Lätta på Mästarens Lidande – våra projektbarriärer

I Los Angeles 1999 förklarade Mästaren att om han bara kunde rädda en av oss så skulle han göra den utövaren till universum. Utifrån min förståelse betyder det här att vi, tillsammans, utgör det framtida universum. När vi kultiverar är det detta som vi kultiverar, framtiden, grundat på Mästarens Fa och på vad framtiden behöver, framtidens val. Så utifrån det här perspektivet är våra tillkortakommanden och ”luckor” också inblandade (som barriärer) i Mästarens Fa-upprätande, det är bara det att de är det förflutnas val.

Var och en av oss, med det mänskliga namnet och personligheten, den vi förknippar med vårt mänskliga liv, blev just arrangerad av de gamla krafterna. Många utövare har delat sina erfarenheter med mig och jag har också sett hur de gamla krafterna arrangerade mitt liv, så att min mänskliga sida kunde utnyttjas i Fa upprättandet, så att de gamla krafterna kunde få vad de vill ha.

Utifrån min förståelse har jag sett två faktorer som orsakar våra ”luckor”.

1. Avståndet mellan framtidens val och vad de gamla krafterna vill, det förflutnas val.

2. Avståndet mellan sann verklighet och vad vi ser genom våra fasthållanden (arrangerat av de gamla krafterna).

Våra fasthållanden orsakar illusioner vilka distanserar oss från verkligheten, framtidens verklighet. Avståndet mellan de gamla krafternas krav och Mästarens krav är helt enkelt jättestort.

Faktorerna som understödjer dessa ”luckor” består nu av karma och skapar karma eftersom de är emot Fa-upprätandet. Men för att rädda det här universat och dess varelser så måste den karman uthärdas. Utifrån min förståelse är det våra ”luckor” som är uppradade mellan framtiden och det förflutna som skapar den avskiljning som Mästaren har föreläst om. Är inte allting i världen kopplat till och händer i förhållande till utövarnas xinxing?

Den här frågan blir ännu klarare när en annan fråga beaktas. Att faktiskt alla formaliteter, all kunskap alla skickligheter samt förmodligen många andra saker i människovärlden, är sammanbundna med avlägsna kosmiska kroppar och system genom hela existensen. Vad händer då när en utövare gör någonting och använder den ena eller andra kunskapen eller formaliteten. Gör han inte det baserat på Fa, harmoniserar han inte då den där aspekten av universum och räddar dessa varelser och tar dem till framtiden.

Nästan alla projekt som utövare arbetar på nu drar nytta av formaliteterna i människovärlden. Men när utövare använder formaliteter så räddar de dem. Förutsatt att de gör så mitt under pågående kultivering, går rakt på sin väg. Annars gör de bara en mänsklig sak, vilken inte har någonting att göra med vår sak och därför kommer att misslyckas och inte fungera eller möta stora svårigheter. Det är inte bra för oss att bara lättvindigt göra mänskliga saker, ännu mindre tillåts vi att göra dem i Dafas namn. Vad vi gör kommer att ha den bästa inverkan på alla nivåer, inklusive den här mänskliga, men vår ståndpunkt måste alltid vara hos Fa och inte bara hos Fa utan på att höjas inom Fa.

Mästaren säger att när vi ser tillbaka kommer vi att se att även vår livsstil hade en bakomliggande orsak. Så att stressa runt och göra våra vanliga arbeten på ett halvhjärtat sätt, så att vi kan komma till vårt projekt, duger inte. Utan att rationellt göra alla saker bra, är det enda som kan fungera. Och när det inte fungerar bra finns svaret i vår kultivering, i förändringar som vi inte gör. För det är endast genom kultivering som vi kan gå mot framtiden, stänga ”luckorna”, föra varelserna till framtiden och lämna mindre åt Mästaren att bära.

När vår genuina kultivering sker mitt uppe i det vi gör, då kommer vår höjning att garantera större visdom och kreativitet som vi behöver för att harmonisera dessa formaliteter, som i sin tur harmoniserar kosmos och räddar kännande varelser. Mästaren har också målmedvetet förklarat att Buddhor, Daos och Gudar kan se vilka knutar som behöver lösas upp i vårt sinne. Genuin kultivering och Dafa kommer att svara på alla frågor.

Allt det här är mycket svårt, verkligen svårt, men ingen varelse har någonsin kultiverat det här sista ytlagret, det här smutsigaste av alla lager, och det är detta som lämnar vägen för varelser att höjas på i framtiden, bygger den harmoniseringsmekanism som det framtida universum kommer att ha.

Jag skulle vilja önska mig något: Må våra Fa-studier bli mer uppmärksamma för varje sekund. Må tiden mellan våra prövningar och då vi ser inåt bli mindre och mindre för att sedan inte finnas, må djupet av vårt betraktande bli allt djupare och må våra förändringar bli mer och mer grundläggande och beständiga. Må vi vara värdiga en större och större visdom för att rädda fler och fler varelser. Medan jag skrev det här mindes jag, Mästaren har inget tak för Fa-upprätandeperiodens Dafa-lärjungar!

Medan jag körde hem från arbetet och tänkte på att skriva den här artikeln stod det på en tavla som visar goda meddelanden: ”Förbättra sig är att förändra sig, perfektion är att förändra sig ofta”

Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.