Jag har kultiverat många gånger under mina tidigare liv. En gång blev jag en buddistmunk och kultiverade i ett tempel. Vid den tiden hade jag kultiverat i många år och ibland krävdes det av mig att vandra omkring bland vanliga människor för att kultivera. En gång begav jag mig till en stad för att be om allmosor. En flicka välkomnade mig på ett elegant och artigt sätt. Hon sade: ”Är du hungrig eller trött? Sätt dig.” Jag blev lite förvånad men hade inte tid att göra henne sällskap. Efter allmosorna gick hon men jag lät inte mitt hjärta beröras.
Några år senare nådde jag upplysning. Vid den tiden svävade jag sittande upp i himlen. På min väg uppåt tänkte jag plötsligt på flickan som gett mig allmosor för flera år sedan. När jag funderade på det dök plötsligt flickans leende ansikte upp i mitt sinne. Plötsligt dök en tråd upp i sinnet och ”Bang!” Med ett smällande ljud upptäckte jag att jag föll ner emot marken.
Kära nån! På grund av att jag lät mig påverkas av känslor slutade allt förgäves efter flera års hård kultivering.
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...