Mina minnen av Läraren (Foton)

1992 började Läraren sprida Falun Dafa till allmänheten. I april 1995 introducerades Falun Dafa i Taiwan. Jag var lyckosam nog att lära mig Dafa i oktober 1995.

Det var i slutet av oktober 1996. Tjugo andra taiwanesiska utövare och jag for till Peking för att delta vid en internationell erfarenhetsutbyteskonferens som skulle hållas under sex dagar. Jag hade aldrig tidigare träffat Läraren personligen; jag hade bara sett Lärarens fotografi i böcker.

Vi var fortfarande relativt nya utövare när vi reste till Peking. Vi förstod inte till fullo vad kultivering var eller om det var riktigt bra eller inte. Vi var i full färd med att uppleva och bedöma om Falun Dafa var bra.

Snart insåg jag att samhällets standard för vad som är bra och dåligt är fullständigt annorlunda gentemot Fas standard. Läraren lär oss att vara goda människor, hur vi bör uppföra oss själva och hur vi återvänder till våra sanna jag genom kultivering. I början gjorde vi mest de fem övningarna och visste inte riktigt hur man kultiverade. I takt med att vi studerade Fa mer och mer började vi gradvis förstå vad kultivering var.

När vi klev av planet i Peking väntade några utövare redan på oss. De hade med sig extra kläder till oss, ifall vi inte var förberedda på det kalla vädret i Peking. I samma stund som jag såg dem kände jag omedelbart en slags närhet, som om vi var av samma familj eller var gamla vänner.

Gruppläsning och utbyte ute i det öppna vid restaurangen Fangzexuan

Gruppövning vid Jietaitemplet

1996 Internationell Falun Dafa erfarehetsutbyteskonferens i Peking

På den sista dagen i Peking arrangerade utövare från Falun Dafa föreningen en middag på Fangzexuan Restaurant i Ditan Park. Under middagen tänkte jag att resan varit perfekt, förutom att vi inte fått träffa Läraren, som vi tidigare fått veta var utomlands. Plötsligt hörde jag hur människor började applådera upprymt. Jag vände mig om och fick syn på Läraren. Läraren bar en överrock. Han såg mycket ung ut och var lång och det såg det ut att glänsa om hans skinn, vilket gjorde ett djupt intryck på mig.

Medan vi åt på restarurang Fangzexuan hörde jag plötsligt ett dunder av applåder, när jag vände mig om såg jag Läraren

Jag såg hur några utövare skakade hand med Läraren och utan att tänka ställde jag mig upp och sade: ”Lärare, du har jobbat hårt.” Läraren skakade min hand och sade: ”Bra, bra, bra.” Jag kände mig mycket upprymd. Andra utövare applåderade. Läraren sade sedan åt oss att han skulle tala med oss efter att vi avslutat middagen. Vi åt upp på mindre än tio minuter och flyttade sedan om borden och stolarna.

Utövare från Falun Dafa föreningen bad utövare från Fastlandskina lämna de tio första raderna åt utövare som kommit utifrån. Den kvällen talade Läraren med oss i nästan två timmar.

Nästa dag på flygplanet på väg tillbaka till Taiwan, försökte flera av oss att komma ihåg vad Läraren sagt, men ingen kunde komma ihåg allting. Det var första gången som vi hörde Läraren föreläsa om Fa. Efter den här resan till Peking började vi förstå hur värdefull Dafa var och vi började fokusera mer på att studera Fa och att göra övningarna. Efter att vi återvänt till Taiwan följde vi formen som utövarna i Peking använde och sakta utvecklade vi en miljö för kultivering i Taiwan.

När jag ser tillbaka kan jag se att när jag började utöva för tio år sedan bar jag på mycket tvivel, men nu kan ingenting längre hindra mig från att kultivera. Dafa har förändrat mina föreställningar, förbättrat mina familjeförhållanden och gett mig en frisk kropp. Under de senaste åren har jag alltid hållit Lärarens ord i minnet och gjort mitt bästa för att studera Fa, göra övningarna och klargöra sanningen väl.