Tre kvinnliga utövares liv i fara – har genomlidit tortyr och misshandel vid Masanjia tvångsarbetsläger

Följande Dafa-utövare genomled omänsklig tortyr vid Masanjia tvångsarbetsläger. Nu är deras vistelseort okänd och det är tveksamt att de fortfarande lever. Vi hoppas att människor hjälper till att få fram information om dem.

Wand Yan, cirka 37 år, uppges vara från Xigangdistriktet, staden Dalian, med en examen i filosofi. Hon har rövats bort och förts till Division nr 6 i Masanjia under ledning av lagledaren Ren Hongzan, en grym polis. Under de cirka två åren av olaglig internering, genomled Wang Yan omänsklig tortyr. Hon fängslades upprepat i små celler och i ett triangulärt rum, vilket var speciellt skapat för Dafa-utövare. På grund av att hon hungerstrejkade i protest mot propaganda som förtalade Dafa, var hon under en lång tid handfängslad intill en stol och tvingades stanna på stolen i detta triangulära rum. Polisen tillät henne inte vila och satte henne på stolen dag som natt. Tvångsmatning var en daglig rutin. Hon torterades tills hon var utmärglad. I december 2002 terroriserades Wang ytterligare genom att varje dag tvingas sitta på huk. De använde avskyvärda medel för att tvinga henne ge upp sin övertygelse. Efter att hon deklarerat att hjärntvätten inte var giltig sattes hon återigen under strikt kontroll och utsattes för olika tortyrmetoder. Det sägs att hon torterades svårt och skickades senare till mentalsjukhus.

Wang Wenjun, cirka 40 år, skild med en dotter, sägs ha arbetat för ett garntillverkningsföretag i staden Jinzhou. Hon internerades i Masanjia tvångsarbetsläger med sin yngre syster Wang Wenjuan. Wang Wenjun var i division nr 1/underdivision nr 3 och övervakad av lagledaren Huang Haiyans. Wang Wenjun dömdes olagligt till tre års tvångsarbetsläger, på grund av att hon åkte till Peking för att vädja. Hon skickades till Masanjia i juni 2001 där hon genomled olidlig tortyr. I början var det daglig hjärntvätt. Polisen tillät henne bara att sova 2-3 timmar om natten. Därefter var det slavarbete. Varje dag utsattes hon för giftigt material. Den olidliga intensiteten av sådant arbete skadade allvarligt hennes hälsa. Med brist på näring och sol såg hon väldigt tunn och blek ut. Hon började få inre blödningar. Trots detta beordrades hon att utföra slavarbete. I december 2002 blev hon allvarligt sjuk, hon kunde varken sitta eller sova ordentligt om nätterna. Sedan tvingade polisen intravenös dropp på henne och tvingade henne att låna pengar att betala dem med. I december skickades hon till Zonghebyggnaden. (Not: Zonghebyggnaden är stället som poliser i Masanjia arbetsläger använder som central för att förfölja ståndaktiga Dafa-utövare, med brutala medel som är än mer brutalare än de vanliga avdelningarnas.) Senare torterades hon till dödens rand. Den 28 december 2003 fördes hon hastigt ut från Masanjia.

Zhao Caihua, cirka 30 år, med en skolexamne inom teknik, var en sekreterare för Zinc Company i Longgangs distrikt i staden Huludao. I april 2002, rövade polisen bort henne när hon var på väg att köpa grönsaker. Hon skickades till Masanjia tvångsarbetsläger där hon inte gick med på de orättfärdiga kraven. Hon vägrade att arbeta, så hon hängdes upp i två dagar och en natt. Hon tvingades också att sitta i korslagd ställning i över tio timmar och hostade blod vid slutet. Hon rapporterades och flyttades till en liten cell för att ha skrivit brev till lägrets chef. Under det kalla novembervädret tvingades hon att bära tunn klädsel. Efter att hon skickats tilllbaka, skakade hon i hela kroppen, hennes ben var svullna. Hon skakade fortfarande efter några dagar. Vid slutet av år 2002 och tidigt år 2003, hjärntvättades hon och skickades två gånger till Zonghebyggnaden för ytterligare tortyr. I slutet av april 2003, började hon hungerstrejka. En månad senare när hon åt en måltid kunde hon inte längre äta. Polisen använde då intravenös dropp. Till slut var hon utmärglad och kunde inte ens gå. Hon skickades till slut hem.

Översatt från: http://www.clearwisdom.net/emh/articles/2004/4/21/47256.html
Kinesisk version: http://www.minghui.org/mh/articles/2004/4/13/72213.html