Kvinna berättar om 10 år av tortyr i fängelse, inklusive hundratals tvångsmatningar

He Lianchun från Mengzi City, Yunnanprovinsen, drabbades av ett hjärtproblem och svår muskelsmärta som gjorde det svårt för henne att gå. Efter att hon började träna Falun Gong i juni 1996, återhämtade hon sig från hennes sjukdomar.

Tre år senare inledde den kinesiska kommunistregimen en nationell kampanj för att utrota Falun Gong i Kina. Eftersom hon vägrade avstå från sin tro och att upphöra med att öka medvetenheten om förföljelsen som omfattade miljontals utövare, blev hon dömd till fängelse två gånger, 2001 och igen 2009, totalt 17 år. Myndigheterna tvingade också hennes man att skilja sig från henne och arrangerade sedan för honom att snabbt gifta om sig.

Efter att ha avtjänat tio år i fängelse återvände He hem den 2 februari 2019. Den 49-åriga kvinnan berättade om de fruktansvärda tortyrerna hon utstått under hennes långa internering.

Nedan är hennes vittnesbörd.

He Lianchun

Arresterad för att ha distribuerat information, torterad i interneringscenter

Jag greps den 23 januari 2009 för att ha distribuerat informationsmaterial om Falun Gong. Polisen tog mig till Mengzi City Detention Center den natten. Eftersom jag inte samarbetade när de frågade mig, slog de mig i ansiktet, slet mitt hår och slog mitt huvud mot väggen. De tvingade mig att bära tunga kedjor i en månad. Mina fötter blev såriga och varade. Jag inledde en hungerstrejk för att protestera och tvångsmatades. Jag blev mycket svag och min hälsa försämrades.

Dömd till 10 år och tvingad till skilsmässa

Jag togs senare till en hjärntvättningsanläggning av 610 kontorets agenter. Mer än10 polismän, däribland 610 kontorets-agenter, polis och medarbetare från det lokala bostadskontoret övervakade och försökte hjärntvätta mig. De försökte tvinga mig att ge upp min tro.

Yang Xiuying, chef för 610-kontoret, hotade mig och sade att de skulle se till att jag fick ett långt straff om jag inte skrev att jag vill avsäga mig tron på Falun Gong. Om jag skrev det sade de att jag kunde gå hem omedelbart. Jag vägrade och dömdes till 10 år av Honghezhous Domstol. Mina föräldrar fick inget veta av polisen när allt detta pågick.

Efter domen tvingade 610-kontoret min man att skilja sig. Han fick alla våra tillhörigheter och vårdnad om vår dotter. 610-kontoret arrangerade sedan att min man att gifta sig med en annan kvinna omedelbart.

Skrämmande metoder för tortyr i fängelse

Jag togs till Yunnanprovinsens 2:a kvinnofängelse den 15 oktober 2009. Eftersom jag inte avstod från min tro, levde jag under strikt bevakning i fem år. Under den tiden var min tillgång till vatten och användning av toalett begränsad och jag blev berövad min sömn.

Jag genomförde mer än 20 hungerstrejker för att protestera och tvångsmatades hundratals gånger, vilket ledde till allvarliga skador. Jag var i kritiskt tillstånd två gånger.

Sitta på en liten stol

Liten stol

Falun Gong-utövare som vägrade att avstå från sin tro i fängelset utsattes för strikt övervakning eller hölls i isolering.

Vakterna tvingade mig att sitta på en liten pall, ca 20 cm med 6 cm, varje dag. Mina skinkor kändes som om de genomborrades av hundratals nålar. När jag inte kunde sitta still, misshandlade kriminella fångar mig verbalt. Eftersom jag inte kunde sitta still tog en fånge mitt hår och drog ner mig på golvet. Hon slog och stampade på mig.

Jag inledde en hungerstrejk för att protestera, och de fick mig inte att sitta på den lilla pallen igen.

Nekad toalettanvändning

Under strikt övervakning lät vakterna mig inte använda toaletten om jag inte erkände att jag var kriminell och rapporterade till dem innan. Jag vägrade att samarbeta.

Jag försökte inte dricka vatten under dagen för att begränsa behovet av att gå på toaletten.

En gång kunde jag inte hålla mig längre efter lunch och rusade in på toaletten. Innan hann lätta mig, drog några kriminella fångar mig ut i korridoren, sparkade på mig och slog på huvudet. När jag täckte mitt huvud slog de min buk. De använde också en stövel för att slå mig överallt.

Vid ett annat tillfälle lättade jag mig själv i en papperskorg. Några fångar pressade ner mitthuvud i urinen och sparkade mig. Jag hade blåmärken överallt.

Ibland var jag tvungen att lätta mig i mina byxor.

Ej tillåtet att duscha eller köpa hygienartiklar. Förutom den fysiska tortyren använde vakterna också mer subtila sätt att tortera mig, inklusive att inte tillåta mig att duscha eller köpa hygienartiklar såsom toalettpapper, tandkräm, tvål eller tvättmedel.

På samma sätt som tortyren på toaletten tvingade vakterna mig att rapportera till dem som en brottsling. Jag vägrade att följa och nekades mina grundläggande rättigheter.

Efter att inte ha fått duschat på flera månader luktade jag verkligen dåligt. Alla fångar i mitt rum började skylla på mig. Jag sa till dem att det inte var att jag inte ville ta en dusch, utan att vakterna inte lät mig. Fångarna kunde inte tåla lukten längre och vädjade till vakterna. De lät mig slutligen duscha ibland.

Eftersom jag inte fick köpa bindor, var jag tvungen att använda tidningar eller något annat papper som jag använde när jag hade menstruation.

Hundratals tvångsmatningar

Eftersom jag inte hade något sätt att söka rättvisa i fängelset bestämde jag mig för att protestera mot förföljelsen med hungerstrejker. Några fångar tvångsmatade mig hundratals gånger och orsakade mig stor skada.

Flera fångar höll fast mig medan de införde matsonden. Ingen av dem hade någon medicinsk utbildning, så min näsa och mun blödde alltid. Allt eftersom tiden gick, varade min näsa och hals och det blev mycket svårt för mig att svälja.

Fångarna lämnade en gång matningsröret inuti mig under en lång tidsperiod. Jag kunde inte stå med smärtan och drog ut det. Därefter höll de ner mig, tvingade upp min mun med en sked och hällde sedan in maten. Smärtan var fruktansvärd.

Efter att ha varit på hungerstrejk länge och blödde under tvångsmatningen blev jag väldigt svag och blev inlagd på sjukhus i september 2010. Det var inte förrän läkaren meddelade fängelset om mitt kritiska tillstånd, som mina föräldrar fick information om hur jag mådde.

Men vakterna tillät inte mina föräldrar att besöka mig förrän två år senare. Efter upprepade förfrågningar såg mina föräldrar äntligen mig den 25 september 2012. Jag hade inte duschat på länge när de kom. Mitt hår var livlöst, det fanns ett tjockt skikt av smuts på mina händer och mitt ansikte var gulaktigt. Först då fick mina föräldrar reda på om all den tortyr jag hade lidit för att jag inte avstod från min tro.

Två år senare diagnostiserades jag med högt blodtryck. Förutom att tvinga i mig flytande mat, gav fångarna mig även okända droger. Mina tänder blev lösa efter tvångsmatningen. Jag var utmärglad och extremt svag.

Vakterna berättade för mina föräldrar att besöka mig igen den 5 juni 2014. Den här gången försökte de få mina föräldrar att övertala mig att ta medicin och fruktade att jag skulle kunna dö av de skador som orsakats av tortyren. Mina föräldrar samarbetade inte med fängelset, så vakterna begränsade deras besök igen.

Från och med den 10 juni 2016 tvångsmatade fångarna mig tre gånger om dagen. De satte in en stor sked i min mun och körde ner den i halsen. Min matstrupe blev allvarligt skadad, och jag kräktes blod flera gånger om dagen.

Slagen av fångar

En fånge skrev ett förtal om Falun Gong och dess lärare. Hon hängde sedan papperet på väggen framför min säng. Efter att jag tog ner papperet, omringade flera fångar mig och kastade ner mig från sängen. De slog och sparkade mig. Jag ropade: "Falun Dafa är bra! Sanning, Medkänsla, Tålamod är bra! " En fånge täckte mitt huvud med en kudde för att hindra mig från att ropa. Jag kvävdes nästan. Jag hade skador överallt efteråt. Men när jag klagade till vakterna gjorde de ingenting.

Nekade besök

Min far besökte mig den 14 juni 2016 och såg blåmärken på mitt ansikte, armar och ben. Jag berättade för honom om tvångsmatningen. Efter det besöket anlitade mina föräldrar en advokat för att lämna ett klagomål mot fängelset för att de torterade mig.

Efter det höll vakterna två möten med mig för att fördöma mig och vägrade att låta någon besöka mig.

Min syster tog med min dotter, som inte hade sett mig på nästan fyra år, den 20 och 27 juli 2016, men de skickades iväg båda gångerna.

Engelsk version: http://www.en.minghui.org/html/articles/2019/4/13/176478.html