Innan Song Jiu blev en högt uppsatt tjänsteman tjänade han som fredsdomare i Liang. Liang gränsade till staten Chu och eftersom de båda staterna odlade meloner precis vid gränsen brukade de iaktta varandras skördar. Människorna i Liang var mycket arbetsamma och därför växte deras meloner bra, medan människorna i Chu drog sig gärna undan arbetet och därför växte deras meloner dåligt.
Då fredsdomaren i Chu fick se de mycket större melonerna i Liang blev han avundsjuk och influerade av honom blev människorna i Chu avundsjuka och arga på människorna i Liang. En natt smög de över gränsen och förstörde delar av skörden för människorna i Liang. När folket i Liang upptäckt vad som hade hänt bad de Song Jiu om att få hämnas. Song Jiu sade, ”Ondska kommer bara att föda mer ondska. Jag ser hellre att ni vattnar deras meloner om natten och inte nämner det för någon”.
Från den dagen började människorna i Liang i smyg vattna melonerna på andra sidan gränsen. Människorna i Chu blev väldigt förvånade och kunde inte förstå varför deras meloner plötsligt börjat växa så. Efter att de undersökt saken och kommit på att det var deras grannar som vattnade melonerna om natten rapporterade fredsdomaren i Chu detta till kejsaren. Kejsaren skämdes då över sitt folk och sade till fredsdomaren, ”Man kan tydligt se att människorna i Liang har större hjärtan. Som tack ska jag skänka dem pengar och etablera ett vänskapsförhållande mellan de två staterna”. Tack vare Song Jius visdom formade de två staterna en framgångsrik allians.
* * *
Here is the article in English language:
http://en.clearharmony.net/articles/a27262-article.html
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.