Falun Dafa-utövare Jiang Tao från Changachun i Jilinprovinsen arresterades 2001 och dömdes till 12 års fängelse. Sedan dess har han torterats rutinenligt på fängelset i Jilinprovinsen.
Jiang är 30 år och anställd på rattfabriken vid Changchuns första bilföretagsgrupp. Sommaren 1996 insjuknade Jiang i njurbäckeninflammation. Han provade på olika slags metoder för att bli frisk, men inga hjälpte. Hans klasskamrat introducerade Falun Dafa för honom och hans njurbäckeninflammation försvann. Jiang varken röker, dricker eller spelar, han arbetar hårt och får alltid positiva lovord från chefen och kollegorna.
När förföljelsen av Falun Dafa började i juli 1999 åkte Jiang till Peking för att klargöra sanningen. Polisen arresterade honom och förde honom tillbaka till Changchun och Daguangs interneringscenter. Han togs till Heizuizi tvångsarbetsläger där han tvingades att sova direkt på betonggolvet i tre nätter. Därefter flyttades han till Balipu interneringscenter och slutligen hölls han fången på Weizigou drogrehabiliteringscenter i 40 dagar.
Polisen trakasserade Jiang både i bostaden och på arbetsplatsen på olika tider av dygnet. Hans hjärtsjuka mor blev så skräckslagen att Jiang var tvungen att lämna hemmet och driva omkring för att undvika att bli olagligt arresterad i hemmet.
2001 arresterades Jiang i staden Shenzhen i Guangdongprovinsen. Han internerades i två år på Tiebei interneringscenter i Changchun där han utsattes för flera olika tortyrmetoder, såsom att vara tvungen att bära handfängsel och fotbojor 24 timmar om dygnet.
Jiang Taos föräldrar var utan arbete och levde mycket fattigt men sparade ändå ihop ett till tvåhundra yuan till Jiang Tao varje månad. Den 16 november 2001 satte de in 200 yuan till honom på interneringscentrets konto men han fick aldrig dessa pengar.
Den 12 december 2002 dömdes Jiang till 12 års fängelse. Den 8 juli 2003 låstes han in på Jilinprovinsens fängelse men hans familj har fortfarande inte fått se domen. Jiang har hållits under konstant övervakning sedan dess.
Jilinprovinsens fängelse tillåter bara 20-minuters besök två gånger om året. Det sitter en glasskiva mellan besökaren och fången och de måste använda telefonlurar för att tala med varandra genom rutan. Fängelsevakterna övervakar samtalet och ibland avbryter de besöken. Familjemedlemmarna har inte tillåtelse att skicka några vardagliga behovsartiklar. De kan bara överföra pengar till fängelsets konto. De vardagliga behovsartiklarna som säljs på fängelset är extremt dyra.
Översatt från: http://clearwisdom.net/emh/articles/2006/1/23/69240.html
Kinesisk version: http://www.minghui.org/mh/articles/2006/1/6/118136.html
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...