Hur det kinesiska kommunistpartiet kränker trosfriheten i ateismens namn - Del 2

1. Har teorin om ”ateism” verifierats av vetenskapen?

”Om vetenskapen tar ett steg framåt, tar gudarna ett steg bakåt”, har blivit ett välbekant talesätt bland de som förespråkar ateism. I själva verket är det så att varje framsteg inom vetenskapen, tvärtom öppnar ännu större möjligheter. Människan upptäcker gradvis hur obetydlig hon är.

År 1928 fälldes följande kommentar av nobelpristagaren och fysikern Max Born, baserad på Paul Diracs ekvation som beskrev elektronernas beteende: “Fysiken, som vi känner den, kommer inte att finnas om sex månader.” En tid senare öppnade emellertid upptäckten av neutroner ännu en dörr inom fysiken. Efter att sex månader hade passerat var fysiken fortfarande aktuell. Idag har över 70 år gått och fysiken finns fortfarande kvar.

Vetenskapens utveckling står på intet sätt i motsatsförhållande till teorin om teism.

I östra Han-dynastin i Kina fanns det en välkänd ateist som hette Wang Chongs, om inte trodde på “tankeöverföring mellan gudar och människor”. Han hävdade att människor fanns på jorden och gudar i himlen. Eftersom det var så långa avstånd dem emellan, skulle gudarna inte kunna höra människornas ord. Han förnekade därför “tankeöverföring mellan gudar och människor”.

Som alla vet kan vi numera kommunicera med satelliter i rymden med hjälp av en enkel antenn. Bygger inte GPS-systemen (global positioning system) i dagens bilar på samma princip? Människor är långt mer avancerade och komplicerade än vanliga antenner. Om det går att kommunicera med satelliter med hjälp av GPS, varför skulle det då vara omöjligt för människor, som är mer avancerade, att kommunicera med gudar? Om Wang Chong levde idag skulle han inte få stöd av vår mer utvecklade vetenskap för att bekräfta sin teori om ateism; den skulle i stället peka på motsatsen. En del menar att teismen har sitt ursprung från människans okunnighet på den tiden då vetenskapen inte var så utvecklad. Med samma resonemang skulle man lika gärna kunna hävda motsatsen, att okunnigheten på den tiden gjorde att en del människor uppfann och trodde på ateismen.

Människan har i själva verket förpliktigat sig till att söka efter utomjordiskt liv. Många människor är intresserade av och studerar UFO:s. Enligt de senaste upptäckterna inom astronomi och kosmografi är det bara 4 % av materian i universum som överensstämmer med vår standardmodell inom fysiken, som bygger på att en substans är uppbyggd av mikroskopiska partiklar (partiklar som människan känner till), medan 96 % består av mörk materia och mörk energi som vi ännu inte känner till. Har den mörka materian liv och intelligens? Forskarnas undersökningar kan inte själva utesluta existensen av högre livsformer. Om vetenskapsmän upptäcker högre livsformer som befinner sig på en så hög nivå att de kan skapa mänskliga varelser, betyder det då inte att de har upptäckt gudar?

Ateister bör därför inte ha monopol på vetenskapen. KKP, som aldrig på allvar följer vetenskapliga principer, älskar att använda uttrycket “vetenskap”. I själva verket missbrukar de uttrycket “vetenskap” och använder det som slagträ mot människor. Under förföljelsen mot Falun Gong har KKP och Jiangs medhjälpare gått ut och slagit på trumman "i vetenskapens namn", i ateismens och den "vetenskapliga ateismens” namn, som om ateism vore en objektiv fysisk lag som bevisats av vetenskapen. En sann vetenskaplig upptäckt behöver inte stämplas med ordet ”vetenskap” för att vinna gehör. Ingen har väl hört talas om uttrycket “vetenskaplig fysik” eller “vetenskaplig kemi”? Nej. Det är bara KKP:s favoriter och icke-vetenskapliga fabrikationer som de själva föredrar att kalla ”vetenskapliga”. Det görs för att förhärliga partiet och för att vilseleda människor. Som exempel är “vetenskaplig socialism” och “vetenskaplig kommunism” typiska uttryck som KKP använder. Finns det någon i Kina som verkligen tror på kommunismen längre? Kan kommunismen betraktas som en vetenskap? Har de rika kapitalistiska länderna någonsin utgett sig för att följa ”vetenskaplig kapitalism”?

Om teorin om teismen kan anses vara en hypotes som faller inom kategorin livsåskådning, kan teorin om ateism som mest betraktas som en annorlunda hypotes. Det finns ingen så kallad “vetenskaplig slutsats” i debatten mellan teism och ateism. Till och med den klassiska ateismen som dyrkades av ateister, evolutionsteorin, var bara en hypotes som Darwin lade fram i enlighet med sina observationer. Ändå spreds evolutionsteorin som en slags “tro”. Det finns ingen strikt experimentell eller vetenskaplig bevisning som bekräftar evolutionsteorin. Om man frågar dagens experter på modern evolutionsteori vad de har gjort, kommer de att berätta att de fortfarande arbetar hårt för att försöka få fram bevis för evolutionsteorin och att de även lägger ner möda på att försöka förklara den stora mängd uppgifter som har kommit fram som motsäger evolutionsteorin.

2. ”Vetenskap” och ”teism" kompletterar varandra

Om en vetenskapsman är framgångsrik eller ej, har inte nödvändigtvis samband med frågan om han eller hon tror på Gud(ar). Många berömda vetenskapsmän som till exempel Kepler, Boyle, Newton, Faraday, Morse, Joule, Maxwell, Mendel och Fleming, med flera, var alla teister. De trodde på Guds existens. Å andra sidan finns det också flera framgångsrika vetenskapsmän som är ateister.

Västerländsk vetenskap har faktiskt fullständigt förändrat människors sätt att leva. Den genomsyrar varje aspekt av dagens levnadssätt. Människor är beroende av vetenskap, vilket har fått många att dyrka vetenskapen i stället för Gud(ar).

Det finns uppgifter om en undersökning i USA som handlar om livsåskådning hos vetenskapsmän, som visar att det var färre som trodde på gudar i slutet av 1900-talet än i början. Det är något som ateisterna är stolta över. Samtidigt kan vi peka på en ironisk trend. Den vetenskapliga utvecklingen börjar gå allt långsammare, trots att vi fått fler vetenskapsmän. Många fysiker har mist tron på sitt arbete och bytt karriär till datateknik eller finansiell verksamhet.

Vi påstår inte att vetenskapen går långsammare ju fler ateister det finns. Dagens vetenskap är emellertid i behov av ett genombrott. Många vetenskapsmän har börjat studera områden som de tidigare inte ville eller vågade utforska.

På senare tid har flera västerländska vetenskapsmän börjat arbeta tillsammans med teologer. De har kunnat lära av religiösa gruppers erfarenheter samtidigt som de forskar inom modern vetenskap.

Frågorna som vetenskapen försöker besvara är relaterade till “hur”. Hur fungerar cellerna i våra kroppar? Hur ska vi konstruera överljudsplan? Frågorna som religionerna försöker besvara är relaterade till “varför”. Varför skapades människan? Varför måste jag tala sanning? Varför existerar universum? Varför befinner sig universum i sitt nuvarande tillstånd?

Vetenskapen analyserar saker och beteenden hos människor och djur. Den bestämmer inte om dessa beteenden är bra eller dåliga. Religionen däremot, ifrågasätter om saker är bra eller dåliga. Därför sägs det att vetenskapen bara undersöker “hur” och ”vad” och religionen undersöker ”varför”. Även om vetenskapen också förklarar ”varför” i viss utsträckning, kan den inte förklara den ursprungliga "varför-frågan”, den så kallade grundorsaken – det ”varför” som handlar om de stora frågorna och själva roten till saker och ting.

Några framgångsrika vetenskapsmän med religiös bakgrund hyser samma önskan, att hitta en länk mellan vetenskap och teologi. De försöker använda teologin för att besvara några viktiga frågor som vetenskapen inte kunnat förklara. Dessa vetenskapsmän har fört följande resonemang: om allting utvecklades från en lägre till en högre nivå, hur bestämdes då evolutionens riktning? Evolutionsteorin har inget svar på det. Saker kunde bara utvecklas efter det att riktningen var bestämd. Betyder det att Gud(ar) bestämde riktningen?

KKP har ofta använt uttrycket: “Objektiva regler som inte påverkas av människans vilja.” Vems vilja är det då som inte påverkas av människans vilja? Kan “naturen” förklara allting?

Religioner är inte förpliktigade att hjälpa den vetenskapliga utvecklingen, då det enbart är upp till den enskilda vetenskapsmannens forskning att avgöra huruvida religionen kan bidra till ett genombrott. Om ateisterna kunde ha en mer ”vetenskaplig” syn som tillät tro på Gud(ar) och respekt för andras religionsfrihet, skulle världen vara mer harmonisk.

Fortsättning följer…

För del 1, se: http://se.clearharmony.net/articles/200505/14379.html