Seminarium om mänskliga rättigheter i Kina vid norska riksdagen (Foton)

Den norska riksdagen var plats för ett seminarium om mänskliga rättigheter i Kina, anordnad av norska riksdagsledamöter tillsammans med den norska föreningen för Falun Dafa. Många riksdagsmän såväl som människorättsorganisationer gästade seminariet.

Gästföreläsarna var ordföranden för Association for Asian Research, Erping Zhang, den kände kanadensiske advokaten Clive Ansley, ordföranden för Laogai Research Foundation, Harry Wu och utrikesdepartementets statssekreterare Vidar Helgesen.

Seminariet öppnades av riksdagsledamoten Modulf Aukan. Han berättade om hur han hade engagerats i frågan om mänskliga rättigheter i Kina efter flera möten med Falun Gong-utövare. Han sade att idag har ekonomi tagit en allt mer central plats på bekostnad av frågan om mänskliga rättigheter. Han ville därför denna dag lyfta fram frågan om mänskliga rättigheter.

Näste talare var Vidar Helgesen, statssekreterare för utrikesdepartementet. Han gav en introduktion av de bilaterala samtalen som hållits mellan de norska och kinesiska regeringarna sedan 1997.

Den omtalade kanadensiske advokaten Clive Ansley gav ett tal med titeln "Rule of Law vs Rule by Law". Han berättade att trots att Kina har haft ett rättssystem sedan 1979, så innebär detta verkligen inte att man kan förvänta sig rättvisa utslag vid en kinesisk domstol. Domstolen och rättssystemen i Kina är politiserade.

Allting, inklusive domslut, beslutas utifrån en politisk utgångspunkt.

Erping Zhang, ordföranden för Association for Asian Research, var näste talare. Han talade om yttrandefrihet och informationsblockaden i Kina, där allting kontrolleras av centralregeringen och media används som ett redskap för ledarna. Han informerade om den så kallade ”Gyllene Skölden”, som är ett försök av den kinesiska regeringen att kontrollera Internet. Med hjälp av västerländsk utrustning, installeras idag övervakningsapparatur och filter. Webbplatser som Falun Gong eller Reportrar utan Gränser finns bland de sajter som svartlistats.

Ordföranden för Laogai Research Foundation, Harry Wu, talade därefter om slavarbetssystemet i Kina. En av de saker han betonade var att man måste ha regeringens tillåtelse innan man får göra saker i Kina, om man inte har det kan man bli arresterad och skickad till ett arbetsläger, där man sedan hjärntvättas och sätts i hårt arbete. Många produkter som sänds till väst är tillverkade på arbetsläger.

En representant från Amnesty i Norge talade om de olika försöken att stoppa tortyr och avrättande. Hon sade att man länge känt till att det ofta används tortyr och avrättningar i Kina, men det förs inga debatter kring ämnet.

Talarna från Norges förening för Falun Dafa gav en tydlig bild om förföljelsen av Falun Gong-utövare i Kina. Peder Giertsen inledde sitt tal med att berätta för åhörarna om vad Falun Gong är, hur metoden spreds och blev populär i Kina och om hur många som utövar Falun Gong vunnit fördelar av utövandet. Han gav sig själv som ett exempel. Efter hans tal berättade Jane Dai och hennes dotter en kort men gripande berättelse om hur deras familj har förstörts under förföljelsen. Bara för att de ville bli bra och goda människor, mördades hennes make och hennes syster sattes i arbetsläger. Lyssnarna var mycket berörda av talet.

Representanter från Norwegian Mission in the East och International Tibet Support Network uppmärksammade situationen för kristna i Kina och situationen i Tibet. En representant från det norska arbetarförbundet talade därefter om deras arbete med motsvarigheten i Kina.

Seminariet avrundades slutligen av riksdagsledamot Bjørn Jacobsen, som sade att han hade lärt sig mycket av detta seminarium. De behöver få veta mer för att kunna göra saker bättre och ur den synvinkeln är seminariet bara en början. Han gav ett citat ur en känd dikt av den norska poeten Arnulf Øverland:

”Du må ikke tåle så inderlig vel
den urett som ikke rammer dig selv!
Jeg roper med siste pust av min stemme:
Du har ikke lov til å gå der og glemme!”

Frågan är om det här är möjligt när pengar står på spel. Globaliseringen gör att det som pågår i Kina inte enbart är landets egna angelägenheter, utan något som berör hela världen. Norge har en liten röst, men kan ändå få andra att lyssna.