.net/articles/200309/14956.html
Kinesisk version: http://www.yuanming.net/articles/200308/23710.html