Min första erfarenhet av att sprida Falun Gong

Lördag 30 Mars, 2002

Sätter mig i bilen för att åka ned till bestämd mötesplats, något spänd på vad den här dagen skall medföra.
En del tankar flyger genom huvudet:
- Hur är det att stå där framför en massa människor och göra övningarna?
- Vad kommer de att tycka om mig?
- Kommer de tycka att jag är konstig?
- Kommer de att tycka om mig?

Hinner inte tänka mer förrän jag är framme.
Parkerar bilen, känner redan nu att pulsen ökar något.
Hälsar på en annan utövare som vill ha hjälp med att bära ut skyltar, flygblad, bandspelare och sittunderlägg avsedda att användas för femte övningen. Allt utburet, uppställt och klart, fortfarande bara vi två på plats!

Nya tankar:
- Blir det bara vi två som skall stå här?
- Om det kommer en kompis till mig förbi, vad kommer han/hon tycka om mig nu?
- Tänk om den andra utövaren måste åka hem senare och ingen mer har kommit, vad gör jag då?

Utövaren säger:
- Skall vi börja då, vi verkar inte bli fler.

Pulsen ökar igen!

Sagt och gjort, bandet sätts in i bandspelaren och musiken till första övningen börjar.

Ställer upp mig, sluter ögonen, och försöker att hitta det vanliga övningslugnet samtidigt som jag känner att hjärtat nu slår både hårt och fort.

Börjar övningen, genom att sträcka händerna uppåt, hör plötsligt fotsteg framför mig som kommer närmare och närmare och till sist stannar bara någon meter framför mig.
Pulsen ökar markant och hjärtat löper amok i bröstet.
Har nog aldrig haft problem med rörelserna i första övningen, men nu är det totalt tilt i huvudet och jag har ingen aning om vad jag skall göra. Tittar försiktigt åt sidan för att ta reda på var i övningen vi befinner oss, ser då samtidigt att det har stannat till ett antal personer för att titta på oss.

Sluter på nytt ögonen och vi slutför första övningen.
Bandet rullar på, vi fortsätter med nästa övning, pulsen och hjärtat har nu lugnat sig något och det känns inte riktigt så farligt att stå där och öva. Fotsteg hörs som kommer närmare och närmare, tyst ett tag, fotsteg hörs igen som sakta försvinner.

Dagen fortsätter, solen börjar skina ganska starkt, och allt börjar kännas väldigt rätt och härligt.
Ytterligare en utövare kommer till platsen, förbipasserande stannar till, en del tar upp några flygblad och broschyrer, vi går fram om vartannat och pratar och försöker svara på de frågor som några åskådare har. Några verkar riktigt intresserade och jag tror och hoppas att vi får se en del nya ansikten på utövningsplatsen framöver.

Sammanfattningsvis vill jag säga att detta var en mycket givande dag, med nya erfarenheter både för mig som kultiverare i Falun Gong samt för de som stannat till för att titta, lyssna och läsa framlagd information.
Om lilla jag kunde med detta bidra till att sprida Falun Gong eller klargöra för ytterligare några människor vad som pågår i Kina, verkar tankar som: "Vad kommer de att tycka om mig?" mycket små och oviktiga i sammanhanget.

Med Vänliga Hälsningar

En utövare i Arvika