Tålamod och storsinthet

De riktigt visa människorna är de vidsynta och oerhört toleranta. De som är vidsynta och tålmodiga äger stor visdom och andlig kraft. Det finns också trångsynta människor men endast de vidsynta och extremt toleranta kan uppnå storartade färdigheter och utföra storartade handlingar.

En gång för länge sedan frågade en kultiverare sin buddhistiska mästare: “Angående ens sinne, varför förändras dess förmåga mellan att vara stor och liten?” Istället för att direkt svara på sin lärjunges fråga sade mästaren: ”Slut dina ögon och föreställ dig en borg i ditt sinne.” Kultiveraren slöt sina ögon och tänkte djupt. Han arbetade fram en borg i sitt sinne och sade: ”Borgen är konstruerad.” Mästaren sade till honom: ”Slut dina ögon och föreställ dig ett hårstrå.” Kultiveraren gjorde ett hårstrå i sitt sinne och sade till mästaren: ”Hårstrået är skapat.” Mästaren frågade honom: ”När du konstruerade borgen använde du endast ditt eget sinne eller samarbetade du med någon?” Lärjungen sade: ”Jag använde endast mitt eget sinne.” Mästaren frågade igen: ”När du gjorde det lilla hårstrået använde du då hela ditt sinne eller endast en del av det?” Lärjungen svarade: ”Jag använde hela mitt sinne.” Mästaren skrattade och sade: ”När du konstruerade en stor borg använde du endast ditt eget sinne och när du gjorde det lilla hårstrået använde du fortfarande ditt eget sinne. Nu vet du att en människa är förmögen att förändra sinnets kapacitet till att bli antingen stort eller litet.”

Det finns en berömd historia från Han-dynastin. Den handlar om hur den högt rankade generalen Han Xin uthärdade förödmjukelser. En tonåring förolämpade Han Xin framför alla och sade: ”Du är stor och stark och bär alltid svärd men du är en ynkrygg från djupet av ditt hjärta.” ”Om du inte är rädd för döden, döda mig. Om du är rädd för döden, kryp då mellan mina ben.” Han Xin tittade noggrant på tonåringen, lade sig på marken och kröp mellan hans ben. Åskådarna skrattade åt Han Xin och såg honom som en fegis.

Under Qing-dynastin fanns en premiärminister vid namn Lin Zexu. Lin är berömd i historien för att ha förbjudit opium. Han skrev dikter som han satte upp på väggen i sitt hus. En av dem sade: ”En ocean tar in vatten från mängder av åar, den är bred och stor. En vägg av brons och järn står stadigt och är oförstörbar, den är stark utan kättja.” Dikterna var levande och fulla av mening. Den första delen uppmanade honom att lyssna till olika åsikter. Genom att göra det kunde Lin göra saker bättre och sätta sig själv i en oövervinnelig position. Den andra delen varnade honom för och påminde honom om att inte fastna i längtan eller begär, eftersom han var en högt rankad ämbetsman. Genom att göra så kunde Lin upprätthålla rättvisa, stå stadigt och vara upprätt. Tålamodets natur som Lin Zexu lärde ut har varit alltid beundrats och blev något som senare generationer drog lärdom av.

Det är en dygd att vara barmhärtig och förlåtande. Att vara tålmodig kan förmå någon att uppnå enastående färdigheter. En vidsynt person letar alltid efter sina egna tillkortakommanden men klagar aldrig över andras brister.