Konfucius – den kinesiska historiens störste vise man och lärare

Konfucius är den störste vise mannen och läraren i kinesisk historia. (Illustration: Blue Hsiao, Epoch Times)

Under Zhoudynastins (1122 - 222 f. Kr.) sista århundraden ökade människors själviska begär liksom den sociala utvecklingen. De stora förtjänster och goda dygder som kejsarna i Xia, Shang och den tidiga Zhoudynastin hade ersattes av personliga intressen. Som ett resultat blev relationerna mellan staterna mycket spända och det orsakade att många krig flammade upp.

Det var precis under denna tid som några stora helgon dök upp i Kina. Om Lao Zis taoistiska lära Dao är vägen att ta sig tillbaka till sitt ursprungliga sanna jag, då är välviljan i Konfucius lära en moralisk norm för mänskligt beteende.

Konfucius, som levde mellan 552 och 479 f. Kr., är känd i Kina som Kongzi. Hans riktiga namn var Kong Qiu. Konfucius mamma blev bihustru till en 66-årig officer vid arton års ålder. När Konfucius var tre år gammal avled hans far.

Trots att han växte upp till en mycket begåvad person, var han inte så känd. Han besökte Lao Zi som han respekterade mycket. Konfucius arbetade för regeringen på grundnivån och var ansvarig för skötsel av boskap och spannmålsmagasin.

Vid 51-års ålder befordrades han till en tjänsteman med högre rang. Han förespråkade att "principen om välvilja" skulle styra landet, men tyvärr antog hans monark inte hans politiska filosofi. Konfucius hade inget annat val än att avgå från sin tjänst. Han bestämde sig för att resa runt och fortsätta förespråka sina välvilliga tankar.

Hans politiska filosofi kunde inte nå erkännande bland adeln med den tidens flyktiga politiska situation. Därför återvände Konfucius till sin hemstad och engagerade sig i utbildning. Han startade privata skolor och rekryterade många lärjungar. På grund av hans insats spreds hans lära till det civila samhället. Han betraktas som den första läraren i Kinas historia.

I de fyra aspekterna i Konfucius undervisning ingår: kunskap och lärande, ord och beteende, lojalitet och förlåtelse och rättfärdighet. Han upprättade också fyra förbud: ingen gissning, ingen godtycklighet, ingen envishet och ingen arrogans. Han talade sällan om privata intressen och om de togs upp, kopplade han dem alltid till ödet, välvilja och dygd. Han brukade upplysa sina lärjungar när de inte kunde hantera svårigheter och problem.

Konfucius har bidragit stort till utbildningsväsendet. Han var den första pedagog som utbildade vanliga människor. Han hade mer än 3 000 lärjungar, oavsett klass eller om de var rika eller fattiga. De som verkligen ville lära sig accepterades alla av Konfucius som hans lärjungar och alla fick lika stora möjligheter till utbildning.

Han lärde sina lärjungar hur man blir en god människa och övade själv sina principer. Hans lärjungar och kommande generationer var djupt rörda av hans rättfärdighet, godhet, ödmjukhet, artighet, lojalitet till landet och omsorg om andra människor.

Den mest välkända skriften från Konfucius är "Analekterna". Han är ihågkommen som "den största vise mannen och läraren" och hans undervisning har sedan dess påverkat det kinesiska folket.

Källa: http://www.epochtimes.se/articles/2011/08/02/21816.html