Yan Liben – konstnär som förvandlade föremål till något gudomligt

Yan Liben var konstnären som kunde förvandla ett objekt med hjälp av bläck och färg till något med gudomlig status. Illustratör: Catherine Chang, Epoch Times

Sedan lång tid tillbaka har Kina varit känt som ”Mittens Rike”. Benämningen har en djup innebörd och beskriver ett land där gudomliga varelser och människor en gång i tiden levde sida vid sida. Den traditionella kinesiska kulturen anses vara en ”gudomligt” inspirerad kultur, och är den enda kultur i världen som har 5 000 år av kontinuerligt nedtecknad historia. Den har efterlämnat otaliga litterära klassiker, historiska dokument, kulturlämningar och nationella förteckningar som speglar dess enorma omfattning.

Yan Liben (601-673) var en berömd konstnär under Tangdynastin. Hans motiv bestod mestadels av daoistiska och buddhistiska berättelser, personer, landskap, hästar och vagnar. De mest välkända verken är målningar med daoistiska och buddhistiska personer.

Han var skicklig på att porträttera personer. De porträtt som han målade av kejsare och ministrar såg levande och verklighetstrogna ut. Han avbildade den långe och kraftigt byggde kejsaren och ögonen som han målade visade på fast beslutsamhet. Han använde sig av enkla skisser för att fånga kejsarens pose och handgest.

När det gäller ministrarna i målningarna avbildade han dem levande där var och en hade sin egen form, klädsel, utseende, ålder och ansiktsuttryck.

Målningen med titeln ”Kejsar Taizong ger audience åt Tibets ambassadör” är en av Yan Libens viktigaste verk. Den visar kungen av det tibetanska riket i full beundran av Tangdynastins administrativa system. Kungen skickade sändebud till huvudstaden Chang’an för att föreslå en allians genom giftermål, för att bibehålla en varaktig fred mellan Tibet och Tangdynastin. Kejsaren Taizong emottog detta med stor glädje.

Målningen riktar in sig på scenen där kejsar Taizong tar emot sändebudet. På målningens ena sida sitter kejsaren i den kejserliga vagnen omgiven av hovdamer. På den andra sidan leds sändebudet in av en ceremonimästare till audiencen hos kejsaren. Målningen lyckas skildra kejsarens visdom och glädje, och sändebudets beundran av kejsaren.

Den beskriver också tydligt den attityd som personer med olika status, nationalitet och identitet lämpligen borde ha. Det finns ingen bakgrund i målningen. Med enkla och raka linjer dokumenterar Yan Liben denna viktiga historiska händelse mellan kineser och tibetaner. Det är ett mycket viktigt verk som bär höga värderingar avseende historia och konst.

Andra berömda målningar av Yan Liben är ”Taizongs sanna skepnad” och ”Tjugofyra tjänstemän med utomordentliga insatser på Lingyan-kabinett”. Här porträtteras kejsar Taizhong av Tangdynastin och hans tjänstemän. Målningarna prisades som konstens förhärligande, som ett gudomligt verk.

Yan Liben ärvde det forna Kinas underbara traditioner inom konsten och utvecklade dem ytterligare. Hans verk har fasta konturer och pittoreska färger. Figurerna i hans måningar skildras väl och hans skicklighet överträffade antikens nivå. Han beundrades som den som kunde förvandla objekt med hjälp av bläck och färger till något med gudomlig status. Han innehar en viktig plats i det kinesiska måleriets historia.

Källa: http://www.epochtimes.se/yan-liben-konstnar-som-forvandlade-foremal-till-nagot-gudomligt/