Det grymma sätt på vilket Hao Yingqiang torterades till döds - Del 1

”När jag fördes iväg från förhörsrummet såg jag en stor pöl av mitt blod på betonggolvet. Mitt blod fanns på golvet, på väggarna, skrivbordet och stolarna. När blodet stelnade klistrade mina kläder fast sig på min kropp. Jag var skadad och det var blod överallt..” Hao Yingqiang, en Falun Gong-utövare från Yanji i Jilinprovinsen.

Hao torterades till döds den 8 juni 2006

Hao Yingqiang var en Falun Dafa-utövare från Yanji i Jilinprovinsen. Han anhölls och misshandlades många gånger av myndigheterna eftersom han inte ville ge upp sin tro på ”Sanning, Godhet och Tålamod”. De pressade honom dessutom på pengar. Han misshandlades ofta till dess han svimmade. Efter ett tag dömdes Hao i hemlighet till åtta års fängelse. Fängelsevakterna torterade honom och som följd fick Hao Yingqing en vätskeansamling i buken, inflammerad lever, svullna lymfor och vätska i lungorna. Hela hans kropp var svullen och buken uppsvälld. Hans vänstra käkben var avbrutet och han hade mist hörseln på höger öra. Han var dödsjuk.

Hao Yingqiang avled under outhärdliga smärtor den 8 juni 2006

Vi uppmanar alla att upprätthålla rättvisan och fördöma den sju år långa förföljelsen av dem som lever efter principerna ”Sanning, Godhet, Tålamod”. Under förföljelsen har otaliga kultiverare avlidit som följd av tortyr, liknande den som Hao Yingqiang utstod.

Här nedan följer Hao Yingqiangs återgivning av den tortyr han utstod i händerna på 610-byrån, polisen och vakterna på Jilins fängelse.

I Förföljd av säkerhetspersonal i Yanbian

Jag heter Hao Yingqiang. Jag är 49 år. Jag var tidigare chef för säkerhetssektionen på ett lagerhus i Yanji, Jilinprovinsen. I augusti 1996 såg jag ett TV-program på CCTV och en lokal TV-station som berättade att ”Falun Gong är en jättebra metod”. Jag rördes av det som sades. Jag tänkte, ”Tänk att det finns en sådan bra metod där människor lever enligt principerna ’Sanning, Godhet och Tålamod’ i dagens korrumperade samhälle, där de flesta skämmer bort sig i materiella vinningar och lurar varandra för egen vinning.” Eftersom jag ville ändra på mig själv och bli en god människa så började jag att utöva Falun Gong. Strax därefter försvann både mina hjärtproblem, min inflammerade gallblåsa, samt magproblemen. Viktigare än så var att min syn på livet förändrades och att jag visste hur jag skulle bete mig för att vara en genuint god person. Jag följde principerna ”Sanning, Godhet och Tålamod” i allt jag gjorde.

De senaste åren har jag utsatts för omänsklig tortyr i händerna på det kinesiska kommunistpartiets (kkp) regim, enbart för att jag vill vara en god person. Sedan den 20 juli 1999 följde CCTV, som tidigare lovordat Falun Gong som övningsmetod, samt all annan media kkp:s befallning att ”exponera och fördöma” samt sprida förtal mot Falun Gong. Således började förföljelsen.

Jag fick sparken eftersom jag inte ville sluta att utöva Falun Gong. Jag anhölls och de pressade mig på pengar många gånger. Ogärningsmännen och poliserna slog mig så att jag svimmade. Jag dömdes till åtta års fängelse för påhittade anklagelser.

Mina anhöriga var mycket oroliga över mig och vädjade till respektive avdelning nästan dagligen. Till sist pressade tvångsarbetslägrets administration och politik och säkerhetssektionen samt den rättsliga straffsektionen vid Yanbianpolisen min familj på 20 000 yuan innan de släppte mig tillfälligt.

Jag rapporterades av någon när jag exponerade fakta om förföljelsen i Badao den 2 september 2001. Polisen anhöll mig klockan 18.00. De stal 400 yuan och min klocka, samt andra ägodelar. Jag protesterade mot den här orättvisan och sex polismän torterade mig brutalt. Jag bet ihop trots att det kändes som om mina inre organ skulle explodera. Smärtan i ryggen var särskilt svår. Jag var på väg att förlora medvetandet men höll beslutsamt fast vid den enda tanken att: ”Ni kommer aldrig att kunna slå ihjäl mig”.

Jag vet inte hur länge de slog mig. Jag kunde inte röra mig eftersom det gjorde så ont. Jag visste bara att jag var vid liv. Jag kämpade för att öppna ögonen. När polisen såg att jag var vaken slog de mig med ett sopskaft i huvudet. Jag förlorade omedelbart medvetandet.

Jag jag vaknade befann jag mig i en polisbil och var handfängslad. Jag blödde i ansiktet och från huvudet. Mina kläder var nedfläckade av ett tjockt lager blod och de satt fastklistrade på min kropp. Ingen kunde gissa vad kläderna egentligen hade för ursprungsfärg. Mitt ansikte var uppsvullet och mörklila. Såren blödde fortfarande och jag kräktes till och med blod. Polisen förde mig till polisstationen i Longjing.

Den 3 september kom 610-byråns chef Wu Jinglin vid Yanbian-regionen och några poliser in och stirrade ursinnigt på mig. Wu blängde på min kropp och frågade, "Ska du erkänna?" Jag var tyst. Han förde mig till häktet i Longjing där jag utsattes för en ännu värre tortyr.

Polisen tog tag i min skadade kropp och drog upp mina armar mot ryggen i 90 graders vinkel. Därefter hängde de upp mig. Smärtan fick mig nästan att ge upp. Jag jämrade mig av smärta. Wu Jingling förödmjukade mig och ville att jag skulle stå på knä och erkänna. Jag vägrade bestämt. Han beordrade då polisen att slå mig och Chen Runlong samt Meng slog mig i huvudet, bröstet, ryggen och magen med ett stolsben. Såren slogs upp igen och jag blodade ner överallt. Det vassa stolsbenet slog emot en av mina leder. Smärtan var outhärdlig. Jag förlorade medvetandet igen.

När jag vaknade var jag i en mörk cell i häktet. Jag vågade inte röra mig.

Under de fyra kommande dagarna fortsatte de tortyren. De hade förlorat sitt sunda förnuft och använde allt för att misshandla mig. Jag fick inte besöka toaletten, jag fick heller inte äta, dricka eller sova. Tortyren tog aldrig slut. Efter de fyra dagarna överfördes jag till Yanjis häkte.

När jag fördes iväg från förhörsrummet såg jag en stor pöl av mitt blod på betonggolvet. Mitt blod fanns på golvet, på väggarna, skrivbordet och stolarna. När blodet stelnade klistrade mina kläder fast sig på min kropp. Jag var skadad och det var blod överallt. När jag kom till häktet stank det blod av mina kläder. Jag ville inte besvära fångarna så jag gick iväg för att tvätta mina kläder i ett kar samtidigt som jag försökte att bita ihop och klara smärtan. Tre stora kar blev genast röda när jag tvättade kläderna. Hela cellen stank av blod. Det tog lång tid att tvätta kläderna.

Den 13 maj, åtta månader senare, hölls en hemlig rättegång. De lade fram några påhittade anklagelser och sedan frågade chefen Li Zhe mig, "Kommer du att erkänna brotten?" Jag svarade, "Jag har inte begått några brott." Han frågade då, "Kommer du att fortsätta att utöva Falun Gong?". Jag svarade, "Ja" och dömdes till åtta månaders fängelse.

(fortsättning följer)