Tysk tidning rapporterar om hur en Falun Gong-utövare räddades från ett kinesiskt tvångsarbetsläger

Nedanstående artikel publicerades i den tyska tidningen Hildesheimer Zeitung den 30 november 2004:

Xiong Wei är 33 år och reser för närvarande runt i Tyskland för att berätta om sina upplevelser i Xinans tvångsarbetsläger för kvinnor i Peking. Hon tillbringade två år där. Orsaken till interneringen var att hon är en Falun Gong-utövare. Hon är nyckelvittne i målet som snart ska tas upp i Leipzig, där Falun Gong förtalats och kallats för en ”sekt”.

“Falun Gong är bra” säger kvinnan med det mystiska leendet. “Falun Gong är ingen sekt utan en kultiveringsmetod från Buddha-skolan.” Den kinesiska kvinnan har bjudits in av Elke Dölz till Nordstemmens Mehrgenerationenhaus för att berätta om sina upplevelser. Dottern till en chefsingenjör och en barnläkare studerade ekonomi i Berlin under åren 1992 till 1999. Det var också här som hon kom i kontakt med Falun Gong.

Professorn i religionsvetenskap, Hubert Seiwert, en erkänd expert på Falun Gong som kommer från Tyskland men för tillfället undervisar i Oxford, förklarar att det visserligen finns delade meningar om vad Falun Gong är men att det definitivt inte är någon sekt. Falun Gong har varit bannlyst i Kina ända sedan 1999.

“Falun Gong utvecklades till en massrörelse och blev därför betraktad som ett hot av regimen” förklarar Xiong Wei. Organisationer som exempelvis Amnesty International och International Society for Human Rights (IGFM) har i flera år krävt att Peking ska stoppa förföljelsen.

Xiong Weis fall är dock bara ett av många. Hon återvände till sitt hemland 2002 och arresterades av polisen när hon delade ut material som handlade om förföljelsen av Falun Gong. Hon omhändertogs för “omskolning” och fördes till ett tvångsarbetsläger utan att ges möjlighet till rättslig prövning. Hon berättar om misshandel, förödmjukelse och berövande av sömn. “Vi tvingades att slå in 6 000 ätpinnar varje dag.”

Andra länder, som exempelvis Tyskland, utövade påtryckningar. Xiong Wei är särskilt tacksam mot människorättsorganisationer, som samlade in 40 000 underskrifter och för regeringens ingripande som slutligen ledde till att hon släpptes i slutet av september.