Utdrag ur rapporter från sju länders speciella FN-rapportörer beträffande förföljelsen mot Falun Gong i Kina

När Förenta Nationernas människorättskommission hade sitt 61:a möte, informerade Förenta Nationernas överkommissarie för mänskliga rättigheter om föregående års människorättsrapporter och människorättsdialoger mellan kommissionen och Kina, inklusive rapporter som handlade om förföljelsen mot Falun Gong. Nedan följer utdrag ur rapporter från sju länders speciella FN-rapportörer:

[Utdrag]

Den 14 juni 2004 skickade den speciella rapportören mot religiös intolerans ett meddelande till Kinas regering beträffande uppgifterna om att över 1 600 Falun Gong-utövare hade torterats eller misshandlats sedan den 20 juli 1999, då den kinesiska regeringen bannlyste Falun Gong, att flera hundra hade dömts till fängelsestraff som översteg 20 år, andra hade internerats på mentalsjukhus och ett stort antal utövare hade skickats till arbetsläger utan rättegång. Ett okänt antal utövare påstods vara fängslade utan att ha prövats i en rättegång. Det rapporterades också att minst 907 utövare hade dött under internering. (1)

FN:s speciella rapportör för religions- och trosfrihet, Asma Jahangir	FN:s speciella rapportör mot tortyr, Theo van Boven

Rapporterna pekar på att kampanjen mot Falun Gong har fortsatt i oförminskad styrka över hela Kina. Enligt uppgifter har utövare av Falun Gong utsatts för misshandel och tortyr av statstjänstemän i försök att tvinga utövarna att ge upp sin övertygelse. Det har också rapporterats att enskilda utövare, som utsatts för tortyr och annan omänsklig och nedbrytande behandling under internering, inte har getts lämplig vård. Systemet med administrativ internering och omskolning genom arbete har använts i stor utsträckning mot Falun Gong-utövare. Denna typ av internering har genomförts utan formella anklagelser eller rättegångar och utan rättslig granskning i mellan ett till tre år och den förlängs ibland med ytterligare ett år. Personer som interneras på detta vis ges ingen rätt till advokat och det görs inga förhör där de får möjlighet att försvara sig.

Den 15 oktober 2004 skrev den speciella rapportören mot tortyr, den speciella rapportören mot utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar, den speciella rapportören för domares och advokaters oberoende, den speciella rapportören till stöd och försvar för yttrande- och uttrycksfrihet, den speciella rapportören till stöd för allas rätt till högsta tillgängliga standard avseende fysisk och psykisk hälsa och den speciella rapportören mot kvinnovåld brev till den kinesiska regeringen där de uttryckte sin oro. Under de senaste fem åren har hundratals fall med misstänkta brott mot Falun Gong-utövares mänskliga rättigheter granskats av de speciella rapportörerna. Många av fallen har tagits upp med de kinesiska myndigheterna och finns beskrivna i rapporterna som de speciella rapportörerna har lämnat till Kommissionen för mänskliga rättigheter.

De speciella rapportörerna uttryckte sin oro över det ökande antalet rapporter om arresteringar, interneringar, misshandel, tortyr, förnekande av medicinsk behandling, sexuellt våld, dödsfall och orättvisa rättegångar mot så kallade ”heretiska organisationer” och i synnerhet Falun Gong-utövare. De påpekade också att de påstådda anklagelserna kan vara ett tecken på en avsiktlig och institutionaliserad policy hos myndigheterna i jakten på specifika grupper såsom Falun Gong.

Enligt uppgifter etablerade det kinesiska kommunistpartiets centralkommitté den 10 juni 1999 en byrå med ansvar för att hantera Falun Gong. Den benämns allmänt för 610-byrån (på grund av datumet då den bildades) och fick senare det officiella namnet Statliga byrån för förhindrande och hantering av sekter. Denna institution fick mandatet att förtrycka Falun Gong och andra ”heretiska organisationer” och opererar utanför lagens råmärken. Rapporter visar att Falun Gong officiellt bannlystes den 22 juli 1999 till följd av ett beslut som togs inom inrikesministeriet och därefter utfärdades flera beslut, meddelanden, regleringar och andra rättsliga tolkningar av regeringen och rättsliga myndigheter för att legitimera den officiella förföljelsen mot ”heretiska organisationer”, inklusive Falun Gong.

Dessutom inleddes i juni 1999 en mediakampanj mot Falun Gong och Falun Gong-utövare. Det påstås att kampanjen var en följd av en demonstration i Peking den 25 april 1999 då över 10 000 Falun Gong-utövare samlades.

Andra rapporter visar att kommunistpartiets centralkommitté i februari 2001 kallade till en central arbetskonferens för höga partifunktionärer. Syftet med mötet var att ta fram en plan för att bilda lokala ”anti-sekt-styrkor” på samtliga universitet, statliga företag och sociala organisationer, som förstärkning till 610-byrån och för att öka den lokala kontrollen över Falun Gong.

En analys av rapporterna som de speciella rapportörerna fått, visar att kränkningarna av Falun Gong-utövares mänskliga rättigheter, inklusive systematiska arresteringar och internering, är en del av ett mönster av förtryck mot denna grupp. De flesta av dessa arresteringar innefattar dryga bötesbelopp varefter utövarna släpps, men många interneras och misshandlas i försök att tvinga dem att formellt ta avstånd från Falun Gong. De som vägrar skickas till omskolningsläger där tortyr används regelmässigt, vilket resulterat i många dödsfall.

De speciella rapportörerna uttryckte också sin oro över att så få Falun Gong-utövare fått sina fall prövade i domstol. När anklagelser förs fram brukar de handla om att ”störa den sociala ordningen”, ”möte som stör den allmänna ordningen”, ”stöld av eller yppande av statliga hemligheter” eller ”utnyttjande av heretisk organisation för att underminera lagens upprätthållande”. Enligt uppgifter har de som åtalats förnekats en rättvis rättegång och flera av dem har dömts till långvariga fängelsestraff. Det har rapporterats att det den 5 november 1999 utfärdades ett meddelande av den högsta domstolen till alla lokala domstolar, som sade att de skulle fullfölja sina ”politiska åtaganden” avseende att ställa inför rätta och bestraffa ”hårt” de som anklagades för ”brottslighet inom heretiska organisationer”, ”särskilt Falun Gong” och att fallen skulle hanteras ”under partikommittéernas ledning”.

(1) Fram till idag har 2 234 Falun Gong-utövare dött till följd av förföljelse enligt bekräftade källor.