Tyskland: Aktiviteter i Bremen på den internationella dagen mot tortyr

Jag tycker personligen att informationsdagen i Bremen var ganska lyckad och jag skulle vilja dela med av mig lite om vad som hände den dagen.

På lördagen som var den internationella dagen mot tortyr, tog en kvinnlig utövare och jag tåget till Bremen. Vi ville informera om förföljelsen i Kina. Med oss hade vi en utställningstavla på vilken det stod ”SOS hjälp de förföljda Falun Gong-utövarna som ligger inför döden i Kina” och ”Kina (Jiangs grupp) förföljer Falun Gong”. Tavlan väckte uppmärksamhet både på tåget och när vi kom fram till Bremen, människor berördes av orden.

Vi hade svårt att hitta platsen där aktiviteterna skulle hållas och vi gick omkring i stadens folkrika centrum en stund och letade. Var vi än gick tittade alla på utställningstavlan och den blev verkligen ett mobilt informationsbord. Vi gladdes över att så många tyskar gav oss sitt stöd. De log mot oss och visade sin sympati. Denna varma sympati för de förföljda Falun Gong-utövarna i Kina mötte oss var vi än gick. Det som gladde mig mest var att när vi stötte på några kineser, de flesta familjer och några var vänner, mötte de oss med ett stort leende så snart de såg informationstavlan, jag tyckte det kändes mycket uppmuntrande.

När vi till sist hittade fram, var redan flera andra utövare på plats, två av dem var till och med från Israel. Några delade ut flygblad och andra demonstrerade Falun Gong-övningarna. Atmosfären var mycket harmonisk och fridfull.

Jag stod tillsammans med en annan utövare bakom informationsbordet när en grupp tonåringar kom fram för att få information. De tog emot några flygblad och alla skrev under petitionen till stöd för rättsprocessen mot Jiang Zemin. Några förbipasserande fotograferade oss med sina mobiltelefoner.

Vi hade två informationstavlor om Wang Xiaoyan. Hennes make bor i Tyskland och den kinesiska regimen nekar henne rätten att resa utomlands. Hon fängslades på det ökända Masanjia arbetsläger på grund av hennes övertygelse om Falun Gong. För att undvika att bli arresterad en gång till, lämnade hon både hem och barn och blev utblottad och hemlös. Hennes berättelse drog till sig stor uppmärksamhet.

Jag såg en äldre kinesisk man mittemot oss och han verkade stå vänta på någonting. Jag hade just då inga flygblad på kinesiska utan gav honom ett flygblad på tyska samt ett fint vykort med en lotusblomma på. När han läste de tre orden ”Sanning, Godhet och Tålamod” på vykortet, förstod han att flygbladet handlade om Falun Gong och stoppade snabbt ner det i väskan. Jag sprang tillbaka till vårt informationsbord och hämtade flygblad och video-cd:s på kinesiska. När jag kom tillbaka gav jag dem till mannen. Jag såg hur glad han blev och hur mycket han respekterade det sanningsklargörande materialet, och sa jag till honom på tyska ”att veta sanningen kommer att ge dig en underbar framtid”. Jag ville veta om han förstod mig och sa, ”det här flygbladet kommer att ge dig lycka”. Att veta sanningen är en lycka och till sist sade jag på kinesiska, ”Falun Dafa är bra, Sanning, Godhet och Tålamod är bra.” Han nickade och log. Därefter småpratade vi lite. Han undrade om jag kunde läsa kinesiska. Jag svarade att jag kunde säga några ord på kinesiska. Han uppskattade att jag kände igen det kinesiska ordet för Buddha.

Flera besökare kom från Kina. Många tog glatt emot vårt material, men det fanns också några unga personer som inte ville ha dem. De äldre hade sett hur kommunistpartiet förföljt människor i Kina och de blev inte förvånade över att se vad de har gjort. Trots att de unga kineserna inte ville ta emot flygblad, såg de åtminstone välviljan hos de tyska utövarna. Ibland när jag såg att människor nekade till materialet, kände jag mig ledsen för dem.

En pojke kom flera gånger fram till vårt bord. Han log och visade att han tyckte om att vara med oss. Vi gav honom flygblad, vackra vykort och en CD med musik. Sedan kom det fler barn, de tittade på allt som vi hade och visade ett stort intresse för vykorten. En äldre pojke tog ett extra vykort för att ge till sin lärare så att hon skulle få information om förföljelsen. Han sa, ”det här kan vi ta upp och ha som diskussionstema i klassen.”

Ett antal tonåringar kom fram och skämtade om tortyrbilderna. En av utövarna gick fram för att tala med dem och efter en stund ändrade de sina attityder och tog emot flygblad samt skrev under petitionen som bad om ett slut på kränkningarna av mänskliga rättigheter

Tre högstadieelever tittade på bilderna på torterade utövare. Jag berättade för dem att dessa torterades för att de inte ville ge upp sin övertygelse om Falun Gong. En av eleverna sprang plötsligt iväg och kom sedan gråtande tillbaka.

Hennes två vänner tittade på mig och visste inte vad de skulle göra. Jag sade till dem efter en stund att det är en vanlig reaktion hos människor som tittar på de här bilderna. De lyssnade på mig ganska länge och lärde sig mycket om förföljelsen. Särskilt berättelsen om Zhao Ming – då många ville hjälpa till och han räddades till sist ut ur ett arbetsläger med hjälp av den irländska regeringen. Det tog ganska många informationsblad med sig när de gick och hoppades att de kunde göra något för att få ett slut på förföljelsen.

När vi packade ihop och var redo för att avsluta dagen gick en av mina drömmar i uppfyllelse. Jag stötte ihop med en gammal vän som jag förlorat kontakten med när han flyttade. Hans kinesiske vän råkade vara med honom och var angelägen om att få veta sanningen om Falun Gong, han läste utställningstavlorna mycket noggrannt och ville omedelbart lära sig övningarna.

Dagen avslutades med att några utövare sjöng en kinesisk sång tillsammans och en man med starka band till Kina i sitt arbete kom fram till oss. Han var mycket intresserad av vårt material och ville lära sig övningarna. Han gladdes åt att få veta att det finns introduktionskurser i Falun Gong i Bremen.