Tidningen Vårdfacket intervjuar en Falun Gong-utövare och sjuksköterska

December månads utgåva av tidningen Vårdfacket innehåller en intervju med Falun Gong-utövaren och sjuksköterskan Pirjo Svensson som beskriver hennes engagemang för Falun Gong-utövares mänskliga rättigheter i Kina. Här följer ett sammandrag:

Fakta:
Pirjo Svensson
Född: i en by utanför Rovaniemi i norra Finland.
Uppväxt: i Göteborg.
Sjuksköterskeexamen: 1985 på Nordendahlsskolan i Solna.
Filmfavorit: Sagan om ringen.
Intressant bok: ”Ska läsa da Vincikoden så fort jag hinner."
Beundrar: Anna Lindh, Gandhi och andra som arbetar för mänskliga rättigheter.
Drömresa: Sydafrika, Tanzania och Tibet.

I 37 dagar 2003 satt den svenska sjuksköterskan Pirjo Svensson inlåst i häktet i Bangkok, i en stor sal med galler för fönster och dörrar tillsammans med ett 100-tal kvinnor som vistades illegalt i Thailand. I en sal utan möbler och där man fick sova på en filt på stengolvet.

Allt började vid halv åttatiden en aprilmorgon när Pirjo och hennes man Johan vaknade i sin lägenhet i Bangkok av att någon knackade på ytterdörren. Utanför stod fyra civilklädda poliser med en husrannsakningsorder.

– Jag förstod ingenting. Jag hade ju inte begått något brott, berättar Pirjo.

Det är inte bara tiden i det thailändska häktet och den efterföljande deporteringen från Thailand som det handlar om. Hon och 35 andra Falun Gong-utövare från tolv länder hade kommit överens om att mötas en viss dag och tid på Himmelska fridens torg nära den förbjudna staden, kejsarens gamla vinterpalats i Peking. De skulle demonstrera för mänskliga rättigheter. Mötet ägde rum, en banderoll vecklades ut, men sedan avbröts demonstrationen bryskt. Efter arrestering och någon dag i häkte skickades alla hem med första bästa flyg.

Kanske var det just händelsen i Peking 2001 som var orsaken till det som hände i Bangkok. Definitivt handlade det om Falun Gong. Pirjo arresterades nämligen samtidigt som den kinesiske premiärministern var på statsbesök och hos thailändarna fanns en oro för demonstrationer mot gästen från stormakten i norr. I alla fall var det vad poliser sa till henne i häktet, berättar hon.

Engagemanget i Falun Gong kom mer av en slump. Pirjo berättar hur hon befann sig i en kris, att hon sökte något som hon då inte kunde definiera. Hon var utbränd på jobbet och mycket sjukskriven, samtidigt som hon hade problem privat.

En dag 1995 föreläste Falun Gongs grundare Li Hongzhi i Göteborg. Hon tyckte att det var intressant, speciellt det han sa om att vara en ärlig och god människa.

Ett år senare, 1996, var hon tillbaka på jobbet på heltid, och därefter har hon inte haft en enda sjukdag. Samtidigt talar hon om andra effekter; att vara mer osjälvisk och om att ha ett större tålamod, inte minst i konflikter, och att inte alltid vilja ha sista ordet.

– Det är inte alltid så lätt, men jag försöker. Överhuvudtaget har jag blivit gladare och känner mig mer balanserad till både kropp och själ, säger hon.

Hon pratar även om den fina stämningen och sammanhållningen och om hur tacksam hon är över att arbetskamrater och ledning stöttade henne när hon satt häktad i Bangkok, bland annat genom brev till thailändska ambassaden i Stockholm.

Sommaren 1999 startade regimen i Kina sin förföljelse av Falun Gong. I dag är den totalförbjuden i landet och dess utövare fängslas och misshandlas. Uppgifterna om tortyr och tortyr som lett till dödsfall är många, bland annat från organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter.